Rosen 'Rosenholm' 10 år

På förmiddagen idag var det molnigt och "bara" 22 grader varmt, så jag passade på att gå en sväng med gräsklipparen. Jag hade några poddar att lyssna ikapp mig på, så det passade bra. Sen blev det över 25 grader varmt vid lunch, men då var jag redan klar. 

Rosen 'Rosenholm' blommar för fullt nu och har gjort så ett par veckor redan. Den blir bredare och bredare för varje år som går. Nu fyller den både ut ena sidan av rosportalen och ett klättertorn i smide till vänster om den. 

Rosen fyller 10 år i år. 2015 planterade jag den på kanten till moraset, där det inte fanns någonting mer än uppväxt sly på den tiden. Det är rätt kul att jämföra bilden ovanför och bilden nedanför, som alltså visar samma vy med 10 års mellanrum. 

Blommorna på 'Rosenholm' hänger ner som vindruvsklasar. Den här sorten remonterar inte, så man får passa på att njuta så länge det varar. Å andra sidan brukar den blomma länge. 

Det här är trädgårdens i särklass friskaste och mest växtvilliga ros. Den tål ganska kraftig beskärning, vilket den fick i samband med att bastustugan byggdes och träportalen kom till. Numera brukar jag dock mest ansa bort döda grenar. I övrigt låter jag den hållas. Det är en trädgårdsfilosofi jag applicerar på det mesta.

Imorgon drar jag till Halland för att hänga med två sköna bönor. Om det hinner bli något blogginlägg då vet jag inte, men det märker ni. Annars är jag alldeles säkert här på onsdag igen. 

Skönlitterär bootcamp

Jag fortsätter min skönlitterära bootcamp. Träningen har som mål att jag äntligen ska bli en läsande människa igen, och som en del av den planen vill jag lära mig att lyssna på inlästa böcker. Då kan jag lättare hitta lästid, eftersom jag kan lyssna samtidigt som jag gör andra saker. Via Bookbeat har jag nu lyssnat på fem böcker sedan midsommar, och det får man ju ändå säga är bra. Eftersom jag redan är en inbiten lyssnare av Alex och Sigges podd tänkte jag att övergången till att lyssna på Alex Schulman läsa sina egna böcker inte skulle vara så stor. Det var det inte heller. På två dagar klämde jag både "Skynda att älska" och "Att vara med henne är som att springa upp för en sommaräng utan att bli det minsta trött". Den förstnämnda var riktigt fin. Schulmans övriga böcker har jag redan läst, så nu får jag hitta något annat att lyssna på. 

 

Nu när det har varit så himla varmt har det även funnits tid för traditionell bokläsning. Här utgår jag numera från devisen att all läsning är bra läsning, och som uppvärmning för att komma igång överhuvudtaget valde jag att läsa en serie om tre ungdomsböcker av den amerikanska författaren Jenny Han: "Sommaren jag blev vacker", "Ingen sommar utan dig" och "Sommar för evigt". Böckerna har filmatiserats och går just nu som serie på Amazon Prime, och jag har fått upp inlägg där serien diskuteras i mitt Instagramflöde hela sommaren. Böckerna handlar om Belly, som i hela sitt liv har tillbringat somrarna i mammans bästa väninnas strandhus. I tonåren uppstår en kärlekstriangel mellan Belly och väninnans två söner, vilket naturligtvis leder till både förvecklingar och hjärtesorg. Nu hör jag ju inte direkt till den tänkta målgruppen, men fjortonåringen i mig uppskattade böckerna. Jag läste alla tre på tre dagar. 

Sammanlagt kan jag alltså bocka av åtta skönlitterära böcker hittills i sommar, och fler hoppas jag att det ska bli. Både genom ögonen och öronen. Jag ska nog välja nästa titel redan ikväll. 

Dahlior och dallrande värme

Att ha dahlior i sin köksträdgård är som att ha en egen godisbutik. I år har jag flera nya sorter, som alla är mycket angenäma bekantskaper. Färgerna är naturligtvis valda med baktanken att fungera tillsammans i bukett. Knoppig skogsaster och ormbunke fungerar som utmärkt utfyllnad. 

En av de nya favoriterna är 'Cornel Bronze', som verkligen är en riktig honeycomb-dahlia, eller pompondahlia som vi säger på svenska. 

Bolldahlian 'Linda's Baby' är också en av de nya favoriterna. Skillnaden mellan en bolldahlia och en pompondahlia ligger främst i storleken på blommorna och hur de är formade. Namnet till trots, så är bolldahlian lite plattare än pompondahlian, som är mer klotrund.

