Smeder med stake och lite verandapyssel

I ett svagt ögonblick efter frukost funderade vi på att åka till soptippen, men vi ändrade oss ganska snabbt och åkte på en liten loppisutflykt till Lönsboda istället. Där avverkade vi tre bra secondhandställen, och på ett av dem hittade jag en ljusstake med två smeder i gjutjärn för blygsamma 50 kronor. Passar den inte som en smäck i en gammal smedsbostad, så säg? Kanske det där svärdet i mitten känns en aning för fantasyaktigt, men i övrigt tycker jag att staken är riktigt stylish.

Att göra plats för den i ett av fönstren på glasverandan skapade rena rama dominoeffekten. Jag tog bort en massa grejer och passade på att städa av allt med både dammsugare och våttrasa. Vet ni att det fortfarande kryper upp granbarr ur springorna i golvet från julgransplundringen, hihi!

Jag får ta tillbaka det där om höstfärger lite grann, för den här veckan har det plötsligt blivit mer av den varan. (Även om minst hälften av alla löv blåste av i det stormiga vädret som var i veckan.) Klätterhortensian bidrar med gyllengul glädje genom verandafönstren.

Två turkosgröna glasflaskor fick komma in från trädgården, där de har stått hela sommaren. Eukalyptusgrenarna är fusk, men fina ändå. 

Jag pillade ner lite gammal oasis och grön mossa i två mindre krukor på fot. Där tryckte jag sedan ner ljushållare i gjutjärn. Lite för juligt kanske, men för mig funkar grön mossa 12 månader om året. 

I korgstolen sitter den lilla tygdockan från Vrigstad. Tur att hon har sjalen på sig, för nu börjar det bli kallt här ute. Fast fårskinnet värmer nog rumpan lite grann iallafall, hihi!

Valnötter i en gammal spillkum fyller ingen som helst funktion mer än att de är vackra. Äta dem är nog ingen bra idé, för jag hittade dem i en påse i jullådan på vinden.

Det enda negativa med min fina nya smedsstake är att jag inte kan ha den tänd, när jag inte är på verandan. Det är visserligen inte så himla mycket som skulle kunna fatta eld i fönstret, men det är ju korkat att ta risken. Nu tänder jag den en stund, står i dörren och tindrar med ögonen och släcker sedan igen. Man får vara glad för det lilla, hihi!