Hej Linköping!

Kristi himmelsfärdshelgen inklusive klämdagen igår och förmiddagen idag har vi tillbringat i Linköping. Maken har som tradition att åka upp till spelkonventet Lincon varje år, och eftersom Linköping är en väldans trevlig stad brukar jag åka med och drula runt på egen hand. På två och en halv dag hinner jag både gå på stan och shoppa och köra runt och titta lite. I år var det extra trevligt, för vädret var toppen och Nordiska Studentsångarstämman pågick i stan, vilket resulterade i att det stod körer och spontansjöng lite här och där på stan. Fantastiskt!

Stundtals unnade jag mig att bara hänga på hotellrummet. Jag hade datorn med mig och låg i sängen och tittade på dokumentärer och åt godis, utan att ha några måsten eller tider att passa. Det var så skönt. 

När maken kom tillbaka från konventet om kvällarna käkade vi middag på stan. En av kvällarna hamnade vi på Brisket & Friends, som var både annorlunda och gott. Det var autentisk Texas-BBQ vid långbord med rökt oxbringa, fläsksida, pulled pork och korv, samt tillbehör som mac 'n' cheese, coleslaw och cornbread. Och så iskall Budweiser därtill, så klart. Wiii haaa!

På förmiddagen idag rullade vi söderöver igen, med ett trevligt stopp på vägen. Jag har nämligen drömt om att någon gång besöka Dakabom söder om Jönköping. Det är ett företag som säljer restaurerade vintagemöbler och vacker inredning från bland annat Ungern, och de har en butikslokal inrymd i ett gammalt bruk i Norrahammar. Jag får säga att det var en av de läckraste butikerna jag någonsin har varit i. Till och med maken var tvungen att ta upp mobilen och fotografera, hihi!

Nu ska jag duscha av mig resdammet och slöa resten av kvällen. Som vanligt är det gott att vara hemma igen. "Borta bra, men hemma bäst" är onekligen den sannaste klyschan av dem alla. 

Jakten på årets pelargon

I ösregnet på Österlen Garden Show härförleden konstaterade både mina vänninor och jag att stjärnpelargonen 'Summer Twist Rose' verkligen förtjänar sin utnämning till årets pelargon. Blommorna är vackra både i formen och i färgen, och de mönstrade bladen är också väldigt dekorativa. Ingen av oss köpte en just då, för det var så himla kallt och blött den dagen, men den åkte definitivt rakt upp i topp på önskelistan hos oss alla tre. Titta bara på bilderna på Victoria Skoglunds Instagram, så förstår ni varför man vill ha den. 

Det är uppenbarligen fler som har den på sin önskelista, för nu när jag äntligen ska komma till skott och köpa en, så hittar jag ingen. Jag besökte två jättestora handelsträdgårdar under gårdagen, och där fanns det inga kvar alls. Hmmm... Kanske var det en tillfällighet. Jakten får gå vidare. 

Körsbärsglass

Det bor ett glassmonster i mig. Om jag bara fick äta en sak resten av livet, skulle jag utan tvekan välja glass. Billig glass, dyr glass, pinnglass, strutglass, kulglass, mjukglass, yoghurtglass, pinnglass, sorbet, - all glass är god glass. Helst ska det vara mycket. Gärna med sked direkt ur byttan. Fast även jag har naturligtvis favoritsmaker. Kaffe, körsbär, kokos, ananas, grön mint och pistage ger alltid extra radarutslag, när jag botaniserar i butiker och i glasskiosker. Därför var jag självklart tvungen att prova Magnums nya smak, när den dök upp i frysdisken på en bensinmack idag: Utopia Double Cherry.

På namnet låter det ju som att det borde vara en direkt fullträff för mig, men jag blev faktiskt inte jätteimponerad. Den var god, men glassen smakar faktiskt inte körsbär alls, och körsbärssåsen var lite för söt och sliskig för att falla mig i smaken. Magnum är ju onekligen en ganska svulstig glass, med choklad och krisp och en massa annat jox. Jag gillar mest ren glass. Och när det gäller körsbärsglass finns det inget som slår Ben&Jerry's Cherry Garcia. Ja, inte när det gäller glass överhuvudtaget, faktiskt. Undra när den ska dyka upp i min mataffär?

På bara en månad

Även om den riktiga vårvärmen tar god tid på sig att hitta fram i år, så kan man inte säga annat än att naturen tycks gilla läget bättre än vi människor. Det märker man inte annat om man tittar tillbaka på bilder från de senaste veckorna. Den här bilden är tagen den 28 april:

... och från samma plats tog jag alldeles nyss bilden här nedanför: 

Stor skillnad på bara en månad, alltså. Och grönare lär det ju bli, om vädret fortsätter så här. Det verkar det göra ett tag till, om man får tro väderprognosen. Tur att jag har en nyköpt trädgårdsfleece att ta på mig. 

