tisdag 16 oktober 2018

En regnig kväll på teatern

Lördagskvällens aktivitet var planerad av mina väninnor som en sen födelsedagsöverraskning till mig. Förutom god pastamiddag och vin på restaurang blev det musikal med tillhörande tablettask på Kristianstads teater. "I'm singin' in the rain, just singin' in the rain. What a glorious feeling, I'm happy again!" En komplett upplevelse med steppdans i ösregn, vad mer kan man begära?


Kristianstads teater är onekligen ett bygge av det maffigare slaget. Som en vit gräddtårta i dagsljus och som ett gyllene sagopalats på kvällen. Lite gammaldags Hollywood-glamoröst, så där. 


Vackrast av allt är taket inne i teatersalongen. Kan man få en sådan här målning hemma i sovrumstaket, tack?


Och musikalen var härlig! De spelar fram till den 18 november, så gå och se den, vet ja'!

måndag 15 oktober 2018

Hemligt besök igen

Ni som har hängt med här på bloggen ett tag minns säkert att jag under flera års tid har fått så fina presenter av en hemlig tomte. I år kom tomten tidigt, för igår när jag kom hemkörandes från stan hittade jag ett ljuvligt litet blomsterarrangemang i en glasskål på verandatrappan. Hur fint är inte det här?


Jag grunnar och klurar allt jag kan, men jag har inte lyckats avslöja vem som är min hemliga tomte. Kanske är det inte en och samma person, som skämmer bort mig på det här sättet, men jag har en känsla av att det nog ändå är det. Så vem du än är: TUSEN TUSEN TACK! 💚

söndag 14 oktober 2018

Nya redskap och ny utgrävning

Efter en skön sovmorgon och en lång stund i morgonrock var jag så äntligen uppladdad för en heldag i trädgården. Nedtagning av självsådd lönn och uppgrävning av stubbe var första punkten på min digra agenda, men sen lyckades jag med konststycket att knäcka skaften både på spaden och på grepen inom loppet av en halvtimme. Vad är oddsen för det, liksom?


Det var bara att hoppa in i bilen och köra de 20 minutrarna in till stan (Kristianstad), där jag inhandlade nya fina redskap: En ny grep, en grävspade (selected by professionals, minsann!) och en mindre spade med vass kant för delning av perenner. Den här gången satsade jag på lite rejälare grejer, istället för billigast möjliga. Nu får vi verkligen hoppas att de håller...


Efter en och en halv timmes försening kunde jag så återuppta arbetet. Jag grävde bort en rågad skottkärra full med ogräsrötter (kirskål och annat elände) från den högra kanten ner mot stugan, där jag sedan petade ner mitt lilla perukbuskträd och uddbräkenplantorna jag köpte i fredags. Lite täckbark hjälpte till att markera skillnaden mellan den framtida grusgången och växtligheten.


I buskaget bakom min lilla nyplantering växer det forsythia och snöbollsbuske, som nog har funnits här sedan urminnes tider. Buskaget fungerar fint som insynsskydd, även om snöbollsbusken blev lite uppstammad efter grävskopans framfart. Men jag gillar ju uppstammat och behåller det gärna så. 


Jag grävde bara ut området där jag skulle plantera idag, men på sikt tänker jag fortsätta både bakåt (runt hörnet till höger) och framåt, där krattan står. Tanken är ju också att det ska bli en bredare träportal (helst bara stolpar med en enkel överliggare) som leder in hit. Som ni ser till vänster i bild ligger rosen Rosenholm på marken och bara väntar på att få något att klättra på.


Jag hann lyssna på många poddar innan jag var klar, och när det var dags att städa upp och gå in i stugan var klockan redan 17.45. Så skönt det är att få gå in och ställa sig i duschen, när man har kroppsarbetat riktigt hårt och har jord och lera långt in på skinnet! Ni ser ju själva på första bilden hur mina byxor ser ut...

lördag 13 oktober 2018

Lördagsbuketter

Idag började jag i fel ände på blomsteraffären, genom att välja ut "rufset" först. Det är ju oftast ändå det jag gillar allra mest med buketter, så varför inte? Vinrött fyrverkeri, grässtrån med ljust gröna ax, några småbladiga kvistar och eukalyptus fick bilda basen, innan jag ens hade kikat på utbudet i blomsterkylen. 


Där kompletterades buketten med en blekrosa krysantemum, några smutsrosa nejlikor, en kvist med små gulrosa bär och två vallmokapslar. Voilà, så blev det en fin lördagsbukett!


