Hallonbrus

Den nästan bästa stunden på hela dagen den här veckan har inträffat när jag kommer hem från jobbet, går direkt till hallonsnåret längst ner på baksidan av huset och plockar en näve hallon som jag smäller i mig på stående fot. Två ynka små plantor satte jag tidigare i år, så skörden är inte överdrivet stor, men den där stunden är liksom speciell när man har vistats inomhus på jobbet hela dagen.

När jag står där och mumsar dyker några rader från en gammal barnbok upp i mitt huvud, som jag tror skrevs av Britt G Hallqvist:

Sus och grönska, hallonbrus

Njöt jag i mitt gröna hus...

Mer än så minns jag inte, men jag vet att jag lånade den boken flera gånger när jag var sisådär 10-11 år och precis hade börjat upptäcka dikternas magiska värld. Jag fäste mig speciellt vid ordet hallonbrus och tycker fortfarande att det är ett av de vackraste orden jag någonsin har hört. Någon som känner igen versen och kan berätta vad boken heter? Det hade varit så roligt att läsa den igen!