Snor och "Smärtpunkten"

Efter två korta arbetsveckor i rad, känns den här veckan oändligt lång. Det kan i och för sig också bero på att jag har en dunderförkylning och går runt lite grann på halvfart. Dessutom har det varit ljuvligt väder hela veckan, och jag har mest suttit inomhus om dagarna och längtat ut. Imorgon avslutar jag iallafall arbetsveckan med hemmakontor, och till helgen (som inte har en enda inbokad aktivitet) hoppas jag på mindre snor i näsan och mer frisk luft i lungorna. Hoppas det inte är för mycket begärt.

En av hotellkvällarna i Linköping klämde jag alla tre avsnitten av "Smärtpunkten" på SVT Play. Vi är många som minns skriverierna om Lars Noréns teaterprojekt "Sju tre" på Tidaholmsanstalten, och hur omständigheterna sedan ledde fram till polismorden i Malexander sommaren 1999. Serien var verkligen så bra som alla säger med helt otroliga skådespelarinsatser, i synnerhet av finlandssvenska Maria Sid i rollen som teaterproducenten Isa Stenberg. Ibland kom jag på mig själv att tänka att jag tittade på en dokumentär, och det gjorde jag ju nästan också. Jag tycker absolut att ni ska se den, om ni har möjlighet. 

Piedestal på trappan

Jag längtar efter att frossa i sommarblommor i trädgårdskrukorna men ligger hyfsat lågt än så länge. Jag ska nämligen åka på en fem dagar lång jobbresa inom kort, och tänker att det är dumt att chansa på att maken klarar av att komma ihåg att vattna, hihi! Vid ytterdörren var det iallafall läge att städa bort en korg med sedan länge nervissnade påskliljor, sopa bort vintergruset och snygga till med något annat. Man tager vad man haver, så jag släpade dit grejer som redan fanns hemma. 

Jag brukar ha den lilla gröna trappstegen i trä här bredvid dörren, men den rymmer bara små krukor, och jag tycker ju som sagt att det är onödigt att köpa nytt just nu. Småkrukor får man ju dessutom vattna varje dag, så det väntar jag med tills jag kommer hem igen. Istället släpade jag hit en gammal smidespiedestal, som jag har köpt på loppis på Bjärehalvön en gång i tiden. Den är rostig och dan och borde nog målas, men det får bli en annan gång. Jag tänkte först också snickra ihop några brädor att ha som bordsskiva upptill, men det orkade jag inte nu, så det fick bli en liten bricka som jag hittade i ladan istället. Penséerna snodde jag från bordet runt hörnan så länge. 

I ampeln på glasverandan hade jag en stor murgröna, som hade det lite hett om öronen nu så här i värmeböljan. Jag planterade om den i en större kruka och satte den i korgen som blev kvar efter påskliljorna. Visst är det bra när man kan "shoppa" blommor hos sig själv?

Det blev riktigt grönt och fint på trappen. Jag får väl ställa ut en vattenkanna här när jag reser bort, så att maken kommer ihåg att vattna. 

Polyscias

I torsdags när vi kom fram till Linköping släppte jag av maken på spelkonventet och styrde sedan kosan mot Blomstertorget, som är ett välsorterat garden center i södra utkanten av staden. Nu kunde jag ju inte direkt handla med mig några trädgårdsväxter, eftersom vi hade annat som skulle med hem i bilen, men det var väldigt trevligt att bara gå runt och titta. På inomhusavdelningen hittade jag en rolig krukväxt, som iallafall fick följa med i bilen därifrån. En med stammar formade som ett hjärta. Lite kul, eller hur?

På lappen som den kom med står det polyscias, och det har jag nog faktiskt aldrig hört talas om. Det är iallafall inget namn jag har lagt på minnet, men när jag googlar det ser jag att det är släktnamnet för araliaväxter, och det känner jag ju igen. Just den här sorten lär föredra skugga framför sol, vilket gör att den lämpar sig fint för sovrumsfönstret, som vetter mot norr. Hoppas jag lyckas hålla den vid liv. 