Pipranka och flagnande färg

Att få något att växa mot ytterväggen på smatten är minsann inte så lätt. Den här sidan vetter mot öster och har förvisso morgonsol, men det är bara en kort stund på morgonen. Dessutom består större delen av marken av utfyllnadsmassa, som verkligen inte lämpar sig för plantering. Hjärtbergenia och en rejäl lavendel har iallafall etablerat sig fint genom åren, men att få till något som klättrar har varit lite svårare. Ett par år kämpade två kaprifolplantor upp längs sidorna, men de blev mest tunna och risiga, så dem flyttade jag på till ett annat ställe i trädgården. För ett par år sedan planterade jag koreansk pipranka, som verkligen mest har varit pipig. En av dem har gett upp helt, men till min stora glädje ser jag att det andra exemplaret plötsligt ser riktigt lovande ut. Törs man hoppas på att det äntligen har bestämt sig för att sätta fart?

Fast innan grönskan sätter fart, så skulle vi behöva skruva ner väggspaljén och måla om träpanelen. Det vore onekligen bra mycket trevligare om den var målad med gräddvit linoljefärg, istället för den kritvita syntetfärgen som sitter där nu. Färgen flagnar dessutom betänkligt efter en omgång med högtryckstvätten tidigare i vår. Se där, ännu ett renoveringsprojekt...

'Tempo rose' och två på önskelistan

Att jag är väldigt svag för nejlikroten 'Mai tai' torde numera vara allmänt känt, men nu blommar även en annan sorts nejlikrot i vår trädgård, som också är extremt trevlig att vila ögonen på. Den heter 'Tempo Rose' och har blommor som är mer mörkosa i färgen. Kronbladen bleknar vartefter och får strimmor i cremevitt. De mörkt purpurfärgade stjälkarna är minst lika fina som blommorna. Precis som 'Mai tai' blommar den tidigt (maj) men förhållandevis länge. När blomningen är över, bildar den gröna marktäckande tuvor i rabatten. 

Jag har sett två andra sorters nejlikrot på nätet, som jag känner att jag nog också måste införskaffa: 'Pretticoats peach', som namnet till trots har blommor som drar åt ljust rosa och cremegult, och 'Flames of passion', som har rubinröda blommor och nästan svarta stjälkar. Ja, det finns säkert flera andra trevliga sorter också. Det får bli sommarens spaning. 

Mors dag i Karlskrona

På förmiddagen körde jag till Karlskrona för att fira mors dag hemma hos mina föräldrar. Alla som har varit i Karlskrona vet att det kan blåsa både på längden och tvären, och lite så var det idag. Vi dristade oss till en kort promenad längs kajen på Kungsbron, men vände ganska snart och gick hem till i värmen igen. Vid 16-snåret körde jag hemåt igen och kom hem lagom till att bronsjublet bröt ut. Det var ju onekligen en bra mycket  trevligare avslutning än på matchen igår. 

Nu väntar en intensiv tredagarsvecka på jobbet, innan det är dags för lite långhelg igen. Man har blivit lite bortskämd med sådana i vår, och fler blir det ju i juni. Så gött!

Hej Malmö!

Amerika-svägerskan är hemma på besök, så idag tog vi tåget till Malmö för att äta lunch med henne och svärmor. Även Göteborg-svägerskan och delar av hennes familj anslöt, så det blev en riktig familjetillställning. Lunchen intogs på Rosegarden, som alltid är ett säkert kort. En miss i beräkningen var dock att deras mjukglassmaskin var sönder, men vi kompenserades med tårta till kaffet hemma hos svärmor efteråt. 

Jag passade på att slinka inom AB Småland, när jag ändå var i närheten. Det är en av de trevligare butikerna i Malmö med en blandning av nytt och vintage, kläder, blommor och ätbart. En livsstilsbutik, helt enkelt. Jag köpte inget, men det är alltid kul att gå runt där och bara titta. 

Lagom till att USA satte sitt sjätte mål i kassen bakom Tre Kronor var vi hemma i "Glesbygd" igen. Ett trist slut på en annars väldigt trevlig dag. Men det är ju en världslig sak... 

Lågt vattenstånd

Det har regnat en del de senaste dagarna. Fast man klagar inte, för stora delar av vintern och hela våren har det varit så himla torrt. Det är redan varning för att det kan bli extremt låga grundvattennivåer i sommar, och det är ju sådant man inte riktigt gillar att läsa när man har egen brunn. Peppar peppar, men under våra 17 år som ägare av Solhäll har brunnen bara sinat en gång, och det var när målarna högtryckstvättade taket för över tio år sedan och tömde hela brunnen på nästan ingen tid alls. Fast då rann grundvattnet till och fyllde brunnen på bara ett dygn, så det var aldrig något riktigt krisläge. 

