lördag 21 november 2026

Tre julmarknader nästa helg

Jag lägger mig i startgroparna för advent genom att boka in tre lokala julmarknader lördagen den 28 november. Jag vet inte för vilket år i rad jag kommer att köra just den här rundan just den här lördagen, men det har definitivt blivit en riktig favorittradition. Stopp nummer 1 blir i Kvistalånga, där Alexandra åter öppnar upp sin fint kurerade julloppis. Den vill man verkligen inte missa. 


Stopp nummer två blir julmarknaden på Sjögård vid Tydingesjön. Där samsas alltid flera olika försäljare ute i ladan och säljer både ätbart och hantverk. Jag brukar alltid köpa en julkrans till verandadörrarna, handstöpta ljus och nybakat surdegsbröd, och ofta slinker det med andra fina saker också. 


Tredje stoppet blir julmarknaden i Stenhuset i Östanå. Det är kommunens i särklass charmigaste hus. Det känns nästan som om man har hamnat ute på engelska landsbygden. Här finns det också alltid flera olika marknadsstånd att titta i, inte minst goda hembakade kakor som man kan köpa med sig hem till lördagskaffet. Till första advent får man ordna annat fika, för då finns det aldrig några kakor kvar, hihi!


Det är så otroligt charmigt med lokala julmarknader. En bättre start på advent och julmånaden kan jag faktiskt inte tänka mig. 

fredag 20 november 2026

Vad blir det för stake i år?

Än har jag inte börjat fundera på vad jag ska göra för adventsstake i år, men steg ett brukar vara att titta bakåt i tid och se vad jag har haft för olika varianter tidigare år. Lisa Larsons adventsbarn är ett ständigt inslag, fast där brukar jag fuska och tända alla ljus på samma gång hela december igenom. Ett julgransljus är ju liksom inget att ransonera, för det brinner ju ner på nolltid. Lika bra att byta till nya varje kväll. 

Som "riktig" adventsstake tycker jag det är kul att köra på lite olika varianter. Förra året hade jag en järnskål med fasta ljushållare, vita ljus och grön mossa. Grön mossa är alltid ett måste. 


Kanske kör jag på en annan rund variant i år, som t.ex. den här grönvita krukan, som jag hade för några år sedan. 


Ett annat år hade jag en tegelform som adventsstake...


... och ett annat år en gammal ostform. Att ha ljusen på rad är trots allt lite mer klassiskt. 


Den tunga betonggrisen är en gammal favorit. Kanske tar jag fram den till advent i år, men ibland får den komma fram till julbordet istället. Den är alltid finast när alla ljus brinner. 


Under 2010-talet körde jag ofta på blockljus, antingen i rad på en bricka eller ett och ett i separata krukor. Det var ju praktiskt med tanke på den långa brinntiden, men opraktiskt eftersom de blev lite svåra att flytta runt i huset. Dessutom gick man ofta miste om tripp-trapp-trull-effekten, för blockljus brinner ju inte ner på samma sätt som vanliga ljus. De blir mer urgröpta, liksom. 


Vi får väl se vad jag hittar på i år. Nu har jag iallafall lagt in om semester nästa fredag, för att få en hel extra dag att stöka och pynta. Det ska bli så myyysigt! 

torsdag 19 november 2026

Sitta och dingla

Efter fyra intensiva dagar på jobbet ska det bli extra skönt med hemmakontor imorgon. Då kan jag sova lite längre på morgonen, och sen behöver jag inte ens kamma mig när jag går upp. Om jag inte har Teams-möten inbokade, förstås. Då får man ju ändå skärpa till sig lite. Fast det har jag inte imorgon, som tur väl är. Jag jobbar alltid in en hel del plusflex under veckans fyra första dagar, som jag sedan kan ta ut med gott samvete när jag är klar med fredagens arbetsuppgifter. Jag jobbar tills jag är klar, helt enkelt. Ibland blir arbetsdagen bara 20-30 minuter kortare, ibland ett par timmar. Det där vet man aldrig förrän efteråt. Men förhoppningsvis blir det lite eftermiddagstid över imorgon, då jag bara kan sitta och dingla med benen.


För övrigt har min Black Friday-fyndade ryggsäck kommit idag. Det var ju snabba ryck ändå, får man säga. Den blir toppen. Jag tänker provpacka den redan ikväll.

onsdag 18 november 2026

Novembermörker och Skåneväder

Att vi är inne i den mörka perioden av året råder det inga som helst tvivel om. Det är fortfarande mörkt när jag och min kollega samåker till jobbet på morgnarna, och det är becksvart när vi kör hem på eftermiddagarna. Och idag var det en sådan där gråtrist dag, då det aldrig riktigt blev ljust överhuvudtaget. Vi hade kollegor från Dublin på Erasmus-utbyte på jobbet och kände att det nästan var läge att be om ursäkt för att Sverige inte visar sig från sin trevligaste sida så här i november. Fast å andra sidan är väl vädret inte mycket bättre på Irland så här års. En av besökarna beskrev det ständigt fuktiga irländska vädret så här: "As soon as you get off the plane, you get arthritis." Fast de konstaterade att det är kallare här. 