När jag rensade bort de gamla buketterna hemma såg jag att det fanns saker som gick att recycla, bara man skalade av de vissna bladen. Jag behöll både grenar med prydnadsäpplen från förrförra helgens bukett och en knippe krysantemum inhandlad på mataffären för två veckor sedan. Sen fyllde jag på med lite nya blad, i form av kvistar från rosenspirean på baksidan. Det blev en riktigt härlig färgkombination!


Nu inväntar jag mina två Malmöväninnor, som är på väg hit i bil. Först blir det lite trädgårdshäng i det ljuvliga brittsommarvädret, och senare väntar middag och kvällsaktivitet inne i Kristianstad. Dags att sätta på kaffet!

fredag 12 oktober 2018

Uddbräken

Ooops, I did it again... Kom hem med en billast full med perenner, alltså. Som det kan gå. Fast till mitt försvar kan jag säga att jag var ovanligt kontrollerad och faktiskt bara köpte en enda sort: Uddbräken. Plantorna är jättestora och fina och kommer fylla ut rejält direkt där jag väljer att plantera dem. Dessutom lär just den här sortens ormbunke vara vintergrön, och det låter ju som en bonus får jag säga. 


Jag köpte dem med tanke på att fylla ut kanten av det buskiga området i gattet ner mot stugan, men exakt var de hamnar vet jag inte riktigt än (jag brukar alltid ändra mig när spaden väl kommer i jorden), men som alla ormbunkar trivs dessa förmodligen allra bäst i ett skuggigare område. Färgerna var så trevliga ihop, så jag lät dem posera tillsammans med mitt lilla perukbusketräd, som också väntar på att bli nergrävt. Den självsådda lönnen i bakgrunden gör onekligen sitt till för höstkänslan. 


Som ni ser är det fortfarande rejält mycket vildmark kvar nere i moraset, så först måste det nog ändå bli lite utgrävning. Tur att det ska bli fortsatt fint väder i helgen! Och så tänkte jag som vanligt inte gräva ut ett större område än det där jag tänker plantera just nu. En bit i taget, - det är min trädgårdstaktik. 

torsdag 11 oktober 2018

Smaken är som baken

Jag när ju en viss faiblesse för sådant som andra tycker är fult, men som jag själv tycker är lite roliga i all sin gräslighet. Ni minns till exempel kanske min galna mjölkkanna i form av en get? Eller den kanske ännu mer galna tomten som rider på en gris?


Nu har mitt bad-taste-syndrom slagit till rejält igen, för på en undanskymd reahylla i en blomsterbutik i Osby hittade jag en kruka i någon slags fuskbetong i form av en jättestor groda. Stackaren satt där och såg så ratad ut. Prislappen hade redan sänkts flera gånger, och nu kostade den nästan ingenting. Klart jag var tvungen att förbarma mig över den.


Så i år blir det kanske en adventsgroda i trädgården. För hur fint hade det inte varit med grön kuddmossa i den? Och då ni, alla Osbybor. Då får ni ångra att ni inte köpte den medan ni fortfarande hade chansen, hihi!

onsdag 10 oktober 2018

Tvära kast

Det är tvära kast mellan årstiderna den här veckan. Det ser ut som höst, men känns som ljummen försommar både på lufttemperaturen och på den svaga doften av nygödslade åkrar som sprider sig över "Glesbygd". Om man blundar kan man ju nästan tro att det är maj! Det är nästan lite vemodigt när man öppnar ögonen och inser att det faktiskt är oktober...


Annars grunnar jag mest på hur jag ska klara av kombinationen bilburen-på-fredag och 50%-rea-på-plantskolan. Och detta dessutom i kombination med att det vackra vädret verkligen väcker trädgårdslängtan i hela kroppen. Det kan sluta hur illa som helst...

tisdag 9 oktober 2018

Kalanchoe och diskbaljepoddar

Jag visste redan från början att vita cyklamen i min fina gröna jardinjär var en fråga om lånad tid. Snarare var det nog så att de höll sig fina ovanligt länge för att vara hemma hos mig, men nu är den sagan definitivt all. I söndags åkte de soporna för gott och ersattes av ny tåligare fägring. 


Kalanchoe, eller höstglöd som den också kallas så här års, hör ju definitivt till de tåligare sorterna när det gäller krukväxter. Och billiga brukar de också vara. Egentligen hade jag nog velat hålla en mer sober färgskala med vita blommor så här på hösten, men det blev ljusrosa istället. Vårglöd, helt enkelt! Nu tycker jag i och för sig att den här "knoppiga" varianten är vansinnigt vacker, så det går ingen nöd på mig. 