 Man kan ju inte snåla för mycket med vattnet heller, för en brunn mår bäst av att vattnet cirkulerar. Ett år fick vi tömma brunnen och städa ur den, för det var för mycket humusämnen som låg och jäste i vattnet, och det var ju inte direkt kul det heller. Vi får väl hålla tummarna för att det regnar rejält, nu när det ändå ska regna en hel vecka. 

Pionernas tid

Nu börjar pionernas tid. I vår trädgård står de lite överallt. Har man en hålighet i en rabatt, kan man alltid sätta en pion. Nästan alla exemplar har jag köpt på midsommar-rean på Oppmanna plantskola, där man verkligen kan fynda. 15-20 kronor plantan får man ju ändå säga är ett kap för en pion. Först ut i blom är alltid den som står i full sol på hörnet mellan södersidan och framsidan av huset. Vad det är för sort har jag tyvärr tappat namnet på, men den är verkligen knallcerise i färgen. 

Nu väntar jag bara på att pionerna vid uteplatsen också ska slå ut. Där har det verkligen blivit mängder med blommor de senaste somrarna, och där kan jag gå loss och plocka buketter utan dåligt samvete. Fast där har knopparna inte kommit så långt, så det dröjer nog ett par veckor till. 

Klippt och knockad

Jag var hos frissan efter jobbet idag. Jag kapade en rejäl bit, men eftersom jag är lat av naturen och inte orkar frisera mig på morgnarna sparade jag tillräckligt för att kunna sätta upp det i en tofs. Varje gång jag sitter i frisörstolen och ser mig själv i den stora spegeln, så fnissar jag och tänker på den här bilden: 

Frissan gjorde lockar med plattången, och jag gick därifrån och kände mig faktiskt riktigt snofsig. Jag lät glasögonen stanna kvar i jackfickan och lyckades sedan med konststycket att knocka mig själv med bildörren i pannan. Nu är jag ännu mer lik den där bilden, hihi!

Att göra sport av pallkragar

Jo tack, det blev ännu en ljuvlig försommardag hos oss här i "Glesbygd". Maken bjöd på ciabatta och chips till middag för att frugan skulle få så mycket trädgårdstid som möjligt resten av kvällen. Jag slukade allt i rasande fart och älgade sedan raskt ut i grönskan för att fortsätta greja i köksträdgården. När jag grävde upp en övervintrad rhododendron gav den undre pallkragen vika av röta, så det var inte så mycket mer att göra än att byta ut den. Jag hittade faktiskt en oanvänd färdigmålad pallkrage allra längst in i garaget. Som på beställning! Ibland är det tur att man glömmer vad man ställer in där, hihi!

Visst är det väl lite av en sport att försöka ta bort så lite jord som möjligt, när man ska byta pallkragar? Jag skottade bort tillräckligt för att kunna lyfta av den översta pallkragen, och den rakade jag raskt upp en rejäl kulle på mitten av ytan för att kunna byta den nedre utan alltför mycket mankemang. Det blev naturligtvis lite jord utanför kanterna ändå, men det krattar jag över med lite grus sen. Jag återanvände den översta pallkragen, som förvisso inte heller är i toppenskick, men som nog kan överleva en sommar till. Om inte annat blir det inte så svårt att byta ut den, eftersom jag var klok nog att sätta den nya underst. Någon bild på det färdiga resultatet tog jag aldrig, men resultatet blev helt OK. Lite ny falu rödfärg på den gamla bara, så blir det nog bra. 

Då och då får jag kommentarer om att jag sätter pallkragarna upp och ner, men det gör jag faktiskt med flit. Metallkanterna fungerar som utmärkta stöd, om man t.ex. vill luta fönsterbågar över odlingsytan. Så nu vet ni det. Fast jag tror faktiskt inte att jag har patent på den lösningen. 

Den första riktiga sommardagen

Om vädret var regnigt och kallt igår, så har det varit raka motsatsen idag. Den första riktiga sommardagen, kan man nog säga. Så typiskt att man har jobbat inomhus hela dagen... Man kan ju klättra på väggarna för mindre. När det äntligen var dags att köra hem, bestämde jag mig för att skolka från kören och tillbringa så mycket som möjligt av kvällen utomhus istället. På vägen hem plockade jag upp ett gäng säckar kogödsel och plantjord, och sedan åkte jag raka vägen hem till köksträdgården för att leka. 

Tomater har planterats i hinkar. Övervintrade växter har flyttats. Pallkragar har grävts ur och gödslats. Dahlior har planterats ut. Klockan var nästan halv nio när jag rullade in vattenslangen och tog kväller. Endorfinera fullkomligt flödar i hela mitt system, och jag längtar redan efter en repris imorgon kväll. Man får passa på så länge det varar. Redan på onsdag svalnar det igen. 