Det där med god smak

Vad kom jag hem med för fina antikviteter från Vadstena? Ja, något fint väggskåp att ha i hallen hittade jag iallafall inte. Och det där med god smak är ju inte alltid min paradgren. Jag när ju snarare en viss faiblesse för lite lagom galna saker, som i mitt tycke andas både humor, galenskap och charm. Kanske inte direkt ledord som platsar på Elsa Billgrens loppislista, men för mig funkar det hur utmärkt som helst. Den gamla betongkrukan får väl anses som hyfsat "normal" efter omständigheterna, men plåtskylten och trägumman var det ju inte direkt någon större konkurrens om i butiken. 

Plåtskylten ska jag ha i vitrinskåpet i badrummet, där det redan finns annan kuriosa med medicinsk anknytning. Fast jag tror att den som tillverkade skylten en gång i tiden nog syftade på en helt annan typ av spruta. För mig blir den iallafall en bra påminnelse att ta min spruta mot reumatisk inflammation varje vecka. (Den funkar alldeles förträffligt.) Betongkrukan står redan i fönstret på glasverandan med en värmetålig sedum i. 

Den lilla gumman i huckle blir nummer fyra i min samling träfigurer. Samlingen växer extremt sakta med en ny figur ungefär vart femte år. Det finns mängder av träfigurer i omlopp, inte minst på antikmarknader, men de måste tala till mig, och det händer uppenbarligen inte så ofta. Sen anar man ju att jag håller mig till ett hyfsat enhetligt färgtema. Mitt lilla gäng håller kanske inte Döderhultaren-kvalitet precis, men jag blir väldans glad när jag ser dem. Medge att nytillskottet har en härligt pillemarisk blick i ögonen. Hon är tillverkad 1963 av ett namn som inte riktigt går att utläsa. 

För övrigt kan jag berätta att jag fick för mig att testa brun-utan-sol på mina extremt vita ben och armar igår kväll. Jag hade noll koll på hur noggrann man är tvungen att vara, med resultatet att jag är strimmig som en zebra idag och har fötter som ser ut som de brukar göra efter en heldag med trädgårdsgrävning i foppatofflor. Tur att jag inte fick för mig att kleta på lotion i ansiktet också, för då hade jag nog sett ut som Donald Trump, hihi! Det får bli saltskrubb i duschen ikväll.

Försommarsöndag

Vilken ljuvlig försommarsöndag det har varit idag. Och säga vad man vill, men den gamla klyschan stämmer: Borta bra, men hemma bäst. Eller så är det kanske snarare så att man älskar sitt hem ännu lite mer, när man har varit ifrån det lite grann. Två och ett halvt dygn räcker tydligen för att jag ska gå omkring och känna mig smått nykär. Fast å andra sidan är ju trädgården som allra ljuvligast nu. Det är inte konstigt att man drabbas av lyckorus då. Jag har en förkylning i kroppen och har tagit det ganska lugnt idag, men jag har ändå tillbringat större delen av dagen utomhus. Det blev inga större projekt, men jag har struttat runt i shorts och badtofflor med sekatören och småklippt lite här och där. 

Jag planterade också mina två nya nejlikrotplantor, som stod på vänt i växthuset. Tanken var egentligen att jag skulle ha dem på ett annat ställe, men nu hamnade de i rundeln framför köksträdgården istället. Där fanns det nämligen ett tomrum där de passar precis. Så blir det ofta när jag köper växter. Det bara blir. Att det inte är 'Scarlet Temptation' står iallafall helt klart, men å andra sidan tycker jag att de är lite för gula för att vara 'Mai Tai', för den sorten brukar dra mer åt det aprikosa hållet. Nevermind. I love them!

Det ska bli sol och 20 grader hela den kommande veckan. Kanske är det nu man skulle ha lagt in om semester... 

Hej Östergötland!

IRL (in real life) ha jag vistats i Östergötland de senaste två dygnen. Det har ju blivit något av en tradition att jag följer med maken till Linköping under Kristi Himmelsfärdshelgen. Han och vår kompis J med tonårsdotter M (tillika vår guddotter) hänger på spelkonventet LinCon på universitetsområdet i två dagar, medan jag drular runt på stan på egen hand. I år blev det både tid för shopping och vilsamt häng på hotellrummet för min del. Det känns faktiskt riktigt lyxigt att vara där helt inkognito och kunna komma och gå som jag vill. Linköping är ju en väldans trevlig stad, så det känns som ett kärt återseende år från år. 