Som i resten av landet har det varit ännu en dallrande varm dag i "Glesbygd". Man orkar inte göra så mycket mer än att hålla sig i skuggan och dricka kall päronsoda med is. Eller inomhus framför en fläkt, för den delen. Orken för aktiviteter är lika med noll, men å andra sidan är det inte helt fel att bara ta det lugnt och vila lite grann. Semestern är ju ändå tänkt att även vara tid för återhämtning. Det ser ut att bli ännu en sådan dag imorgon. 

Smålandsauktion

Det var dallrande varmt redan när vi vaknade imorse, men vi tänkte att en tur i bil med AC kunde råda bot på det. Målet var Barkhult utanför Älmhult, där sommarens bästa auktion skulle äga rum. Det har blivit något av en tradition att åka dit, för där finns det alltid så fina saker, och dessutom är det ju vansinnigt underhållande med auktion. Gott om folk finns det också, så även idag, värmen till trots. 

Dagens utbud var en blandning av bondauktion och samlarauktion. Det såldes både lådor med blandat innehåll och allmogeföremål med samlarvärde. 

Mina ögon dras alltid till allmogesakerna, men de brukar bli väldigt dyra. Det är alltid många uppköpare och antikhandlare på den här typen av auktioner.

Det fanns många fina skrin och schatull från 1800-talet, som var som vackra konstverk utanpå...

... och ännu vackrare inuti. 

Det fanns också en hel del fina trädgårdssaker, som till exempel den här supertunga gjutjärnskrukan. 

Den här rara träljusstaken hade gärna fått följa med mig hem, men den hade ett väldigt sent utrop, som vi inte orkade stanna och vänta på. 

Likaså den här roliga varianten av julgransfot för en liten granruska. 

Vi tittade runt på visningen, åt en hamburgare till lunch och stannade sedan mindre än en timme på själva auktionen, för sen blev det på tok för varmt. Vi tänkte också att det inte direkt är läge att komma hem med en massa nya grejer, nu när vi försöker få ordning på det vi redan har. Fast vi kom ändå hem med två runda guldramar, som var utrop nummer 10. Dem vill maken använda till ett framtida målarprojekt, som jag kanske får tillfälle att visa någon gång framöver. 

Att råda bot på grävabstinens

Alla större trädgårdsprojekt har hamnat på vänt på grund av den pågående vindstömningen, men imorse vaknade jag med grävabstinens och kände att det nog alldeles bestämt behövde bli en trädgårdsdag. Jag hade ett lagom avgränsat projekt bakom växthuset i tankarna, och det passade ju bra att hålla sig i skuggan eftersom det har varit både varmt och soligt idag. 

Det stora grävprojektet väntar egentligen under presenningen på andra sidan mirabellträdet, men idag kändes det lagom att börja med den sida av trädet som vetter mot plattsättningen. Här låg det redan markduk med stenar ovanpå sedan tidigare. Stenarna har liksom bara hamnat här, när jag skulle tömma de stora säckarna vi beställde för många år sedan. Jag lät stenarna ligga kvar, och sen grävde jag ut området närmast trädet och även en liten bit mellan det lilla stenröset och betongplattorna. Det ser inte mycket ut för världen, men det var ganska svårgrävt med många rötter att rensa bort. 

Fördelen med att ta sig an en avgränsad yta är att man kan färdigställa sitt projekt helt på en dag. Dessutom blir det som en slags grävbelöning att man får plantera och göra fint direkt. Lite som när man har gjort det tråkiga förarbetet och äntligen får börja måla. Fast skillnaden är att jag faktiskt gillar själva grävandet. Jag planterade träjon mellan trädstammen och det lilla stenröset. Ormbunkar och bräkenväxter av olika slag kvalar definitivt in på min 10-i-topp-lista över oumbärliga växter i trädgården. Så skirt och vackert. Trädstammen på mirabellen i sig är otroligt dekorativ. Som hämtad ur en sagobok. Som ni ser på bilderna här nedanför är det egentligen två träd, som har växt samman och bildar en enda gemensam trädkrona. 

Pollarna jag gjorde häromdagen gav mersmak. Jag hittade en bit av vad jag tror är en avsågad bit av en av de liggande stockarna som bär upp takstolarna. (Vad kallas en sådan?) Den hittade jag när vi tömde garaget i förra veckan, och nu grävde jag ner den som en slags centerpiece och kontrast mot allt det gröna här. I växthuset hade jag tre astilbeplantor, som jag planterade runtomkring. Längst fram mot stenkanten längs plattorna växer det in murgröna. Den fanns här sedan tidigare. När jag var klar var jag riktigt nöjd. 

Stridsängeln stod gömd vid mirabellen tidigare, men hon har fått flytta över till den andra sidan. Det finns ormbunkar att gömma sig i där också. Man anar ett tema...

För övrigt har jag rejält svullna händer och fingrar efter gårdagens getingstick. Jag vaknade tidigt imorse och kände redan då att det var läge att ta av sig ringarna, och tur var väl det, för när jag vaknade nästa gång såg fingrarna ut som prinskorvar. Som det kan bli.

