Tomat och toalett

Förra sommaren lyckades jag med konststycket att inte lyckas odla fram en enda tomat, och då hade jag ändå fem plantor i växthuset. De fick jämn tillgång på vatten och näring, men det var väl lite sisådär med tillgången på sol och värme förra sommaren, och uppenbarligen blev det inte någon lyckad pollinering av blommorna. Sen är jag ju en ganska värdelös odlare i allmänhet...

Men i år blir det tomater! Själv kan jag inte se att jag gör något annorlunda, men det har onekligen varit en väldigt varm och skön sommar, och gott om humlor och andra pollinatörer har det också varit. På fem plantor blir det förvisso inte kilovis med tomater, men tillräckligt för att man ska kunna göra små turer ner till växthuset och stå där inne och smaska. Det gäller bara att hinna före sin man, hihi! I helgen knöt jag upp de tunga grenarna lite bättre och klippte bort en del onödig bladmassa för att ge frukterna mer sol. Här gäller det dock att lägga band på sig och inte klippa bort för mycket, för bladen behövs för plantornas energi. Hoppas jag inte gick loss för mycket... 

För övrigt gick det alldeles utmärkt att stiga upp imorse, när larmet på mobiltelefonen ringde 06:10 för första gången på mer än fem veckor. Det gick också alldeles utmärkt att jobba åtta timmar plus lite övertidsflex. Det var till och med riktigt trevligt, undantaget det faktum att en toalettstol strax utanför vårt arbetsrum hade sprungit läck och förmodligen har stått och släppt ut vatten på golvet i flera veckor... I de lägena är man glad att man bara kan lyfta luren och ringa någon annan, som får komma och ta hand om eländet. 

I växthuset

I växthuset börjar det bli lummigt och grönt. Det enda ätbara jag odlar i år är tomater och melon, och det räcker gott och väl. Odling är som bekant inte riktigt min melodi. Det kräver för mycket jobb, och jag är inte tillräckligt intresserad av att hålla på med det. Nu har jag iallafall bundit upp tomaterna lite bättre och gallrat bort en hel del onödig bladmassa. Det är tomater på gång, men det dröjer nog ett tag till innan det blir något ätbart. I krukan till vänster i bild här nedanför växer det en klockranka, som jag köpte i Linköping i maj. Den har stuckit iväg rejält, och jag har bundit upp rankorna i mitten av taket. Där får de härja bäst de vill. Jag ser fram emot blomningen. 

Redan förra året hittade maken en rolig liten hylla gjord av grönmålade sockerlådor på loppis. Den har stått bortglömd i ladan, men idag kom jag på att den nog skulle fungera fint i växthuset. På vänstra kortsidan hade jag ett bord innan, men jag tog bort det och satte in hyllan istället. Den är faktiskt mer praktisk och rymmer en hel del saker som är bra att ha till hands i köksträdgården. Dessutom blev det mer golvyta inne i växthuset. 

Jag passade på att skölja ur alla leriga trädgårdshandskar. Nu sitter de på tork på kastanjestaketet och ser ut som ett gäng kråkor på rad. 

Nu är frågan om man orkar hålla sig vaken till klockan 23:00, då det är avspark i matchen mellan Norge och England i fotbolls-VM. Man kanske kan ta sig en liten lur på soffan och sätta klockan på ringning. Så får det nog bli. 

Luktärter och slukhål

Sedan ett par dagar tillbaka blommar luktärterna nere i köksträdgården. Mest blommar de jag planterade ut först i en pallkrage med bambupinnar som klättertorn. Jag minns inte vad sorten jag sådde heter, men det är mixade färger från ljusaste rosa till mörkt violett. Att så luktärter i toalettrullar var helt klart ett vinnande koncept. Dels tog försådden väldigt lite plats, eftersom jag kunde ställa dem tätt packade i plastlådor, dels var det så himla smidigt att plantera ut dem med rullen kvar. Jag har redan börjat samla tomrullar till nästa år. Då ska jag kanske ge mig på lite fler sorter, när jag ändå håller på. 