När vi hade checkat ut på förmiddagen idag, så tog vi en liten omväg via Vadstena på vägen hem. Jag var där på barndop en gång för nästan 30 år sedan, men minns inte så värst mycket. Idag körde vi runt och tittade lite, och nog får man säga att det är en väldigt fin liten stad. Vadstena slott uppfördes av Gustav Vasa på 1500-talet och fungerade som försvarsanläggning från början. Onekligen en maffig byggnad. 

Vi tittade in i Klosterkyrkan när vi ändå var i krokarna. Här finns relikerna efter den heliga Birgitta, som också var den som gav instruktioner om hur kyrkan skulle byggas. Nog känner man historiens vingslag här. Mest berörd blev jag dock av Lilla hjärtat Esmeraldas minnessten, som är placerad utanför kyrkan. 💚

En av anledningarna till vår lilla omväg var att jag ville besöka Vadstena Antik, som jag följer på Instagram, och det gjorde vi också. Det här är verkligen en antikaffär helt i min smak, med så mycket fint att titta på. Några större inköp blev det inte, men jag fick med mig några småsaker hem som jag får visa en annan dag. 

Strax före 17:00 svängde vi in hemma på uppfarten, och som vanligt känns det vansinnigt skönt att vara hemma igen. Skönast av allt är vetskapen om att vi har hela söndagen på oss att "landa" efter resan. Imorgon ska jag nog inte gå utanför grindhålet överhuvudtaget.

Glasveranda

Färgen på pärlsponten ute på glasverandan lever sitt eget liv, precis sådär som kulörer tenderar att göra i olika ljus. När solen skiner drar den åt ljusare grönt, och när det är mulet ute blir den mörkare grå. Samma sak gäller golvet, som är ljusare i sol och mörkare i molnigt väder. Jag älskar alla dessa nyanser, var och en på sitt sätt. Vädermässigt är det skönast att sitta här när det regnar, eller framåt kvällen, när det mörknar. Det blir nämligen vansinnigt varmt här ute när solen ligger på. Nästan som i ett växthus. Den stackars murgrönan i ampeln får jag vattna ofta soliga dagar. 

Här hemma har det blivit lite av en tradition att avrunda fredagkvällen med "Cyklopernas land", som går på SVT. "Smart, dumt och roligt om kultursnackisar" lyder beskrivningen på SVT:s hemsida. "Så dåligt att det är bra", lyder min beskrivning. Vanebildande är det hursomhelst. Happy Friday, allihopa everybody!

Nordens mimosa

I det nordostliga hörnet av vår trädgård växer det en mahonia. Förvisso är den en vackert vintergrön buske, men den är i ärlighetens namn ganska oansenlig större delen av året. Men på våren, när den blommar  med vackra gula blommor, ja då älskar man den. Och nog förstår man varför den kallas för "nordens mimosa".

Hos oss växer den ut mellan rötterna på stubben som är kvar efter en gigantisk alm, som stod här när vi tog över huset 2008. Trädet var helt dött redan då, och eftersom grannarna började bli nervösa så såg vi till att få det nersågat ett par år senare. Jisses, vad vi fick plocka träsplitter, efter att det hade slagit i backen... Men det blev å andra sidan startskottet till att vi kunde börja bygga en köksträdgård i det här hörnet. Inget ont som inte för något gott med sig. Och den gigantiska stubben finns kvar som minne. Dess storlek är svår att uppfatta på bild, men det krävs två personer för att omfamna den. 

På hösten får mahonian blåa bär, som man kan göra sylt på. (Det har jag dock aldrig gjort.) Det lär även forskas på dess förmåga att bidra till nytta inom medicinalindustrin, då den innehåller ett ämne som verkar för att minska bakteriers resistens mot antibiotika. Så imponerande att folk ens kommer på sådant.  

Bedårande vårfåglar och andra trevligheter

Att ett inrikes frimärke kostar 18 kronor numera kan man ju finna smått hårresande. Men när man beaktar att man får tio fantastiska små konstverk för 180 kronor, så är det ju faktiskt inga pengar alls. Jag köpte ett häfte idag med märken som är så vackra att jag helst vill spara alla och sätta dem inom glas och ram och hänga upp dem på väggen. Bilderna är gjorda av Anna Handell, och serien heter "Vårfåglar". Visst är de alldeles bedårande?