Nu ska jag ställa mig i diskbaljan och värma händerna och lyssna på pod-radio. Billgren Wood är ganska trevligt sällskap i köket, men sen gillar jag ju att lyssna på P3 Dokumentär och diverse kriminalpoddar också. Vi får väl se om det har kommit nya avsnitt av något kul. 

måndag 8 oktober 2018

Brittsommar på gång

Lagom till att jag har börjat plocka in grejer från trädgården för att undvika frost, som till exempel det lilla "chiliträdet" på bilden, annonserar SMHI att vi ska få brittsommar i södra Sverige. Härligt! De första 25 åren av livet trodde jag för övrigt att den termen anspelade på någon slags värmebölja från Storbritannien, men nu vet jag bättre, haha!


Dags för mig att traska iväg på övning med min härliga kör. Jag bor närmast av alla, men lyckas så gott som alltid vara sist på plats. Man kan ju undra hur den ekvationen går ihop...

söndag 7 oktober 2018

Cava och cypresser

Ännu en solig höstdag i "Glesbygd". Jag har haft en lunchdate med en kär väninna på Fröjd i Osby. Vi firade våra födelsedagar (i synnerhet väninnans 50-årsdag) i efterskott med cava, caesarsallad och lite ögonshopping.


När jag kom hem grejade jag om lite vid verandatrappan, där även den sista stackars tynande rosen blev uppgrävd och hamnade på ett annat ställe. Istället ställde jag dit två zinkhinkar med uppstammade cypresser, som jag hoppas håller sig lite fina där över vintern. De är förvisso lite små i omfånget, men det blev ändå trevligt med lite grönt en bit upp på den vitputsade väggen.


Vintergröna växter är inte så populära i alla led, men jag tycker faktiskt det kan vara riktigt trevligt i lagom dos och på rätt ställe. Cypresser finns ju dessutom i olika färger, men jag valde den med lite silvrigare mörkgrön färg. ("Stålblå" stod det på etiketten.) Den känns lite vintrigare än den ljusgröna varianten.


Drömmen vore ju riktiga gedigna gjutjärnsurnor på fot, men i väntan på det så duger mina zinkhinkar. Lyktan är ett av sommarens loppisfynd, och ljuset är ett sådant som tänds på timer. Smart uppfinning, det där. De små pumporna är för övrigt egen odling. Lite skillnad mot de stora, som är "fådda", hihi!


När man kliver ut i gatan med kameran får man välja om man vill ha ett rakt hus eller en rak grind. Så går det när man bor i en backe!


Söndagen avslutade maken och jag sedan med ett rejält bastubad, vilket börjar bli en fin helgtradition nu. Ett bra sätt att sätta punkt för helgen och ladda om inför en ny arbetsvecka. Snart dags att säga hej måndag igen...

lördag 6 oktober 2018

En härlig lördag

Det visade sig bli en riktigt härlig dag idag. Jag hade ett uppdämt trädgårdsbehov och har varit ute mer eller mindre hela dagen. Gräsklippning stod på schemat, men först var jag tvungen att samla ihop den sista fallfrukten från gräsmattan på baksidan. Det är helt makalöst vilka mängder frukt vi har fått på trädet i år. 


Nu när de flesta äpplena har trillat av, så behöver inte grenarna stöttas upp längre. Jag tog bort plankorna som maken satte dit tidigare i höst och slängde in dem i ladan. Två cafémöbelgrupper åkte också in där på vinterförvaring. 


Gräsklipparen var kinkig, som vanligt. Maken fick komma och dra igång den, men sen puttrade den på utan problem. Gräset var både långt och ganska fuktigt. Det blev rena rama gröten i uppsamlaren, som jag fick tömma flera gånger. Som vanligt tömde jag den på grannens sida av syrenhäcken, där gräset kommer till användning i täckodling. Vem hade trott att jag skulle börja langa gräs på gamla dar, haha!


Sen pillade jag ner alla mina 50 tulpanlökar i "midsommarrabatten" vid uteplatsen. Jag använde mitt loppisfyndade lökjärn, vilket verkligen gjorde planterandet lätt som en plätt. Jag var duktig och hade i benmjöl i groparna också. Förhoppningsvis kommer det upp fina Apricot Foxx och White Dream här till våren. 


Efter det låg jag en bra stund på alla fyra och krattade upp gräs och ogräs ur grusgången på framsidan. Alla de där gräsfröna jag pillade ner på försommaren, i ett försök att reparera hjulspåren i gräsmattan, tycks ha transporterats hit med regnet. Jag har stört mig på den där grusiga gräsgången länge nu, men nu är det äntligen rensat och klart. 


