Kan man annat än älska kärleksört? Denna tåliga trädgårdskompis, som är fin på alla sätt och vis både före, under och efter blomning. Fast allra vackrast är den nästan nu, så här precis innan blommorna slår ut. När det ljuvt rosa börjar öppna upp sig mot det frodigt gröna och man vet att man har många fina veckor tillsammans som väntar framöver. Då älskar jag kärleksört som allra mest!
Att min kör återförenas ikväll för höstens första övning efter sommarsäsongen, det älskar jag också! Jag har gått och gnolat både i korridorerna på jobbet och här hemma i trädgården de senaste veckorna, i ren och skär abstinens. Så härligt att äntligen få tralla på riktigt igen!
Alltid pålitlig är den - kärleksörten! Jättefin och frodig oavsett torka eller regn!
SvaraRaderaJa, nu sätter allt i gång! Kul att din kör har börjat, det har mina också - båda två, så jag vet att jag lever såhär i startgroparna! :)
Kram
Lisa
Nej man kan helt enkelt inte annat är älska kärleksört, så himla fin och finns ju i så många olika färger. Roligt att aktiviteterna sätter igång igen efter uppehåll:) Ha det fint!
SvaraRaderaVarma hälsningar,
Sofie
Oj, så fina dina Kärleksört är! Mina har fått något angrepp på bladen och ser förskräckliga ut. Funderar på att klippa ner dem redan nu.
SvaraRaderaMå så gott!
Kul att ses igår. Det har ju blivit en riktig tradition.
SvaraRaderaMina kärleksörter är minsann inte sådär frodiga. Jag tror att de står fel på något sätt.
Kram!
Ja, kärleksörten är verkligen en tillgång i rabatten under lång tid och kanske som allra finast nu i knoppning. Utslagna i rimfrost är inte heller så tokigt, men jag hoppas det dröjer lite. :)
SvaraRadera