Anna Handell är för övrigt en svensk grafisk formgivare, illustratör, designer och konstnär baserad i Dalby, utanför Lund. På hennes hemsida och webbshop finns det mycket annat trevligt att titta på. Den hittar ni om ni klickar HÄR.* 

*Dagens inlägg är som vanligt helt osponsrat. Det jag gillar, det gillar jag gratis. 

Huuu...

Imorse stod det 2 grader på termometern när vi drog upp rullgardinen, och på min jobbort var det försvinnande nära nollgradigt. Huuu... Nattfrost vill man ju absolut inte ha nu, när växtligheten ändå har kommit så pass långt som den har gjort. Det vore så vansinnigt tråkigt om den pågående blomningen frös bort. Men vi bor ju i Skånes "Norrland", så chockad blir man ju inte direkt. Man får bita ihop, helt enkelt. 

Ikväll har jag iallafall varit nere i växthuset och skolat om några tomatplantor, som absolut behövde komma i riktig jord. Jag passade också på att ställa in krukan med min fina nemesia, för säkerhets skull. Nu är frågan om man ska orka titta på den första semifinalen av Eurovision från Malmö. Nja... Jag känner mig inte alls speciellt uppladdad för det i år. Jag kanske tar mig an en ny bok istället. 

Fula ankungar och panelhönor

När jag köpte penséer tidigare under våren, drogs mina ögon mest till de lite dyrare storblommiga varianterna i glassiga persikofärger. Men ett brätte med en mörklila småblommig sort slank också med hem, mest för att de var billiga. Och tänk, just den sorten har i slutänden visat sig bli finast av dem alla. Plantorna är stadiga och täta, blommorna blommar i mängd och färgen är smått magisk. 

Plötsligt har de glassiga damerna blivit panelhönor. Storyn är precis som i en amerikansk ungdomsfilm från 80-talet, där skolans mest oglamorösa nördtjej blir vald till prom queen i slutet. Eller som i sagan, när den fula ankungen blir en svan. Man kan ju inte annat än älska en sådan historia. 

Äppelblom och päronblom

När fruktträden blommar känns det nästan som att man är i Nangijala. Och då menar jag inte alls på det sorgliga sättet, utan att trädgården förvandlas till ett riktigt paradis. På baksidan njuter vi av blomsterprakten i kronan på det gamla äppelträdet. De rosa knopparna är lika ljuvliga som de utslagna blommorna. 

Frågan är dock om inte päronträdets blommor slår det mesta just nu. De har nästan saffransfärgade pistiller, och de knotiga gamla grenarna med inslag av silverlava utgör en sagolik back-drop. Kan vi inte bara trycka på paus-knappen och låta det vara så här en stund ?

Vi har haft lite regn i "Glesbygd" idag, och det har jag tagit som ett tecken på att det var dags att vila lite från trädgårdsarbetet. Istället har jag bytt från vinter till sommar i garderoben, tvättat ett par maskiner tvätt, gallrat ut gamla trädgårdstidningar och tittat på dokumentären om A-Teens på SVT Play. Efter söndagsritualen med bastu och saltskrubb är jag redo för en ny arbetsvecka. Den blir bara tre dagar lång, så man kan ju praktiskt taget tänka att det redan är tisdag kväll. Inte så dumt. 

Ny dag i köksträdgården

Ännu en härlig dag med ljuvligt väder, och jag har grejat vidare i köksträdgården hela dagen. Jag har bytt fler pallkragar, och när man måste byta båda tar det sin lilla tid. Jag inser att det nog var länge sedan jag grävde ur dem ordentligt, för jag har fått rensa bort extremt mycket trassliga rotklumpar, och de har inte alltid varit lätta att få loss. Jag har blandat upp den gamla jorden med ny jord och kogödsel. De åtta säckarna jag köpte igår är redan slut. 

Idag har jag också direktsått diverse blomsterfröer lite här och där i köksträdgården. Sallad och sockerärter har jag också sått, men i övrigt blir det faktiskt mest blommor i år. Nu börjar för övrigt tiden på året då jag har noll motståndskraft mot fina blommor som kommer i min väg i butikerna. Igår kom jag hem med en rosa nemesia. Har jag haft en sådan förr, tro? Jag tror faktiskt inte det. Den lär vara tålig och blomma hela sommaren. Man behöver inte ens klippa bort vissna blommor, för växten ordnar det själv. Det gillar vi. 