Ni minns kanske att jag även satte luktärter mot armeringsnät i tre andra pallkragar. De kommer också fint, men är lite senare eftersom jag planterade ut dem senare, men det kommer nog bli jättefint när de täcker armeringsnäten lite mer. 

Ikväll plockade jag in en minibukett och satte på spegelhyllan i badrummet. Doften de sprider går inte att köpa på sprayflaska. Så gott, så gott. 

För övrigt upptäckte vi ett slukhål vid en dagvattenbrunn ute på gatan framför huset idag. Det var läskigt som tusan, för det var så djupt att man inte kunde se botten där under. Hålet var väldigt nära trottoaren, och det var tillräckligt stort för att det nog skulle ha kunnat orsaka rejäl skada om någon hade cyklat eller gått ner i det. Vi gjorde en anmälan till kommunen, och det dröjde inte länge innan det kom en grävskopa och fixade till det. Tur det. 

Nymålat i köksträdgården

Det känns som om jag är stamkund på Jem&Fix numera, för efter jobbet idag svängde jag inom där igen. Ärendet den här gången var att handla Falu rödfärg till pallkragarna. Varianten jag hittade hette rätt och slätt "Rödfärg" och var mer än hälften så dyr som originalet. Jag misstänker att man får vad man betalar för, men med tanke på vad den ska användas till tror jag det duger gott. 

Det var fortfarande fint väder när jag kom hem, så jag hoppade i oömma kläder, tog fram knädynan och skred till verket. Planen var att bara måla de två nya pallkragarna (som alltså egentligen är fyra stycken till antalet) till att börja med. Jag tänkte att det där grejar jag på ingen tid alls, men det tog faktiskt längre tid än jag trodde. Första lagret på omålat trä blir ju inte helt täckande heller, så jag får nog dra på ett par lager till någon annan dag. Jag behöver bättra på färgen på flera av de gamla pallkragarna också, så det kan gärna få bli fint väder kvällarna framöver.

Den sista pallkragen på plats

Imorse sov jag som klubbad, efter att ha suttit uppe alldeles för länge igår kväll och tittat på alla avsnitt av dokumentären om Kylie Minogue på Netflix. Hennes ungdom under 80-90-talet var även min, och det var nästan som att göra en tidsresa från soffan. Nostalgi deluxe. Därför hann klockan alltså bli ganska mycket, innan jag kom ut i det vackra sommarvädret idag. Jag började med en snabb utflykt till Jem&Fix i Osby för att köpa två nya pallkragar och ett gäng jordsäckar, men sen återvände jag hem för att ta tag i den sista pallkragen i köksträdgården. Den hade stått längst av alla, och det tog faktiskt längre tid än jag trodde att gräva ur den, för den var helt full av rötter. 

Stolpar och armeringsnät hade jag redan hemma, och att sätta upp det tog nästan ingen tid alls. Jag kom på att jag hade fyra rostiga "kakelplattor" med årstidernas namn, som jag kunde sätta upp i armeringsnätet. Sen bytte jag plats på näten, för att det blev bättre balans med fyra plattor på pallkragen som står i mitten och en platta på pallkragarna som står på sidorna. Det gick snabbare att byta armeringsnäten än att ta ner alla plattor och sätta upp dem igen, för jag har bara fäst dem med vanligt trädgårdssnöre på stolparna. När jag ser bilden här ovanför tänker jag att jag nog ska flytta ner de ensamma plattorna en ruta. Precis som det spelar någon roll, när luktärterna tar över. 

Om det fina vädret fortsätter imorgon, tar jag nog fram hinken med falu rödfärg och drar på ett par lager både på de gamla och de nya pallkragarna. Sen har jag melonplantor att plantera i växthuset, tobaksblommor att plantera i kruka ocn de där klematisplantorna som väntar på att planteras ut i trädgården. Gräsklippning står också på schemat. Sicken tur att det är söndag imorgon. Jag helgar vilodagen med trädgårdsarbete, för det är utan tvekan det vilsammaste man kan göra. 

