Det gamla äppelträdet på baksidan blommar för fullt. Grenarna är översållade med ljuvt ljusrosa blommor, och jag vill mest bara stå där under grenarna och titta upp i allt det underbara.
Varje årstid har förvisso sin njutning, men nog önskar man att trädet kunde blomma så här jämt. Som i Äppeldalen i Nangijala. Ja, fast utan Tengil då. Ett annat säkert tecken på att sommaren närmar sig är ljudet av bilbingo, som sipprar in i stugan för andra torsdagen i rad från idrottsplatsen neråt ån. Så töntigt och så charmigt på samma gång. Så mycket svensk sommar.
Och imorgon är det fredag igen. Fredagen den trettonde, till och med! Men eftersom jag faktiskt råkar vara född på just en fredag den trettonde (fast en annan månad) så tror jag mig vara immun mot otursamheter just den dagen. Snarare måste det ju vara en lyckodag!
Äppelblom är helt underbart. Nu får vi hoppas att kylan som rullar in låter träden blomma länge (som kompensation för den korta tulpanblomningen!).
SvaraRaderaKram och skön helg!
Elin