Det skånska vintervädret är verkligen en övning i uthållighet. Det har en alldeles särskild förmåga att krypa innanför både kläder och skinn. Kläderna känns aldrig riktigt torra, och skorna är ständigt fuktiga. Fem plusgrader i nordanvind och regn kan verkligen kännas kallare än en norrländsk dag med minus tio. Det intygar min norrländska granne. Men vi biter ihop och härdar ut. 

tisdag 17 november 2026

Att kånka

Jag förflyttar både dator, kalender, läsglasögon och andra jobbrelaterade saker mellan jobbet och hemmet varje dag. Ända sedan Covid-perioden har det känts praktiskt att ha allt med sig hem, så att man är redo ifall man behöver jobba hemifrån av någon anledning. I flera år har jag haft en Hinza-väska som arbetsväska. Ni vet, en sådan där i plast med handtag, som kommer i flera klatschiga färger. Den är himla praktisk och rymmer jättemycket, fast den är allt annat än ergonomisk. Tyngden belastas bara på ena sidan av kroppen, och för att kompensera lutar jag ofta överkroppen åt andra hållet eller höjer axeln på motsatta sidan. Det där är ju inte bra för nacke, axlar och rygg, vilket jag känner ännu mer nu när jag har ryggont. Lösningen är naturligtvis att skaffa en bra ryggsäck. Generellt sett är det ju mycket mindre ansträngande att bära vikten på ryggen än i handen, så länge man använder båda bärremmarna och inte bara den ena.  


Bildkälla: www.fjallraven.com

Jag äger en Fjällräven Kånken sedan minst 15 år tillbaka och har varit vansinnigt nöjd med den. Det är utan konkurrens den bästa och mest praktiska väskan jag någonsin har ägt. Det går dock inte ner någon dator i den, och dessutom börjar den bli vansinnigt solblekt och sliten. I helgen hittade jag så en snygg Kånken i laptopmodell till Black Friday-pris på en webbutik, och det kändes som ett tecken på att det var dags att slå till. Den är mörkt olivgrön med detaljer i läder, och dessutom har den vadderade bärremmar, vilket gör den ännu bekvämare att bära än en vanlig Kånken. Nu återstår det att se hur länge det dröjer innan den dyker upp. Vi köpte vår spis på Black Friday för några år sedan, och den gången dröjde det ett halvår innan leveransen kom...

måndag 16 november 2026

Helgbuketten

Jag har ju som ständigt nyårslöfte att unna mig blommor alla tider på året, då jag inte kan plocka egna i min trädgård. Jag varken röker eller dricker, så jag tänker att jag har en rejäl slant över att spendera på snittblommor istället. (Ännu ett exempel på humanistmatematik, när den är som bäst.) Nu har vi haft nattfrost flera gånger i november, så är det definitivt slut på egenproducerade buketter. Efter jobbet i fredags styrde jag därför kosan ner till byns finaste lilla blomsteraffär. Den här gången plockade jag åt mig en färdigbunden bukett med blandade godsaker. Mums!

Krysantemum har ofta ett oförtjänt rykte som en tantig stormarknadsblomma. Ni vet, en sådan där inplastad "utfyllnadsblomma" som man kan köpa billigt på snabbköpet. Själv är jag extremt svag för krysantemum, särskilt i just den här glödande persikofärgade nyansen. Det är den helt perfekta färgen på en blomma. Dessutom är den extremt hållbar som snittblomma. Det är inte helt ovanligt att den står i mer än två veckor i vas, ibland längre. I den här buketten finns det även en vinröd krysantemum som också är jättefin, men den syns inte riktigt på bilden.

Och en rosa ros är ju alltid en rosa ros. Den har den där lite svala rosa tonen som den ljuvliga karaktären Hyacint Buckett (uttalat "Bouquet" av henne själv) från brittiska TV-serien "Skenet bedrar" skulle ha kallat dusky pink. Vem minns inte avsnittet när hon frågar om larmsystemet hon vill ha kommer i just den nyansen? Estetik är ju alltid viktigare än funktion, hihi! 


Nästa bukett jag köper blir nog till första advent. Då får decembertemat ta över och avsluta året. Nästa gång jag avlägger samma nyårslöfte blir det helt säkert krispiga januaritulpaner. 

söndag 15 november 2026

Julmarknadskeramik

Riktig keramik är något jag gärna köper. Dels är det väldigt trevligt med genuint hantverk, dels är det kul att veta att det man köper bara finns i ett enda exemplar. På julmarknaden igår stod det en lokal keramiker och sålde sina alster. Allt var jättefint, och för mig var det så klart extra trevligt att mycket gick i gröna toner. Jag slog till på ett så fint ljusfat i benvit glasyr med gröna färgstänk. Det är ju som gjort för mig. Vi hade det på matbordet i gröna rummet när vi satt där igår, och sedan på soffbordet resten av kvällen. Ikväll är jag redan inne på ljus nummer två. I love it!


Samma keramiker hade bordet fullt av roliga små vinbergssnäckor med skal i olika färger. Själva snigeln ser riktigt naturtrogen ut. Jag valde en med turkosgrönt skal. Det fanns faktiskt mördarsniglar också, men det kände jag mig inte lika sugen på. Det räcker att jag jagar sådana i trädgården på sommaren. Fast i år har det baske mig inte varit många, peppar peppar... Törs man hoppas att det är en trend som fortsätter kommande somrar?


Ikväll har jag dragit fram läslampan till fåtöljen, där jag sitter och bläddrar i julnummer av diverse inredningstidningar. Mysfaktorn är total. Jag samlar på mig inspiration och idéer till advent, som bara är två veckor bort. Bäst att vara redo. Jag längtar.