Söndag i köksträdgården

Idag har jag hängt i min lilla köksträdgård mer eller mindre hela dagen. Det är som en trädgård i trädgården, och när jag är där låtsas jag att jag har en liten kolonilott. Så här års finns det alltid mycket att göra där, och jag delar upp projekten i portioner. Idag var mitt beting att byta två murkna pallkragar och ersätta dem med nya. Det lustiga i kråksången är att det inte blev där jag trodde, men det visade sig att odlingsbädden närmast kameran på bilden här nedanför var i betydligt sämre skick än den bortersta. Det blev jag varse när jag grävde ur jorden för att få bort en massa gamla fjolårsrötter, för då gav träet i de gamla pallkragarna vika helt. Det var den packade jorden som höll upp dem, med andra ord. 

Jag hade två pallkragar hemma som jag köpte på loppis tidigare i vår, som jag kunde använda. Det är alltid lite trixigt att byta, för man vill ju inte att jorden ska rasa ut på gruset. Jag grävde bort en del, som flyttade till en annan pallkrage så länge, och det som var kvar krattade jag upp som en jordvall på mitten. Jag passade på att jordförbättra med lite ny jord och kogödsel, och sen slog jag ner två stolpar och satte upp ett armeringsnät på samma sätt som på den mittersta odlingslådan. Det blir luktärter här också. Jag kom på att jag hade två fina skyltar, som passade fint att sätta i armeringsnätet. På den ena står det "Gröna fingrar" och på den andra står det "Grönt är skönt". De kommer kanske inte att synas så mycket sen när luktärterna växer till sig, men det dröjer ju ett tag. 

Jag rensade upp och jordförbättrade i ytterligare ett par lådor och sådde zinnia, rosenskära, sockerärter, rädisor och sommarmorötter. Vissa somrar sår jag inte så mycket överhuvudtaget, men i år provar jag igen och ser vad som kommer. I växthuset står det två olika melonplantor och väntar på omplantering. Dem köpte jag lite spontant under mitt besök på Blomstertorget i Linköping. En av dem ska jag nog sätta i en stor kruka i växthuset, men den andra ska nog få komma ut i en pallkrage. Vi får väl se vad som funkar bäst. Om det funkar alls. Meloner kräver ju en hel del värme för att gilla läget. 

Blir det fint väder nästa helg, ska jag måla på odlingslådorna med lite falu rödfärg. Det är snart gjort och gör mycket för att fräscha upp helhetsintrycket. Det skulle dessutom behövas lite mer grus runt lådorna, för det gamla gruset har sjunkit undan ganska rejält under årens lopp. Om vi tar tag i att snygga till uppfarten framöver, ska jag nog beställa lite extra grus så att det räcker hit också. Jag älskar grus! Det är så lätt att hantera och är verkligen en quick fix när man vill göra fint i sin trädgård. Nästan lika smidigt som falu rödfärg. 

Tomatplantor och luktärter

Det har varit lite svalare väder idag. Min vana trogen slöade jag rejält på förmiddagen med kaffe i sängen ackompanjerat av brittisk deckare på SVT-appen. Den här gången blev det ett avsnitt av "Bergerac", som jag missade igår kväll. Efter lunch körde jag på en liten utflykt till Jem&Fix, som numera finns på behändigt avstånd på min jobbort. Där spontanhandlade jag fyra tomatplantor av fyra olika sorter och gröna krukor att plantera dem i. Jag är ingen fantast av plastkrukor, men jag får erkänna att det är himla praktiskt i växthuset. De här är stora som hinkar, och så var de ju trevligt gröna också. Förra året var ett jättedåligt tomatår hos oss, så jag håller tummarna för bättre tur i år. Jag är å andra sidan ganska dålig på odling, för jag orkar inte hålla på och joxa efter konstens alla regler.

Mitt egentliga ärende på Jem&Fix var att köpa jord och kogödsel för att fortsätta jordförbättra i mina pallkragar. Jag kom på att jag kan plantera luktärter mot ett armeringsnät som jag redan hade hemma, så jag köpte några trästolpar som jag slog ner i bakkant på en av pallkragarna. Det skärmar av lite grann nu när det är så öppet in mot grannarna på baksidan. Jag har gott om luktärter kvar i växthuset, så jag ska göra likadant på pallkragarna bredvid också, men ett par av dem är i dåligt skick och behöver bytas först. 

