tisdag 27 september 2016

Tid för häng på verandan

Det bästa med hösten är att vår glasveranda helt plötsligt blir användbar igen. Om sommaren blir det alltid alldeles för varmt för att det ska vara njutbart här ute; i synnerhet dagar då solen ligger på och utetemperaturen är hög, som det har varit de senaste månaderna. Men nu ska vädret visst bli mer höstlikt, och jag ser redan fram emot att sätta mig här ute med en kopp kaffe och en god bok.


Om det blir riktigt kallt i vinter kommer verandan förvandlas till rena rama igloon, med frost på rutorna och rejält kallras genom den otäta dubbeldörren. Fast här i Skåne är vi ju oftast förskonade från vargavintrar, och med raggsockar på fossingarna och en tjock tröja kan man sitta här och mysa även då. Att pynta här ute till advent är en av årets absoluta höjdpunkter!


Någon fönstermålning har det inte blivit av i sommar, men jag har ju några lediga fredagar framöver då jag kanske kan göra slag i saken. (Med betoning på kanske...) Men mest av allt vill jag få tid att bara hänga!

måndag 26 september 2016

Jätteverbena

Jätteverbenan är en nykomling i min trädgård i år. Nu undrar jag hur jag har kunnat klara mig utan den i alla år. Den är ju så rasande stilig där den står på södra hörnan av huset, och den har blommat så gott som hela sommaren.


Som allra "blommigast" är den nog ändå nu, så här mot slutet av säsongen när inget annat ser speciellt kul ut. Färgen är skarp i närbild, men alldeles lagom lilarosa på håll. 


Tittut, där bakom hörnet! Jag ser dig nog! Tänk att något som såg så fjuttigt ut på plantskolan kunde till sig och bli så ståtligt. Fjärilarna diggar den också, även om det inte syns på bilderna.


"Perenn i ett varmare klimat" står det på nätet, men jag nog är redan inställd på att köpa nya plantor nästa sommar. För om man en gång stiftat bekantskap med jätteverbenan, så vill man inte vara utan den. End of story!

söndag 25 september 2016

Sensommarsöndag

Vilket sensommarväder vi har haft! 19 grader och sol så här i slutet av september känns onekligen lite bakvänt, men nog är det härligt. Idag har jag tillbringat några timmar med trädgårdspyssel, bland annat med det jag hoppas blir årets allra sista runda med gräsklipparen. 


Hortensian vid den södra rosportalen är fortfarande makalöst vacker. Jag tycker dock att den är lite spretig och otät. Jag får nog ta och googla hur mycket man kan klippa en hortensia, och när man i så fall ska göra det. Hur gör ni?


Vildvinet svingar sig skyhögt upp i det gamla päronträdet, och håller nu på att slå om i rött. Ett makalöst spektakel varje år! Stensättningen vi planerar där bordet står har tyvärr blivit uppskjuten på obestämbar tid. Vi håller dock tummarna för att det ska bli av nu under hösten, så att vi kan starta säsongen 2017 på bästa sätt. 


Utöver gräsklippningen har jag äntligen planterat den grekiska vädden jag köpte tidigare i september. Jag har också klippt ner lite i växthuset, samt pillat ner en påse Angelique-tulpaner i en gammal zinkhink. Det är första gången jag testar att odla tulpaner på det sättet; det ser så himla trevligt ut på bilder i trädgårdstidningar och på bloggar. Vi får hålla tummarna för att det funkar här också. 

lördag 24 september 2016

Lördagsgodis

Jag drabbades av akut bukettabstinens och hängde därför på låset när byns finaste lilla blomsteraffär öppnade imorse. Nog är det nästan som att välja lördagsgodis när man står där vid kylskåpet och pekar ut allt fint man vill ha i sin bukett: "En sån, en sån och en sån..."


Min vana trogen blev det en rufsig och något "opolerad" bukett, den här gången i ganska murriga färger som blått och mörkrött och dovt gammalrosa. Och så en massa silvrig eukalyptus, förstås. 


Jag gillar ju småblommigt, så de rosa ripskvistarna var mitt första val. En klotrund frökapsel (av vallmo?) är vacker i sig, och de där tistlarna är nästan som små exotiska insekter i buketten.  


På disken i affären låg det vackra kransar av hortensiakronblad, och en sådan kunde jag ju inte motstå. Nu hänger den på dörren till vitrinskåpet i gröna rummet. Lädersnodden återanvände jag från en gammal lagerbladskrans, som hängde där tidigare.


Färska blommor är helt klart en livskvalitethöjare, iallafall för mig. Nu kommer jag att tassa runt hemma och vara lycklig resten av helgen! 

fredag 23 september 2016

Fyra fredagsbilder

Bokmässan erbjuder rejält med inspiration även för oss trädgårdsnördar. Jag köpte med mig en alldeles nyutkommen bok hem: "Trädgårdslegender" av journalisten Lisa Ising. I boken porträtteras tio svenska trädgårdsprofiler (bl.a. Signe Persson-Melin, Peter Englander och Hannu Sarenstam) och deras trädgårdar. En riktigt trevlig bok, både att läsa och att bara sitta och bläddra i.