Jag grävde bort två urtråkiga amerikanska blåbärsbuskar härförleden, och som ersättning har jag planterat en krusvinbär av sorten 'Jogusto'. Krusvinbär kallas också jostabär och är en korsning mellan krusbär och vinbär. Det tycker jag låter spännande, men jag fegade lite och köpte bara en buske. Fast tur var väl det, för det var stenigare i marken än vad jag kom ihåg. Jag fyllde ut tomrummet med två plantor jätteverbena istället, för dem behövde jag inte gräva ner lika djupt. 

Kronblom (a.k.a. Mark Levengood) har fått komma ut ur ladan. Hans sommarjobb som regnmätare startar idag, vilket kan komma väl till pass eftersom det förmodligen ska regna imorgon. Fast jag får nog ta och diska ur mätarglaset, för jag ser nu att det är allt annat än rent. 

Att stoppa dahliaknölar i plastpåsar med jord har visat sig vara ett extremt effektivt sätt att väcka dem till liv. Jag hade ett helt gäng i växthuset, som jag har stoppat ner i zinkhinkar och krukor idag. En del av dem har också hamnat i pallkragar. Sedan tidigare har jag även satt några i plasthinkar, som jag sedan sätter i stora korgar och ställer upp på uteplatsen. När den är städad...

Med tanke på hur många timmar jag har lagt på att röja och fixa här nere den senaste tiden, så är det fortfarande ändå ganska rörigt. (Utanför bild.) Det står otömda krukor och diverse annan bråte kvar borta vid skräphörnan, och de gamla murkna pallkragarna ligger i en hög och väntar på att bli körda till tippen. Hyllan, som jag tillfälligt hade ställt på bordsunderredet, slängde jag iallafall in i ladan i slutet av dagen. 

Jag älskar dagar som den här, när jag bara får drula runt och pyssla med sådant som faller mig in. Jag jobbar ganska hårt, men det är vansinnigt njutbart. Vi får väl se vad morgondagen bär med sig. Om det regnar hittar jag kanske på något helt annat. Que sera, sera. 

 

Gräsklippning och tulpaner i kvällssol

Så var årets första gräsklippning avklarad. Och nu så här efteråt är jag som vanligt helt hänförd över hur prydlig trädgården ter sig så fort gräset är nyklippt. Då ser man inte de ostädade rabatterna. Fast på bilden här nedanför är det mesta vårstädat, förutom uteplatsen. 

Jag är glatt förvånad över tulpanerna som blommar i rabatten vid rostornet. Jag satte nämligen inga lökar förra året, och inga hösten dessförinnan heller. Ändå blommar 'Apricot Foxx' som aldrig förr, i sällskap av några krämvita som jag inte har namnet på. 

Färgen på de nästan laxrosa kronbladen poppar extra mycket i kvällssolen. Jag är så svag för den här nyansen på blommor. I år håller jag tummarna för blomning på min 'Coral Charm'-pion, som också drar lite åt det här hållet. 

Efter gräsklippning får man dricka iskall gräsklippar-öl. Det är en särdeles fin tradition, i synnerhet dagar som dessa, då temperaturen har dragit iväg upp en bra bit över 20-gradersstrecket. Nu har vi ännu en oplanerad helg framför oss. Vi får väl se vad den bär med sig, men att det blir mycket trädgårdshäng är inte direkt någon högoddsare. Eller lågoddsare? Jag minns aldrig hur det där fungerar...

Uppskruvat

I söndags skruvade jag äntligen upp den lilla gröna holken, som jag har haft stående i växthuset sedan förra sommaren. (Eller var det rentav förra igen?) Det är en billig variant från ett av de mer kända lågprisvaruhusen, och jag köpte den mest som dekoration. Den är ju grön och fin. Igår när jag jobbade nere i köksträdgården såg jag en blåmes ägna en timme åt att flyga in och ut med bygga-bo-material. Se där, det tog bara tre dagar att få hyresgäster. Det är uppenbarligen fler än jag som tycker det är fint med ett grönt hus i ett träd. 