Österlen Garden Show

Sju grader och regn var väl inte precis drömförutsättningarna för en dag utomhus på Österlen Garden Show, men vi trädgårdsnördar tar på oss regnkläderna, biter ihop och håller god min. Vad gör man inte för att få gå runt ett par timmar och titta och sniffa på en massa vackra trädgårdsväxter? För att inte tala om klämma på fina trädgårdsprydnader i diverse material. Det fanns onekligen gott om båda delarna här. 

Folk shoppade loss ganska rejält, vädret till trots. Själv köpte jag tre körsbärstomatplantor och en rosa dahlia. Bäst affärer för dagen gjorde nog ändå killarna som sålde varm choklad från en kaffevagn inne på området. Det var en fin stund att få värma händerna på den där pappmuggen... Vem hade trott att man skulle längta efter sina vantar i mitten på maj?

Jag köpte också en somrig korgväska från Madagaskar. Den har broderade tulpaner på sig, så den har ju också lite trädgårdstema får man säga. Den blir lite kul att ha som utflyktsväska i sommar. Lagom storlek för sådant man behöver ha med sig över dagen. 

Efter ett par timmar i kylan körde vi till köphuset Bo Ohlsson i Tomelilla för att värma upp oss, och sen blev det även tid för pizza och en lång pratstund innan det var dags att köra hem igen; väninnorna till "Storstad" och jag till "Glesbygd". Jag missade söndagsbastun, men en varm dusch får det nog bli iallafall ikväll, så att man tinar upp ordentligt. Och imorgon är det måndag igen...

Tak, vind och gavelspetsar

Solhäll är tyvärr inte speciellt ekonomiskt ur energisynpunkt. Att vi eldar för kråkorna kan man nog lugnt säga, för vindsvåningen på vårt hus är helt oisolerad. Under plåttaket finns det bara ett gammalt spåntak, och väggarna på gavlarna består av tunna brädor med eternitskivor utvändigt. Fönstren på gavlarna ska vi inte ens prata om... Värmen på bottenvåningen stiger uppåt och raka vägen ut genom taket. När det är snö och den smälter på taket blir det stora isbumlingar, som trycker ut hängrännorna. Dem har vi fått byta ut flera gånger, och det är ju naturligtvis både trist och dyrt i längden. 

Att det gamla plåttaket har gjort sitt framgår tyvärr också med all tydlighet. Det rostar fler och fler hål för varje dag som går, och om man står på vinden ser man hur ljuset sipprar in genom små hål här och där. Det kommer tyvärr in vatten genom de där hålen också, och i kattsmygarna där taket är lågt har det droppat ner och bildat fuktfläckar i innertaket på bottenvåningen på några ställen. Förra sommaren regnade det ju till och med in genom köksfläkten, som ni kanske minns. Den gången lagades hålet med plastic padding... Det är dags att göra något åt problemet, med andra ord. Inte det roligaste renoveringsprojektet precis, men absolut nödvändigt. Det känns också smart att passa på nu, när ROT-avdraget är 50%. Idag fick vi sålunda besök av byggaren vi alltid anlitar för att kika på vad som behöver göras. 

Vi vill absolut ha ett falsat plåttak även i fortsättningen. Allt annat hade varit ett helgerån mot huset. Eftersom gavlarna också ska isoleras och fönstren ska bytas, kommer vi förmodligen passa på att ta ner den ledsamma eterniten utvändigt och putsa gavelspetsarna hela vägen upp. Det har jag drömt om att göra ända sedan vi köpte huset, så för min del blev projektet genast lite roligare. Vår byggare är murare, så vi pratade om att mura en sarg liknande dem på hörnen av huset som bröstlist mellan den gamla och den nya putsen. Det tror jag kan bli jättefint. Start för projektet blir i så fall någon gång närmare hösten. Tur för oss, för nu har vi en hel vind att tömma...

Lön i form av välbefinnande

Min sista jobbtimme flexade jag ut för att stämpla in på mitt andra jobb: Som trädgårdsmästare på Solhäll. Det är förvisso ett helt oavlönat extraknäck sett till pengar, men jag lyfter desto större lön i form av välbefinnande. En timmes gräsklippning senare kände jag redan hur helgkänslan hade infunnit sig. 

Det händer nya saker i trädgården för varje dag som går. Nu blommar min favorit nejlikroten 'Mai tai' på flera ställen, bland annat i rundeln framför köksträdgården. De som står där planterades så sent som förra året, då jag hittade rejält stora plantor för en förhållandevis billig peng på en lokal handelsträdgård. Om man är otålig (som jag) lönar det sig onekligen att satsa på lite större exemplar, för det blir va-va-voom-effekt på en gång. På bilden här nedanför är det en enda planta. 