I Erikshjälpens monter hittade jag en liten tändsticksask-stor silverbibel. Först tänkte jag att det var en liten pillerask, men den visade sig vara full av små kort med dagliga bibelcitat. Riktigt rart! 


Veckans roligaste citat hittade jag nyss, när jag satt och slöbläddrade i senaste numret av inredningstidningen Sköna Hem (som jag inser nu varför jag aldrig köper i vanliga fall). Vad säger ni om det här? Själv skrattar jag lite fortfarande och tänker att verkligheten onekligen kan se ut på väldigt många olika sätt. Fast fint blev det ju, får jag säga.


På soffbordet står beviset för dagens hittills mest ansträngande (och förmodligen enda) fysiska aktivitet: En tom Ben&Jerrys-burk.  Jag tror minsann jag har lite träningsverk både i högerarmen och i magmusklerna, hihi! Absolut godaste glassorten just nu, if you ask me! (Men dyr... Man får äta den med andakt. Samtidigt som man läser dagens bibelord, kanske.)


Och nu blev det alldeles mörkt ute. Kommer det en regnskur, månntro? Ja minsann, nu smattrar det på rutan! Inte mig emot; jag känner mig mer än redo att välkomna hösten.

torsdag 22 september 2016

Bokmässa 2016

Jag och ett gäng härliga kollegor har hängt på Bokmässan i Göteborg hela dagen. Mässan är som vanligt stooooor och knökfull. Det är onekligen en upplevelse att strosa runt här, fast jag var nog inte riktigt på hugget i år, för det kändes som att min hjärna svämmade över av intryck redan efter första timmen. 


Mitt personliga pris för finast monter går även i år till Erikshjälpen, som säljer riktigt fina begagnade böcker, tidningar och posters i en riktigt härlig miljö.


Här skulle jag kunna handla hur mycket som helst. Jag menar, vem vill inte veta hur Vivi får kupongerna att räcka till?


Vem som är husgud i Göteborg råder det ingen tvekan om. I den här fina gamla telefonkiosken kan man gå in och smygläsa boken om Håkan Hellström, som väntas släppas under vecka 40. Allt till sköna toner av musik, förstås. Håkan själv syntes dock inte till, men jag sprang på andra kändisar som Jan Guillou, Tommy Myllymäki (TV-kocken, ni vet), Gustav Fridolin och Martina Haag. Jag lyssnade också på ett samtal med trädgårdsförfattaren Lena Israelsson om odling året runt. 


Hemresan blev ett kapitel för sig. Redan på parkeringen utanför mässan vägrade en av våra bussar starta. Vi lyckades knuffa igång den och tog oss sedan ända till Varberg, där alla varningslampor började blinka och hela bilen tvärdog. Efter att ha hängt i ett dike i nästan två timmar i väntan på ett nytt batteri, så kom vi äntligen iväg igen. Drama på hög nivå, hihi! Fast med så härliga kollegor blev det roliga timmar ändå.


Nu är jag hemma i stugan igen och tackar min lyckliga stjärna för att jag faktiskt är ledig imorgon. Då ska jag ligga på soffan och läsa alla tidningar och böcker jag fick med mig hem idag. Och min man har sett till att jag har glass i frysen. Kan det bli bättre? Jag tror faktiskt inte det.

onsdag 21 september 2016

Hur blev det?

Ni har naturligtvis gått en hel vecka i olidlig spänning på hur det blev med de där buskarna jag köpte i Flyinge, hehe! Nu är de minsann nergrävda, fast i omvänd ordning från den ursprungliga planen. Fjärilsbusken står alltså högst upp i slänten och silverbusken längst ner. Båda buskarna kommer att bli cirka 2 meter höga, så sett ur det perspektivet spelar det ingen roll i vilken ordning de står. Jag tänker dock att den där vackra fjärilsbusken vill man ju se även uppifrån gräsmattan när den blommar. Dessutom kan den gömma sig lite under försommaren medan den är på tillväxt efter vintern.


Längs stenarna, trappan och gruset har jag satt en favorit i repris: Rosablommande spirea japonica 'Little Princess', som blir en rund och fin liten häck på bara ca 40 cm. Jag älskar den och vill ha den som kantväxt överallt! Det är fortfarande mycket öppen jord runt buskarna, men det kommer det nog bli ändring på. Kanske lägger jag markduk och mer sten eller täckbark, kanske pillar jag ner några marktäckande perenner. 


Ur vinkeln på bilden här ovanför ser ni ju dessutom att det finns myyyyycket moras att fortsätta gräva bort, där bakom de nyplanterade buskarna. Här kommer jag ha att göra hela livet! De perenner och buskar jag planterade längs grusrundeln tidigare på säsongen verkar iallafall ta sig riktigt bra. (Fast timjantuvorna mellan plattorna är lite tröga...) Till nästa sommar hoppas jag att det är riktigt lummigt här nere bakom växthuset. Då ska jag sitta här på en stol och bara njuta. I flera minuter i sträck, hihi!