I söndags skruvade jag också upp en rostig plåtekorre på en gren i det stora trädet bakom bastustugan. Den är i naturlig storlek, och det ser riktigt kul ut när man ser den på håll. Fast jag skäms nästan för att säga att den kommer ifrån ett stort kinesiskt postorderföretag, som det ploppar upp digital reklam ifrån i tid och otid just nu. Jag skulle beställa luftfilter till vår kaffebryggare och råkade handla där av bara farten. Ekorren blev utfyllnad för att få gratis frakt. Allt är ju extremt billigt där, men det beror med största sannolikhet på att de har arbetskraft med urusla arbetsvillkor och löner långt under levnadsstandard. Usch och fy... Att handla där får vara en engångsföreteelse. 

Det känns onekligen lite konstigt att det redan är torsdag idag, för imorse kändes det som måndag. Men imorgon är det ju redan dags för helg igen. Inte mig emot, för jag vill mest bara tillbringa tiden i min trädgård just nu. Jag besparade mina grannar från gräsklipparljud på första maj, men i helgen tänker jag inte vara lika hänsynsfull, hihi!

Sköna maj, välkommen

Sköna maj, välkommen till vår bygd igen. Vilket särdeles härlig ledig dag vi har haft. 22 grader varmt, lite sol och ljumma fläktande vindar. Jag har haft ännu en 7-timmarsdag i trädgården, och jag kan faktiskt inte tänka mig någon annan plats som jag hellre vill vara på just nu. Det känns som om det slår ut något nytt timme för timme, och jag vill inte missa någonting. Magnolian fotograferade jag igår kväll, och efter idag har alla blommor slagit ut. Det känns nästan som att den vet att det är första maj idag. 

Vi tog bort presenningen från utebordet och jag tvättade tyget till parasollet i tvättmaskin med både Vanish och klorin. Det börjar bli lite trasigt och slitet, och det finns fläckar som inte gick bort i tvätten, men det får hänga med tillsvidare. Min plan var att jag skulle städa av på uteplatsen och skura av bordet, men det där med att följa planer är som bekant inte riktigt min grej. 

Istället hamnade jag nere i kökträdgården, och där stannade jag mer eller mindre hela dagen. Jag rensade upp i majoriteten av pallkragarna (i några står det fortfarande rhododendronbuskar som väntar på utplantering) och fyllde på med ny jord och kogödsel. Några av pallkragarna bytte jag mot de nya och färdigmålade som står i ladan. Jag hann inte byta allt som måste bytas, men jag passade iallafall på att fräscha upp färgen på några av de gamla som blir kvar. 

Den norra kanten är något av ett problemområde. Det är fullt av rötter och sten i marken, och det sluttar ganska brant upp mot granntomten. Jag grävde bort en ledsen gammal fläder och planterade en krusbärsbuske som jag hade i en pallkrage. Det är nog egentligen lite för skuggigt för bär, men jag nöjer mig med att busken är lite grön och fin. I hörnet grävde jag ner en liten sockertoppsgran från i julas. Man tager vad man haver.

Den lilla hyllan som stod på bordet i växthuset har stått kvar här nere i väntan på flytt någon annanstans. Den stod mest i vägen, så jag ställde upp den på mitt lilla skrotunderrede. Det ser ganska charmigt ut, men jag ska inte ha den där. Vi får väl se hur lång tid det tar för mig att flytta på den. Jag kommer inte direkt in i ladan för tillfället, om man säger så...

Jag planterade mina luktärter i två olika klättertorn av bambu, och jag fyllde en hel pallkrage med mina "fådda" dahliaknölar. Det blir röda blommor på dem, och jag tänker att det kan passa fint här i köksträdgården. På bilden här nedanför skymtar kullen med kirskål, som nu har växt in över skräphögen. Hmmm... Den är grön iallafall. Och med tanke på all annan bråte som samlas där i hörnet, så förstår ni kanske bättre varför jag vill bygga ett plank bakom de där tre pallkragarna. Det får absolut bli ett av årets projekt. 

Nu loggar jag ut för ett avsnitt av "Trädgårdsmästarna". Det gäller ju att maximera trädgårdstiden så mycket som möjligt, hihi!