I samband med kvällshandlingen på mataffären passade jag på att fylla bagageluckan med fyra säckar planteringsjord. Det räcker förvisso inte så länge, men planen för morgondagen är att iallafall få ner några fler dahliaknölar i krukor. Det kan dock mycket väl bli så att jag får ta skåpbilen och handla mer. 

Utflyktstips för helgen

I helgen som kommer går Österlen Garden Show av stapeln. Det är en trädgårdsmässa i Lunnarp utanför Tomelilla med inspirationsplatser, utställare, föreläsare, mattorg och barnaktiviteter. Något för alla, alltså. Är man inte trädgårdsnörd kan man ju alltid dricka kaffe och äta korv. Själv har jag faktiskt aldrig varit där, men det ska det bli ändring på i helgen. Närmare bestämt på söndag, då jag har stämt träff där med mina två Malmö-väninnor. Det ska bli kul!

Kanske är detta ett utflyktstips för fler? Mer information hittar ni i så fall HÄR.

Ormbunkar

Jag har mängder av ormbunkar i min trädgård, men minns inte riktigt vilka som är bräken och vilka som inte är det. Alla bräken är ormbunkar, men alla ormbunkar är inte bräken. Ja, ungefär där avstannar mina hortonomiska kunskaper. För att göra det lätt för mig struntar jag i vilket och kallar alla sorter för ormbunkar. Då blir det iallafall inte helt fel. Jag tycker hur som helst att alla ormbunkar är fullkomligt underbara och vill gärna ha dem i stora sjok i min trädgård. Kanske är de som allra vackrast precis just nu, när topparna på de nya bladen nästan ser ut som små snäckor. Eller gröna små lussebullar, för den delen. 

Det verkar rentav som att ormbunken är den perenn som har i särklass längst historia, eftersom den fanns redan på karbontiden för 350 miljoner år sedan. Det finns tydligen en hel vetenskap som bara handlar om ormbunkar: Pteridologi. Man kanske skulle anmäla sig till en universitetskurs till hösten. Då kanske jag skulle lära mig vad som är bräken och vad som inte är bräken, hihi!

En stund på glasverandan

När dagen svalnar framåt kvällen är det så mysigt att sätta sig en stund på glasverandan. Då är det lagom solvarmt där ute, och ljuset är inte så skarpt. Det är skönt att bara sitta där och glo ett tag. Varva ner efter dagen. Samla tankarna. Drömma om nya trädgårdsprojekt. Bläddra i en tidning. Scrolla igenom mail och annat på telefonen. Slå en pling och prata med någon. Vinka till någon som cyklar förbi ute på gatan. Ibland bara en kort stund, och ibland lite längre. En plats att bara vara. Så fint. 

Ikväll är planen att försöka hålla mig vaken tillräckligt länge för att se Kaj äntra scenen i Basel. De startar som nummer 6, så det borde gå bra kan man tycka. Fast mer än så orkar jag nog inte. Det är väl en herrans massa andra bidrag att genomlida innan omröstningen startar. Slutresultatet lär man ju ändå bli varse så fort man slår på morgonnyheterna till frukostyoghurten. Men heja Kaj, säger jag. Ni är lika uppfriskande som ett bastubad.

Lite magi i tillvaron

Ibland blir man påmind om att det fortfarande finns magi i vår annars så vetenskapliga värld. Förra sommaren ställde jag en liten trädgårdsälva i gjutjärn på en stubbe vid snäckdammen. Hon har stått kvar där tappert hela vintern, och nu har hon blivit rikligt belönad. Mitt ur den där stubben har det nämligen växt upp en ensam 'Angelique'-tulpan. Den lilla älvan kliar sig i huvudet och är lika förundrad som jag. 

Är det inte alldeles underbart, så säg? Ibland behöver man onekligen lite magi i tillvaron. Vissa dagar mer än andra. Som ett blomsterbud med hälsning från livet självt.

Städat runt snäckdammen

Idag tog jag mig an planteringen runt snäckdammen, som jag gjorde ett omtag på förra sommaren. Jag räfsade upp löv och några nedfallna grenar från det lutande päronträdet och klippte ner gamla perenner. Det fanns även en och annan kirskålplanta att ge sig på, men inte överdrivet mycket. Det gäller att vara på hugget och hålla efter dem tidigt på säsongen, så brukar det gå bra sen. Runt rhododendronbuskarna lade jag ut ny surjord, och övriga växter fick en rejäl giva kogödsel. Än så länge gapar det tomt på några ställen, men det kommer upp fler hostor som jag hoppas ska fylla igen planteringen lite mer. 

