Vi har haft en fin dag i Karlskrona, där det trots fortsatt sommarvärme kändes som att det äntligen var lite syre i luften vi andades. Karl XI hälsade välkommen till sin stad på väggarna till utedasset på kajen vid Bataljon Sparre. Fint ska det vara när ilandhoppade amerikanska lyxkryssarturister behöver kissa, innan de promenerar vidare för att upptäcka staden.
Vi promenerade över bron till Stumholmen, som kanske är den trevligaste stadsdelen i hela Karlskrona. Här myllrar det av människor när solen skiner, och det finns många spännande byggnader att gå runt och titta på. Min favorit är fyren Karlskrona Nedre, som jag har skrivit om tidigare här på bloggen. Här fantiserade jag om att bo, när jag var liten. Då var ön militär och till en början inte tillgänglig för allmänheten, så man fick stå på kajen på andra sidan sundet och titta.
Idag är ön öppen för allmänheten och bostadsområde för privatpersoner, så numera kan man gå ända fram till foten på fyren. Som vuxen inser man dock att det skulle vara väldigt opraktiskt att bo här, för det finns inga riktiga fönster och man kan nog knappast ligga raklång ens där fyren är som bredast. Men i mina ögon är det fortfarande Karlskronas finaste byggnad.
Vi kikade in en snabbis på museishoppen på Marinmuseum och gick sedan utsidan runt för att titta på båtarna. På fullriggaren Jarramas (som för stunden har en av masterna på lagning) jobbade jag tre somrar i rad i början på 90-talet. På den tiden fanns det en servering ombord med räkaftnar och trubadurkvällar. Fast då låg inte fartyget här, eftersom det nya marinmuseet inte var byggt än.
Bakom de stora glasrutorna på bilden här ovanför finns en speciell hall för 13 gigantiska galjonsfigurer. Majoriteten av dem har suttit på fartyg som var inblandade i stora sjöslag under 1700-talet, många av dem 1788-1790 när Sverige låg i krig mot Ryssland. De flesta figurerna är skapade av bildhuggaren Johan Törnström, som levde mellan 1744-1828. I nutid har han fått en gymnasieskola i Karlskrona uppkallad efter sig. Jag tror att galjonsfiguren bakom glaset på bilden här nedanför är den fornnordiska gudinnan Fröja, som har suttit på en fregatt med samma namn. Från utsidan speglade sig himlen i glaset, så bilden jag tog ståendes utanför på kajen blev alldeles blå. Nästan som om hon är under vatten.
Ikväll somnar vi väl ovaggade, nu är vi har andats havsluft. Det är vi inlandsbor inte vana vid, hihi!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag blir så glad för att du vill lämna en kommentar!