Nu ömmar det i hela kroppen, som efter ett rejält träningspass, och jag känner mig smått syrechockad. En härlig lördag, helt enkelt!

fredag 5 oktober 2018

Höstens första ljus

Jag har väntat in i det längsta med att acceptera att den mörka årstiden är här, men nu brinner höstens första ljus i fönstret. På samma fönsterbräda (men utanför bild) står en porslinsblomma i full blom och sprider en ljuvlig honungsdoft i hela rummet. En fin start på helgen!


Jag är smått konfunderad över hur snabbt dagarna går nu. Var det inte måndag nyss? Tillvaron rullar verkligen på i rekordfart nu. Om det kan man ju tycka vad man vill, men jag tycker iallafall att det är ganska skönt att det är helg igen. Avverkar jag årets sista gräsklippning imorgon, månntro? I hope so...

torsdag 4 oktober 2018

Lite tomma torsdagstankar

Nu är dahliornas tid officiellt sett förbi, för inatt var det minusgrader på riktigt. Maken fick skrapa rutorna på bilen imorse, och det var alldeles silvervitt på gräsmattan när jag gick till bussen. Själv gick jag mest och förbannade mig själv över att jag inte har tagit ner en tjockare jacka från vinden. Det blev en KALL promenad ner till busstationen, brrrr...


Fast på lördag ska det visst bli 17-18 grader varmt igen. Tur det, för jag har inte fått ner mina tulpanlökar i jorden än. Jag känner mig i och för sig inte så himla stressad över det, för här nere i Skåne brukar det gå att gräva i jorden långt fram i december.


På tal om december, så har jag börjat snegla efter nya tändsticksfår (Putzlamm) på Tradera. Jag har köpt ett exemplar två år i rad, och tänker att det där skulle vara en fin tradition att fortsätta även i år. Fast de är himla dyra, så jag budar bara om de är lite extra uttrycksfulla. Och gärna med grönt sidenband och sådant där fint gammalt julgransglitter.


För övrigt tycker jag att det känns lite trist att det inte utropades något nobelpris i litteratur idag. Vem hade trott att det skulle bli så här? Det är bara att hoppas att Svenska Akademien lyckas sopa ihop spillrorna av sig själv och lappa ihop det raserade förtroendet till nästa år. Törs man hoppas på lite yngre blod på någon av de 18 stolarna? Jag håller tummarna för det. 

onsdag 3 oktober 2018

Färgglada utropstecken

När jag besökte Sofiero förra sensommaren hade trädgårdsmästarna där knipsat av några dahlior och stuckit in dem som härligt färgglada utropstecken i den gröna häcken. Det är kul med lite humor i trädgården! 


Detta är ju dessutom en sådan enkel sak att ta efter. Dahlior att knipsa av har jag ju. Men inte lika välklippta häckar, haha!

tisdag 2 oktober 2018

Helrenoverat och orenoverat

Jag har bloggat om det här förut, men nu gör jag det igen: Det värsta med renovering är att man inser hur slitet och sjavigt det är på de orenoverade ställena i huset. Kontrasterna mellan nytt och gammalt är verkligen stor här hemma. Vi har egentligen bara två helrenoverade rum, varav badrummet är det ena. Det är fortfarande en sådan fröjd att vara här inne, och det är ett av få utrymmen jag faktiskt gillar att städa. 


Det andra helrenoverade rummet är smatten (köksingången) på baksidan, som efter tre år fortfarande håller sig riktigt fräsch och fin. Linoljefärg är verkligen da shit! Det ger en ytkänsla som slår det mesta, och så finns det ju så himla många vackra nyanser att välja mellan. Jag skulle gärna vilja ha linoljemålad panel på fler ställen i huset. Kanske både i köket och i hallen.


Det finns onekligen gott om väggar och innertak som skulle behöva fixas till rejält i det här huset, och tyvärr är det även så att vårt fina plankgolv spricker på en del ställen och kommer att behöva lagas framöver. Vi får väl se vad nästa projekt blir, men en sak är iallafall säker: Har man hus finns det alltid något att göra. Och alltid något att drömma om!

måndag 1 oktober 2018

Simtur i kopparbaljan

Första oktober, minsann. Då är det ju höst på riktigt. Fast det är det visst ingen som har berättat för nävan Rozanne, för hon blommar fortfarande som en galning där i rabatten på baksidan. En av blommorna passar till och med på att ta sig en simtur i den närliggande kopparbaljan. Det verkar kallt...


Jag har inte plockat in så mycket från trädgården än, men nu får man nog börja så smått. Tur att jag städade ur ladan nu i sommar, så att grejerna går in.