Att odla luktärter i toarullar har för övrigt varit otroligt smidigt, så det ska jag absolut göra nästa år också. Jag planterade ut dem med rullarna kvar, för pappen är ju nedbrytningsbar och var redan både mjuk och fuktig. Dessutom slapp jag pilla med luktärternas känsliga rötter. Jag får börja bunkra rullar redan nu. 

Nyskurat växthus

Min söndagsvana trogen började jag dagen med att ligga kvar i sängen rejält länge i sällskap av en kopp kaffe. Men efter klockan 10 hoppade jag i trädgårdsbrallorna, drog ut slangen och satte kurs mot växthuset. Det har stått igenbommat med gamla tomatplantor och skitiga krukor sedan jag stängde till det i höstas. Nu tömde jag ut allt och skurade både invändigt och utvändigt med såpa. Det var välbehövligt, kan jag säga... Jag hade en lite skvätt T-röd i vattnet, för glaset blir klarare då. Nu är allt skinande rent. 

Så här års har jag inte så mycket att sätta i växthuset, så jag inreder det mest för lyst. Men jag flyttade iallafall ner mina luktärter från vinden, och under maj månad brukar det flytta in både tomatplantor och annat smått och gott. Sedan några år tillbaka köper jag färdiga plantor, så att man får olika sorter istället för 20 likadana. Det finns en säsongöppen liten handelsträdgård på vägen till min jobbort, så det blir enkelt och smidigt att stanna till där någon dag. 

Korgarna står uppradade och redo att hysa murarhinkar med dahlior. Jag tänker att jag ska försöka få ner några knölar till nästa helg, när det är långledigt och jag har lite mer tid. Än så länge har jag bara startat igång de nya som jag köpte på dahliamarknaden hos floristfröken F häromhelgen. Det ska ner knölar i flera av pallkragarna också. Det tar ju trots allt ett bra tag att väcka dem till liv, så även om det blir nattfrost en bit in i maj så lär det inte vara någon fara. 

I år funderar jag faktiskt på om jag ska bygga en långsmal odlingslåda i växthuset att ha tomaterna i. Jorden i krukor och hinkar torkar ut så himla snabbt, men med lite djupare jordmån för rötterna blir det nog bättre. Jag tänker i så fall att odlingslådan får stå längs den högra sidan på växthuset. Vi får väl se om jag orkar ta tag i det. 

Det har varit strålande sol hela dagen idag. Förvisso inte mer än 12-13 grader, men det har bara varit skönt. Nu har jag mjukat upp trädgårdsmusklerna i bastun och känner mig redo för en fyradagarsvecka på jobbet. Nästa helg blir det trädgårdstid i dagarna tre. Hurra!

Ogrönt

Det är fortfarande väldigt "ogrönt" ute. Inte tillstymmelsen till lövutsprickning på träd och buskar, utan bara kala bruna grenar. Jag googlar dagens datum på min egen blogg och ser på bilderna att det faktiskt inte var så himla mycket grönare då. Ändå känns den här våren så ovanligt trögstartad. Vi har fortfarande 2-3 minusgrader på morgnarna, och jag har inte ens bytt till sommardäck på bilen. Å andra sidan vet man hur det brukar vara. När den första riktiga vårvärmen väl slår till, säger det bara pang, och sen hinner man nästan inte med att njuta av allt det vackra. Men nog längtar man nu. 

När jag städade i köksträdgården i söndags, krattade jag fram krukor med lökar i från en lövhög. Jag minns inte alls vad det är för lökar, men de spirar faktiskt, så jag ställde upp krukorna på ett bord och väntar nu med spänning på vad det ska bli. Den som spar hon har. (Läs: Den som är slarvig har tur ibland.)