I grusrundeln körde jag med lövblåsen och krattade till gruset. Den gamla gröna bänken behövde jag nästan bara titta på för att den skulle ramla ihop helt, så den fick jag ta bort. Jag vet att jag inte kommer orka bry mig om att skaffa nya brädor och ge mig på att laga den, så planen är att hitta en ny bänk istället. Tills vidare har jag ställt ner den lilla kuskbänken, som egentligen är alldeles för låg för att man ska kunna sitta bekvämt på den, men den är charmig och passar faktiskt riktigt bra där. 

Nere i grusrundeln står också en kopparbalja med en ormbunke, som har övervintrat ute i vinter och redan är grön och fin igen. Bredvid står det ett snäckformat fågelbad i sjösten. Mellan grusrundeln och planket baktill växer det ett hav av kirskål, men den är ju både marktäckande och grön och fin, så jag låter den hållas där. Buskaget består av diverse höga buskar, bland annat en jättehög paradisbuske och en galet muterad forsythia. Den sistnämnda borde beskäras rejält, men jag gillar faktiskt det djungelliknande växtsättet. Det blir lite trolskt att sitta här nere. Lite som i en grön grotta. 

Putte har fått nytt vatten i sin snäckdamm, som jag tror egentligen är en gammal sandlåda. Vi köpte den på loppis för en herrans massa år sedan, och då var den knallturkos, men maken spraymålade den grå. Nu släpper färgen här och där, men det får vara så. 

De rostiga snödropparna köpte jag på byns finaste lilla blomsteraffär förra året. Det är roligt när det händer något i planteringen, och det är ju helt oslagbart med rostfärgade dekorationer mot det gröna. 

Jag hann även rensa upp den sista halvan av rostornsrabatten, men då hade gödslet tagit slut för länge sen, så det får jag skaffa mer av en annan dag. Efter en heldag i trädgården var det sedan riktigt skönt att få sätta sig i bastun och mjuka upp muskler och leder. Nu är jag ren och fin och redo för en ny arbetsvecka. 

Loppisfynd och trädgårdstid

Förmiddagen var mest ruggig och grå, så jag stannade inomhus och smågrejade med ett och annat. Efter lunch blev jag lite rastlös och tog en sväng bort till en av byns loppisbutiker. Och tur var väl det, för där hittade jag ett cafémöblemang från IKEA för 150 kronor. Det får man väl säga var ett fynd ändå. Grönmålat dessutom. Nästan som på beställning. Det stod utanför butiken, och jag stal det nästan bokstavligt talat ur händerna på två tyska husbilsturister. Medan de fortfarande stod och tittade på det, gick jag raka vägen till kassan och betalade. Entschuldigung... 

När jag kom hem var vädret lite bättre, så då hoppade jag i trädgårdskläderna och begav mig ner till köksträdgården. Där har mitt loppisfynd hamnat för stunden, men det kanske hittar en helt annan plats så småningom. Jag monterade ihop mina nya pallkragar och satte dem på plats. De fick ett första lager falu rödfärg, men kommer att behöva ett par lager till innan de är helt klara. Jag brukar aldrig måla mina pallkragar invändigt, men det rann ner färg på ett ställe, och det såg så fult ut, så jag blaskade på lite 10-15 centimeter ner från kanten hela vägen runt. Innan färgen ens hade torkat, fyllde jag på med torra löv, gammal jord, ny planteringsjord och kogödsel. Det där med att vänta är inte min grej...

Sen planterade jag ut de sista luktärterna och gjorde ett klättertorn av bambupinnar. Jag ska binda lite tråd mellan pinnarna, så att ärterna har något att klättra på, men det får bli en annan dag. Ändarna på bambupinnarna klämde jag fast med en ihålig metallstrut, som jag hittade på loppis för många år sedan. Jag har fyra stycken för just det här ändamålet, men jag gissar att det egentligen är gravbuketthållare från någon kyrkogård från början.

I den andra halvan av odlingslådan pillade jag ner några dahliaknölar från källaren, som hade börjat gro i sina påsar. I den lilla frilandsremsan intill växer det en krusvinbär av sorten 'Josta'. Planen var från början att plantera fler buskar här, men på högersidan ligger det en stenbumling, som jag inte får bort. Jag flyttade istället över några jordgubbsplantor från en pallkrage som inte får tillräckligt mycket sol under dagen. Vi får väl se om de får det bättre här. 

Loppisfynd och trädgårdstid är helt klart ett vinnande koncept för hur en bra lördag ska vara. Nu tar jag kväller med film och godis. Lovely!