Två små draman

Vi röjer och röjer. Sorterar, kastar, packar och flyttar runt saker. Idag fick jag upp ett meddelande som sa att jag hade maxat min månadsgräns på Marketplace (jag visste inte ens att det fanns en sådan), så nu har maken fått ta över försäljningsruljansen. Idag har vi sålt ett gammalt väggvitrinskåp, och ytterligare saker väntar på köpare. Vi börjar äntligen se slutet på vindstömningen, och det känns verkligen utomordentligt befriande. Vi vet fortfarande inte om renoveringen startar i augusti eller senare i höst (det hänger bland annat på leveranstider), men snart är vi redo oavsett vilket startdatum det blir. Så skönt. 

För övrigt har två små draman utspelat sig idag. Det första var strax före lunch, då jag plockade ner kläder från en klädstång på vinden och blev varse den hårda vägen att det fanns ett aktivt getingbo inne i en av mina gamla jackor. Det resulterade i flera getingstick i händerna och en kasserad jacka. Det andra dramat inföll under eftermiddagen, då det drog in ett åskväder rakt över byn. Plötsligt blixtrade det till, följt av en superknall i nästan exakt samma sekund. Vi både hörde och kände hur åskan slog ner alldeles i närheten. Jisses, vilken smäll det var... Vi har inte hört något mer om det sen, så förhoppningsvis gick den rakt ner i marken. 

Jag såg just att man numera kan streama alla 10 säsongerna av "Beverly Hills 90210" på TV4 Play. Vore inte det en nostalgitripp som heter duga? Nu får det gärna regna resten av sommaren, hihi!

Träpollare vid bastustugan

När vi började att fundera på en bastustuga för många år sedan, tänkte vi oss först ett litet trähus med en slags träspång runt, som en liten brygga med pollare i trä. Eftersom stugan skulle ha funktionen som badhus, så kändes det kul med lite bryggtema. Sen växte projektet med bastustugan till något annat, och med det förändrades även planerna på landscapingen runtomkring. Jag övergav dock aldrig tanken på pollare, och när jag hittade en bit av en gammal trästolpe i vedförrådet, så grävde jag ner den bland stenarna. 

Nu så här många år senare står både pollaren och plåtkråkan kvar. Idag är de dock rejält inbäddade av lågväxande bambu och murgröna, men de finns där. 

Genom åren har jag tänkt att jag ska sätta ut fler stolpar längs den planterade kanten, men det har aldrig blivit av. Men så hittade jag en 130 centimeter lång 90x90-stolpe när vi var på återvinningscentralen igår. Där finns nämligen en speciell container för byggmaterial, där man får lämna och ta saker fritt. Jag köpte tre enkla jordankare för 30 kronor styck på Biltema igår, och idag sågade jag upp stolpen i tre delar. Vips, så har vi tre nya pollare som kompletterar den gamla. 

Hur blev nu detta? Tja, jag har inte riktigt bestämt mig än. Det impregnerade träet är fortfarande i det stadiet då det inte är särskilt snyggt, men jag vet ju att det kommer att bli gråsilvrigt och fint med tiden. Alternativet är väl annars att jag betsar alla fyra stolparna lite mörkare brunt. De är dessutom enkla att dra upp och flytta, om man skulle ångra sig. Jag ska suga på karamellen, så får vi se hur det blir. 

Som ni ser på bilderna har det regnat här idag. Det var olidligt kvavt på förmiddagen, så regnet kom som en befrielse. Nu har det regnat till och från hela eftermiddagen, och både bloggerskan och hennes trädgård drar en lättnadens suck. 

Gargoylen Hilda hade blivit helt överväxt av ormbunkarna högre upp i slänten, så jag flyttade henne och satte henne under den lilla rönnen längre ner. Nu får hon sitta här och klura i sommar. Eller tittar hon på de fina 'Fairy'-rosorna, tro?

Det står lite för många träd här i slänten. Det är en ask längst till vänster, och sen är det en salig blandning av självsådda lönnar och kastanjer. De konkurrerar om utrymmet med varandra, så vi borde nog egentligen gallra bort ett par stycken. Men det bär en ju emot att hugga ner ett träd, så vi får se hur det blir. 

Ikväll tittar vi på ytterligare ett par avsnitt av säsong 2 av "Quarterback" på Netflix. Jag kan ingenting om amerikansk fotboll, men som vanligt är det vansinnigt spännande med dokusåpor som utspelar sig i idrottsmiljö. Dramat infinner sig naturligt, och det är otroligt intressant att följa det hårda jobbet som ligger bakom de allra mest framgångsrika namnen. De lämnar verkligen inget åt slumpen. Dessutom är det ju himla gott att ligga i soffan och äta godis och titta på folk som tränar, hihi!