Fejat i köksträdgården

Det har varit rejält blåsigt idag, men det har varit riktigt skönt ute, och under eftermiddagen har vi till och med haft solsken. Jag har varit nere i köksträdgården och fejat i nästan sex timmar idag, och jag njuter av hårt kroppsarbete. En del betalar dyra medlemsskap för att gå på gym, men jag tränar helt gratis i min trädgård. 

Att kratta löv i stormbyar kan ju verka helt idiotiskt, men det är enorma mängder löv att ta vara på i köksträdgården. Även om de översta torra löven mest blåste runt, så kunde jag ändå kratta upp hur mycket som helst. Under dagen fyllde jag FEMTON sopsäckar!

Flera av pallkragarna börjar bli murkna och behöver bytas i år. En del av dem bytte jag redan förra sommaren, men de behöver fräschas upp med ett nytt lager falu rödfärg lite senare i vår. Det skulle också behövas lite nytt grus ovanpå det gamla gruset. Det är ju trots allt ganska många år sedan vi anlade köksträdgården, och gruset har sjunkit undan en hel del. 

Att städa inne i växthuset får bli ett projekt för en annan dag, men jag lyfte iallafall ut en stol för att ha något att sitta på mellan varven. Fast generellt sett är jag ganska dålig på att sitta still...

Förra helgen köpte jag två nya buxbomklot på Jem&Fix. De var billiga, och buxbom trivs överlag väldigt bra i vår trädgård. Vi har två gamla buxbombuskar, som säkert är 3-4 meter höga, och genom åren har jag köpt flera klot som jag har planterat ut i trädgården. Jag gillar strukturen de bidrar med i en annars ganska så yvig omgivning, och det är trevligt att de är vintergröna. Buxbom kan ju angripas av både svamp och larver, men peppar peppar så har vi klarat oss från det hittills. I sommar planterar jag säkert ut de nyköpta exemplaren i någon rabatt, men idag planerade jag dem i de tomma krukorna vid grinden in till köksträdgården. 

Jag är fortfarande lite ovan vid hur öppet det är in till grannarna på baksidan. (Till vänster på bilden nedan.) Tidigare växte det en hasselhäck mellan oss, men det var gammal och lite risig, så de tog bort den tidigare i vår. De ska plantera lagerhägg istället, och det låter ju trevligt. Fast jag gillade den lummiga gröna "väggen" vi hade tidigare och kommer nog sakna den lite grann i sommar. Ser ni skatboet högst uppe i trädet i bakgrunden? Det är verkligen gigantiskt! Att det är skator som bor där har vi sett. Det känns som om de bygger på en våning för varje dag som går. Vi får väl se om det håller för de hårda stormbyarna

Vilken tur att man är ledig imorgon också, för då kommer jag säkert att ha träningsvärk. Fast om jag tar mig ur sängen, tar jag mig kanske an något annat i trädgården. Men kratta vill jag inte...

Nu stänger vi dahliasäsongen 2025

Nu är dahliasäsongen 2025 definitivt över, för nu strök mina plantor definitivt med i nattfrosten vi hade på besök förra helgen. Det enda som finns kvar är några kollapsade slemmiga stjälkar i mina pallkragar. Jag har inte fått upp en enda knöl ur jorden än, men jag får nog ta och ombesörja det i helgen. Det där är ju lika tråkigt varje år, och man ångrar nästan lite att man köpte så många. Men nog är det värt mödan. Man får titta på bilder från sommaren, peppa sig själv och tänka att man vill återuppleva allt det där vackra nästa sommar. Jag vill utse 'Cornel Bronze' till årets favorit. Den tillhör årets nya bekantskaper, och den har levererat på alla sätt och vis både i färg, form och mängd. Är inte bolldahlior de allra vackraste ändå?

Jag köpte några påsar tulpanlökar på rea på ICA Maxi tidigare i höst, och dem ska jag nog passa på att pilla ner i en av pallkragarna nu när det blir tomt. Det kan ju vara trevligt med en liten plockodling till senvåren 2026, tänker jag. Jag har redan glömt både vilken sort och färg det är, men jag får väl återkomma om det. 