The circle of life

Vädret ska väl bli sådär i helgen, men jag ser fram emot att få lite trädgårdstid ändå. I växthuset har förodlingen av dahlior i plastpåsar gett resultat, och jag behöver fundera på att börja plantera över dem i krukor eller pallkragar. Fast det där med pallkragar känns lite riskabelt än så länge, med tanke på att vi hade morgonfrost bara för ett par dagar sedan. Jag har även ett brätte med luktärter kvar att plantera ut. Ett gäng satte jag i en pallkrage redan för en vecka sedan, vilket känns mindre riskabelt, för plantorna är ju ganska tåliga ändå. 

Jag har dessutom mängder med vårstädning och gödsling kvar att göra i mina rabatter och planteringar. För att inte tala om lövkrattning och kantskärning mellan grus och gräs. Fast jag stressar aldrig upp mig över det där. Det får ta den tid det tar. Och det som inte blir gjort blir bra ändå. Det är något i det där som är vansinnigt tillfredsställande. Att det aldrig tar slut. Att det börjar om igen om ett år. The circle of life i ordens rätta bemärkelse. 

Kurar och klurar

Här sitter jag och kurar. Ja, inte på bilden här nedanför, utan bakom tangenterna på datorn. Jag kurar och klurar som bäst på om det inte är något TV-program jag brukar se på torsdagkvällar, men jag minns faktiskt inte riktigt. Jag klurar också på varför jag är så omodern och tittar på TV i realtid, när man kan strömma nästan allt via nätet precis när som helst nuförtiden. Fast i mitt fall brukar det bli så att det jag inte tittar på i realtid, det tittar jag inte på alls. Iallafall när det gäller grejer på "gammel-TV". 

Vilket värdelöst inlägg, hihi! Men min hjärna orkar inte klura på något mer än så idag. Jag längtar redan till den här tiden imorgon kväll. Då är det äntligen fredag, och då tittar jag säkert på TV i realtid igen. "Tyst vittne" och "Cyklopernas land". Det är svårt att lära gamla hundar att sitta...

'Cunningham's White'

Jorden på vår tomt lämpar sig kanske inte superbra för rhododendron, men de vi har planterat de senaste åren överlever iallafall och blir aningens lite finare för varje år. Kanske tar de bara god tid på sig. Sommaren 2020 köpte jag en ganska dyr 'Cunningham's White', som jag planterade i slänten bakom huset. Målbilden var en rhododendron av just den sorten som mina föräldrar hade vid sin dåvarande sommarstuga i Blekinge skärgård. Den vällde ut på alla bredder och var helt magisk, både i blom och resten av året. Exemplaret jag planterade för fem år sedan har en bra bit kvar till målbilden, men i vår blommar den iallafall finare än någonsin tidigare. 

En del rhododendronsorter är lite för svulsiga för min smak, men 'Cunningham's White' får ljuvligt rosa knoppar och blommor som är ljuvligt vita med lite aprikosgul mitt. A classy lady, om man säger så. Det har faktiskt hänt att den blommar om på hösten, och det får man ju säga är en trevlig överraskning när det händer. Enligt planteringsråden trivs den bäst i sol till halvskugga, men att den står i halvskugga hos oss är säkert en anledning till att tillväxten inte är så snabb. 

För två år sedan hittade jag just 'Cunningham's White' för ynka 99 kronor på Jem&Fix. Plantorna var minst lika stora som den jag hade betalat nästan fem gånger så mycket för i en handelsträdgård ett par år tidigare, så jag drabbades av vilt ha-begär och plockade åt mig FEM stycken. Just då hade jag ingenstans att plantera dem på riktigt, så de fick bo i pallkragar i köksträdgården ett helt år. Förra sommaren flyttade jag tre av dem till den nya planteringen som jag gjorde vid snäckdammen under det lutande päronträdet. Där har jag inte ens hunnit vårstäda än, men jag ser att de tar sig fint. Jag väntar nog med att gödsla där tills efter blomningen. 

Jag har två av buskarna jag köpte kvar i pallkragar i köksträdgården, och de blommar faktiskt också just nu. Man ser dock på bladen att de verkligen behöver komma ut i riktig jord, för de är inte alls lika gröna och frodiga som på sina utplanterade kamrater. Vi får väl se var de hamnar, men planer finns på både det ena och det andra planteringsprojektet, så det ska nog lösa sig vad det lider. 

Påskpynt, pallkragar och nattfrost

Att julen varar än till påska är ju allmänt känt, men hur länge varar påsken egentligen? Här hemma packade jag undan påskpyntet så sent som igår. Utöver min samling porslinstuppar hade jag i och för sig inte dragit fram så mycket, men när jag gick en runda och samlade ihop allt blev det ändå en hel del grejer. Påskäggen återvinner vi år från år, men i år har det tillkommit ett par stycken. Ännu mer utrymme för godis nästa år alltså, hihi!

