Renovering med magkänsla

Ibland tittar jag tillbaka på våra 7,5 år som husägare och ler lite med tanke på alla mer eller mindre slumpartade beslut vi har fattat, som ändå har blivit så himla bra i slutändan. Solhäll var ju vårt fritidshus de två första åren, och mycket av den renovering vi gjorde då hade budget därefter. Dessutom hade varken jag eller maken speciellt stor erfarenhet eller kunskap när det gällde husrenovering och byggnadsvård, men det skrämde oss inte så mycket. 

Att putsa om huset fattade vi iallafall att vi behövde göra, och det ganska omgående. (Mer om det kan ni läsa om ni klickar HÄR.) I samband med det, så blev det också nödvändigt att byta de sönderrostade gamla stuprören mot nya. Renoveringskontot förordade billigaste möjliga variant från byggvaruhuset, men trots vår okunnighet skrek vår magkänsla att det skulle bli helt fel. Vi ville ju bevara så mycket som möjligt av det vi hade förälskat oss i med Solhäll, så efter 30 sekunders betänketid bestämde vi oss för att spendera nästan dubbelt så mycket pengar på stuprör i gammal stil. "Vi får väl dra ner på något annat eller äta knäckebröd ett tag," tänkte vi. 

Oj, vad jag är glad för det idag! De skarpa vinklarna och den svarta plåten ger verkligen huset den karaktär det förtjänar. Hur Solhäll hade sett ut om vi hade snålat och valt moderna stuprör i plast med "falukorvsböj" vill jag inte ens tänka på...

Magkänsla och rekordsnabba konsekvensbedömningar har onekligen blivit lite av vårt signum när det gäller renovering genom åren, men det brukar som sagt bli väldigt bra ändå. Eller kanske just därför!