Silverpäron och tomatfiasko

Mitt spontanköpta silverpäronträd ser ut att ha klarat sig fint i sin tunna i sommar. Jag har stödvattnat det någon gång då och då, men periodvis har det ju faktiskt regnat en del också, och tunnan är tillräckligt bred för att regnet ska hamna på rätt ställe och göra nytta. Jag har inte bestämt mig för om jag ska beskära kronan på trädet för att få ett tätare grenverk, eller om jag bara ska låta den vara lite vild och växa precis som den är. Det är ju ändå vackert som det är. 

Jag är den första att erkänna att jag är en värdelös odlare, men aldrig har jag väl misslyckat så fatalt med mina tomatplantor som i år. Det ser faktiskt inte ut att bli en enda tomat, och det känns ju nästan som en bedrift i sig. Jag sådde inga egna frön i år, utan köpte lite olika färdiga plantor på diverse växtmarknader och planterade dem i stora krukor och hinkar inne i växthuset. Jag ser flera tänkbara förklaringar. Jag har helt säkert vattnat dem alldeles för ojämnt, och det kan också vara så att pollineringen inte har fungerat som den ska. Kanske är det dessutom så att växthuset står lite för skuggigt där det står, med både en uppväxt hassel och en hög mirabell alldeles bakom. Men plantorna är iallafall gröna och fina, så jag får väl betrakta dem som krukväxter istället, hihi! 

Drömmiga dahlior

Jag svär över mina dahliaknölar när jag ska börja förplantera dem på våren. Det är mycket jobb med det. Och jag svär ännu mer över mina dahliaknölar när jag ska dra upp dem för vinterförvaring på hösten. Det är ännu mer jobb med det. Men nu när de blommar som bäst är jag himla glad över att jag har gjort allt det där jobbet. För oj så fina de är, och vilka ljuvliga buketter jag kan plocka. 

Sniglarna har gått hårt åt alla dinner plate-dahlior, så av dem ser det tyvärr inte ut att bli så himla mycket i år. Däremot levererar de nya sorterna, som jag beställde från en nätshop i våras. Även om de tallriksstora blommorna bidrar med wow-effekt, så får jag säga att de mindre varianterna faktiskt är mer lätthanterliga och användbara. Jag har planterat ut nästan alla i pallkragar i köksträdgården, som mer är en blomstergård i år. Låt oss ta en närmare titt på några av favoriterna. 

'Jowey Nicky' är en pompondahlia som får ljuvligt runda blommor med dragning åt det laxrosa hållet. Mittpartiet är violett. Stjälkarna är stadiga och långa, och det vill man ju gärna ha i sina buketter. 

Mest perfekt honeycomb-formad av dem alla är 'Cornel Bronze'. Kanske är detta rentav den finaste av allihop. Den är varmt aprikosfärgad och också mycket stadig. 

Jag är glad att jag skaffade en gul sort, som kontrast mot de mer rosa tonerna. Den heter 'Sweet Suzanne' och producerar flest blommor av alla just nu. Tvestjärtarna har tyvärr gått hårt åt bladen...

En härlig kontrast är också de mörkröda dahliorna, som jag fick av en bekant förra sommaren. Jag vet inte vad den här sorten heter, men den är också ytterst blomvillig. Stjälkarna är lite tunnare och behöver stöttas för att inte vika sig i pallkragen. 

'Linda's Baby' är ny för i år. Jag såg den i buketter redan förra året och kände instinktivt att jag måste ha den, och nu när den blommar förstår jag ju varför jag kände så. Den är faktiskt inte helt olik tidigare nämnda 'Jowey Nicky', om man ska vara ärlig, men inte lika violett i mitten.

'Wine-eyed Jill' är en övervintrad favorit från förra året. Hon är både rosa och gul, men tyvärr inte så blomstervillig hemma hos mig i år. Det blir bara en blomma åt gången, vilket jag i och för sig tror beror på att jag var dålig på att toppa plantorna under tillväxtfasen. 

'Salmon runner' är lika chockrosa som min Takano-overall var på 80-talet, hihi! Den har tjockast stjälkar av allihop och är verkligen en riktig show-stopper i köksträdgården. 