I helgen föll jag offer för min egen lathet och köpte sprillans nya pallkragar på Jem&Fix. Jag hade ju tankar på att bygga en helt egen odlingslåda, men det kändes meckigt och dessutom finns det andra saker jag hellre vill lägga min trädgårdstid på just nu. Jag kikade efter begagnade pallkragar på Marketplace, men hittade inga inom ett vettigt avstånd. Prismässigt var det faktiskt inte någon superstor utgift att köpa nya. Byggmaterial och bensin kostar också pengar. Nu står de i växthuset och väntar på att komma i bruk. Jag ska bara skruva ihop dem och måla dem med falu rödfärg först, precis som de övriga odlingslådorna i köksträdgården. 

Igår morse fick jag skrapa rutorna på bilen, när jag körde till jobbet. Dystert med nattfrost i maj... Tur i oturen att jag inte har köpt på mig några sommarblommor än. Jag var på Blomsterlandet och suktade i torsdags, men jag kände på mig att det nog var lite tidigt ändå. Törs man hoppas på att det var vårens sista frostnatt? Jag håller tummarna för det. 

Purpurapel år två

Sommaren 2023 köpte jag en spinkig liten purpurapel av sorten 'Royalty'. Det var en spinkig liten stackare till billigast möjliga pris, men man är ju dumsnål ibland. Jag slarvade rejält med vattningen under den första etableringsperioden, fast under förra sommaren kämpade det fortfarande på och såg ut att klara sig hyfsat bra. Jag tror dock inte att det blommade alls förra våren, för det hade jag garanterat kommit ihåg. Det blommar nämligen nu, och det är en upplevelse som heter duga. Jag är förvisso inte direkt känd som Fröken Röd, men den här röda nyansen på blommorna är ju bara för ljuvlig. Plötsligt förstår man innebörden av adjektivet purpurröd. 

När jag köpte trädet hade jag googlat mig till att det skulle funka bra i halvskugga, och där det står nu är det vandrande ljus under dagen. Vi har fortfarande flera höga träd strax ovanför i slänten, som vi skulle behöva gallra bort för att skapa mer utrymme för min röda lilla kompis. Det är bland annat en del självsådda lönnar, som inte är jättefina och som har dragit iväg lite väl mycket på höjden. Där skulle vi utan problem kunna ta bort en eller ett par stycken. Se där, ännu ett projekt på säsongens att-göra-lista. Har man skaffat sig en trädgård är man verkligen aldrig sysslolös. 

Regnlycka och betoningsfråga

Nej, vet ni vad. I regn och blåst och ynka 7 grader på termometern har det inte blivit något trädgårdsarbete idag. Jag stannade inne och städade av lite grann istället, fast det gick ganska snabbt. I övrigt har jag mest legat på soffan och slötittat på diverse strömningstjänster. Man klagar ju inte direkt. Snarare är jag mest lättad över att det äntligen har kommit rejält med regn. När jag vattnade några flyttade perenner i fredags, var det så torrt i marken att jorden inte sög upp vattnet alls. Jag fick gräva djupa gropar runt plantorna och vattna i dem. Det är inte roligt att det är så torrt redan i början på maj, men efter en heldag med regn känns det iallafall som att växterna sträcker på sig lite extra. Om inte annat har det värsta dammet lagt sig. 

Jag lyssnar ofta på "Röda vita rosen-podden" med Victoria Skoglund och Jenny Strömstedt, som jag tycker är superhärliga. Mer än en gång har jag dock förundrats över Victorias uttal av ordet narcisser, för hon betonar både stavelsen 'nar' och stavelsen 'ciss'. Säger man verkligen så? Själv betonar jag bara 'ciss'-delen av ordet, men hon är ju trädgårdsmästare, så jag tänker att hon säkert har bättre koll än jag. Hur säger ni?

För övrigt drabbades jag just av insikten att jag har en 5-dagars arbetsvecka framför mig. Det har ju inte hänt på ett bra tag. Jag har nästan börjat glömma hur det är...

Bröllop och mysbrallor

En kollega gifte sig idag, och jag och fyra andra kollegor från arbetslaget gjorde en liten utflykt till västra sidan av Skåne för att vara med på vigseln i kyrkan. Brudparet var så fina, och stämningen var så härligt lättsam med både jubel och applåder inne i kyrkan. Musiker och solister bidrog med fantastisk musik, och som utgångslåt spelades "Remember September" av Earth Wind and Fire. Så läckert! 

Nu har jag förvandlats till en pumpa igen och ligger i mysbrallor i soffan med en påse chips och väntar på ett nytt avsnitt av "Shetland". Imorgon väntar alldeles bestämt en dag i myllan igen. Finklänning och nylonstrumpor ena dagen och skitiga trädgårdskläder andra dagen. Är inte livet magiskt, så säg?