En nackdel med att ha dahlior i pallkragar och inte en och en i krukor är att det är lite svårare att hålla koll på bevattningen, särskilt när det både är varmt och blåsigt ute. Det är svårare att blöta igenom jorden i en torr pallkrage än i en torr kruka. Jag har ett par sorter till, men de blommar inte än. Men det räcker gott och väl ändå, kan man ju lugnt säga. 

I oktober står jag väl där och svär över mina dahliaknölar igen. För att inte tala om i mars-april nästa år, när det är dags att börja väcka liv i dem igen. Men jag får bara bita ihop. Utan blommande dahlior på sommaren vill jag ju absolut inte vara. 

Nersågat i köksträdgården

Det är rejäla nivåskillnader mellan oss, grannarna i norr och grannarna på baksidan. Våra tomter ligger lite tripp-trapp-trull kan man säga, där vår tomt är "trapp". Dessutom ligger tomten på baksidan lite omlott, så grannarna där har en tomt som gränsar både mot oss och våra grannar i norr. Nivåskillnaderna är uppbyggda med rejäla stenblock, som mer liknar ett upptravat röse än en stenmur. De störtregn vi har haft de senaste åren har luckrat upp jorden rejält, och med tiden har det där röset börjat luta betänkligt ner mot grannarna på baksidan. På det högsta stället har stenarna rasat ner helt, och det är ju lite otäckt. I början av semestern kom vi överens om att börja med att såga ner tjocka busk- och trädstammar, som trycker på de där stenarna. Det gjorde vi idag. 

Det mesta som vi behövde ta bort växte på den högsta nivån hos grannarna i norr, men det blev också en hel del kapat på vår sida i hörnet av köksträdgården, bland annat hassel och slånbär som hade blivit stora som träd. Den stora stubben på bilderna är dock inte ett resultat av dagens arbete, utan är ett minne från en gigantisk alm som vi tog ner redan för 15 år sedan.

Det gick trots allt ganska snabbt att såga ner, packa på släp och köra till tippen. Nu är det helt öppet på baksidan nere i köksträdgården. Det är lite ovant, men å andra sidan kommer det in mer ljus nu än tidigare, och jag tycker faktiskt om att det känns lite luftigare. Buskarna kommer ju dessutom att växa upp igen över tid. Vi har dessutom turen att ha trevliga grannar. 🙂

När vi var klara kunde jag inte låta bli att snygga till lite på vår sida. Jag hade en stor fjärilsbuske i kruka, som jag grävde ner i den tomma hörnan. Bakom den terrasserade jag lite grann med stenar och planterade murgröna som jag också hade hemma. Nu blev det iallafall lite grönt i hörnet. 

Den raserade delen av stenröset gränsar inte till vår tomt, men även på den lägre delen hos oss finns det lösa stenar som behöver stabiliseras. Det får vi titta på gemensamt en annan dag. 

Silverpäron och rödvide

Jag mer eller mindre spontanköpte ett silverpäronträd härförleden. Det är ju egentligen fullständigt idiotiskt att spontanköpa ett träd, särskilt eftersom jag inte hade någon som helst plan för var jag skulle ha det. Men ni vet hur det är när andan faller på. Och ett silverpäronträd måste ju finnas i alla trädgårdar, för det är så himla vackert. Idag planterade jag det nere i köksträdgården i en whiskytunna från Jem&Fix, och det blev riktigt trevligt. Stamhöjden är 90 centimeter, men i tunnan kom det upp lite till på höjden. Kanske hittar jag en bättre plats någon annanstans framöver, men nu får det stå här så länge. 

Intill tunnan växte det mest bara självsått ditt och datt tidigare, så det kändes fint att få klippa ner, gräva bort och snygga till lite grann. Jag hade en silvrigt grön rödvidebuske i en kruka här hemma, och den planterade jag vid sidan av tunnan. Den är fin som den är just nu, men tål rejäl klippning om man vill fortsätta hålla den lagom stor och rund och fin.

Jag lade en stenkant av stenar som redan fanns på plats, och nu saknas bara lite täckbark för att få till en lite snyggare slutfinish. Det får jag fixa en annan dag, för det hade jag inte hemma. 

För övrigt har jag faktiskt lyckats avsluta en hel bok på Bookbeat, och nu är jag redan inne på bok nummer två. Jag känner att jag fortfarande är i ett inlärningsskede när det gäller att lyssna på skönlitteratur, men det har gått förvånansvärt bra så här långt. Jag tror jag var smart som började med något dokumentärt, för steget från poddarna jag lyssnar på i vanliga fall var inte så stort. Kombinationen med två heldagar i trädgården har också varit bra. Nästa steg i min sommarutmaning blir en deckare av Mari Jungstedt. Det borde jag väl också klara av, kan man tycka. 

Rosa svartöga

Eftersom affärerna på stan var stängda på Kristi himmelsfärdsdagen, så passade jag på att köra till några helgöppna butiker i utkanterna av Linköping. Och tänk, bilen körde mig till både på Blomstertorget och Plantagen. Det är ju ändå himla kul att gå runt på ett riktigt stort garden center och bara titta. Köpa växter tänkte jag först inte göra, eftersom de i så fall skulle behöva stå i bilen i två dygn, men sen kunde jag ändå inte låta bli. Rosa svartöga vill man ju inte vara utan på sommaren, så när jag hittade ett ståtligt exemplar tänkte jag att det var bäst att slå till.

Lite nervös var jag allt att den stackars plantan skulle koka bort helt i bilen, för det var ju faktiskt ganska varmt och soligt ute. Men bilen stod sedan parkerad i ett parkeringshus större delen av vistelsen, så den klarade sig faktiskt bra. Jag planterade om den i en stor zinkbalja så snart jag kom hem. I ladan hittade jag en fin pilspaljé, som jag hade glömt att jag hade. Klättra på nu, lilla vän! I krukorna i bakgrunden på bilden blommar ett övervintrat syrénträd och en rosendeutzia som heter 'Yuki Cherry Blossom', så du får fint sällskap.  

För övrigt har jag gått sommarens första snigelrunda ikväll. De rejäla regnskurarna idag har tydligen lockat fram dem ur sina gömmor. Och jag som hade hoppats att det kanske inte var ett snigelår i år. Så dumt av mig...

Att göra sport av pallkragar

Jo tack, det blev ännu en ljuvlig försommardag hos oss här i "Glesbygd". Maken bjöd på ciabatta och chips till middag för att frugan skulle få så mycket trädgårdstid som möjligt resten av kvällen. Jag slukade allt i rasande fart och älgade sedan raskt ut i grönskan för att fortsätta greja i köksträdgården. När jag grävde upp en övervintrad rhododendron gav den undre pallkragen vika av röta, så det var inte så mycket mer att göra än att byta ut den. Jag hittade faktiskt en oanvänd färdigmålad pallkrage allra längst in i garaget. Som på beställning! Ibland är det tur att man glömmer vad man ställer in där, hihi!

Visst är det väl lite av en sport att försöka ta bort så lite jord som möjligt, när man ska byta pallkragar? Jag skottade bort tillräckligt för att kunna lyfta av den översta pallkragen, och den rakade jag raskt upp en rejäl kulle på mitten av ytan för att kunna byta den nedre utan alltför mycket mankemang. Det blev naturligtvis lite jord utanför kanterna ändå, men det krattar jag över med lite grus sen. Jag återanvände den översta pallkragen, som förvisso inte heller är i toppenskick, men som nog kan överleva en sommar till. Om inte annat blir det inte så svårt att byta ut den, eftersom jag var klok nog att sätta den nya underst. Någon bild på det färdiga resultatet tog jag aldrig, men resultatet blev helt OK. Lite ny falu rödfärg på den gamla bara, så blir det nog bra. 

Då och då får jag kommentarer om att jag sätter pallkragarna upp och ner, men det gör jag faktiskt med flit. Metallkanterna fungerar som utmärkta stöd, om man t.ex. vill luta fönsterbågar över odlingsytan. Så nu vet ni det. Fast jag tror faktiskt inte att jag har patent på den lösningen.