Vinterlördag

Vinterlördagarna (i synnerhet nu under pandemin) följer numera ett tydligt mönster. Först sovmorgon med minst 30 minuters ligga-kvar-i-sängen-och-dra-sig-tid. Bara kaffe till frukost för min del. Sedan promenad nedför backen för inköp av lördagsgodis och färskbakat surdegsbröd, följt av en lång smörgåslunch hemma med skidskytte på TV. Dagens godisval blev franska pastiller. Mycket fotogeniska, hihi!

Det blev visst extra mycket franskt den här helgen, för jag har ju en fransk tulpan i helgbuketten också. Den har inte slagit ut än, men den börjar öppna sig så smått. Färgen blir härlig!

Resterna av förra veckans helgbukett får bo i den fina bärnstensfärgade vasen i röda rummet. Det blev en riktig fin kombination mot träväggen. Om ni anar hur mycket spik vi drog ur den, när vi köpte huset 2008 (ni ser ju en del av hålen). Och då sitter det ändå rejält många spikar kvar. 

Fint helgbesök har vi också haft, i form av en liten gröngöling som sprätte runt i gräset vid uteplatsen och letade mask, nu här snön har smält bort. Jag vill tro att det är samma lille krabat som besökte oss förra året, för den vi hade här i omgångar då tyckte om att vara just där. Den röda tuppkamsfrisyren går verkligen inte av för hackor. 

Lite småplock här och där brukar det också bli på lördagar, och kanske en omgång tvätt eller så. Och hur märkligt det än låter, så är ett av mina lördagsnöjen att städa badrummet. Det är ju fortfarande husets finaste rum, och så går det alltid fort att få resultat. 

Undrar just om jag blir lika nällad på (skånska för "pigg på") att städa i köket, när det blir renoverat och fint där. Man kan ju alltid hoppas.

Vitamininjektion i en vas

Hurra för fredag! Då får man köpa sig en ny bukett till helgen. Floristfröken F på byns finaste lilla blomsteraffär fixade ihop en riktig vitamininjektion till mig, med två sorters mimosa, viburnum, en ensam ros i par med en fransk tulpan, grönt utfyllnadsfluff och några knoppiga grenar. 

Rosen heter 'Kalaha' (eller 'Kahala'?) och är så där korall-kopparfärgat vacker som jag är svag för. 

Jag tror faktiskt inte att jag har haft någon fransk tulpan förr. Den är mycket mer hängande i växtsättet än vanliga tulpaner, men det är ju så härligt dramatiskt på något sätt. Att det är grenar i buketten är smart, för då kan man stötta upp lite med dem. Den har inte slagit ut än, men jag får väl fotografera den igen sen. 

Oj, vad jag har omvärderat gula blommor på senare år. Mimosan med de lite större blommorna är som ett guldfyrverkeri. Man blir så glad när man ser de små bollarna! 

Nu har nästan all snö smält bort här. Gräsmattan lyser grön så det förslår, och det enda som vittnar om det ljuvliga vinterlandskapet vi hade tidigare är en hög med isig snö från ett takras på baksidan. Jag längtar förvisso efter våren, men jag håller faktiskt tummarna för att det kommer mer snö under veckorna fram till mars. Man behöver verkligen ljuset. Så länge solar jag mig i glansen från den soliga mimosan. 

Luckfärg, bänkskiva och beslag

Idag var vi på återbesök på Åraslöv snickeri. Vi skulle titta på bänkskiva, beslag och lådinsatser, och eftersom snickeriet bara ligger 20-25 minuters körtid hemifrån kändes det bra att kunna titta på plats. Jag vill gärna se saker framför mig innan jag bestämmer mig, och vår supertrevliga kontaktperson Anna-Lisa hade dukat upp massor med fina alternativ. 

Det bästa med hela besöket var att vi hittade en vacker grön färg, som vi absolut skulle kunna tänka oss att ha på luckorna: S2030-G70Y. Det är en varm och lite fylligare grön nyans, som påminner ganska mycket om färgen på vår gröna kökssoffa. Det är en sådan där färg som jag nog inte hade plockat ut på en färgkarta, och som inte riktigt ser ut som på den digitala bilden heller, men som känns klockren i verkligheten. Lärdom: Man behöver verkligen se färger uppmålade på riktigt.

Vi kommer att välja bänkskivor i ek med hård kant, och för att skapa lite kontrast till de vita väggarna och de vita stommarna, så blir det med största sannolikhet en mörkare brun nyans på ytbehandlingen. På både skåp och luckor blir det knoppar i porslin och tenn, som var det alternativ maken och jag spontant enades om redan första gången vi var på besök på Åraslöv. Det är så fint med vitt porslin som kontrast mot en färgad lucka. 

En fördel med makens och min gemensamma beslutfattningsprocess i samband med renoveringar är att vi är ganska snabba och att vi inte velar så mycket. Vi vet när vi ser något vi båda gillar, och nu känner vi verkligen att vi närmar oss den vision som vi har haft ända från början. Definitivt besked behöver vi dock inte lämna förrän vecka 8. Kanske är visionen en helt annan då, hihi!

Ytskikt och drömspis

Idag har byggbossen varit här på besök igen, för att kunna göra en beställning av material till golv, väggar och tak. Det är ju bra om allt säkert finns på plats om cirka tre veckor, när etapp ett av köksrenoveringen drar igång och alla befintliga ytskikt rivas ut och göra plats för nytt. Det finns inget sentimentalt i den delen av bygget, för när det gäller just golv, väggar och tak finns det inget av värde att spara. Däremot vill vi under alla omständigheter spara dörrkarmar, trösklar, fönster, fönsterbräda i marmor och befintligt element. "Aja baja, inte röra!" säger jag till byggbossen, och han känner mig tillräckligt väl för att inse att det inte är lönt att ta diskussionen.

Vad har vi (läs: jag) då bestämt? Jo, det blir pärlspont från Norrlands trä på väggarna, färdigmålad i S0502-Y, som är samma ton som de nya köksstommarna kommer att målas i. Ett väldigt "säkert" och föga chockerande färgval, men neutralt och fint till gröna luckor (där vi inte har bestämt nyans än) och mörka bänkskivor i ek (som vi ska åka till snickeriet och välja imorgon).

Eftersom pärlsponten har en så pass framträdande "rand", så vill jag göra taket med så små springor som möjligt mellan plankorna. Där blir det därför putsad slätspont i samma nyans. 

Och på golvet blir det massiva furuplank med 145 millimeters bredd, som är likadant som golvet vi lade i den intilliggande hallen för några år sedan. Det läggs helt naturellt, så vi får behandla det själva sen. Det mest logiska är väl att köra på samma behandling som vi gjorde på hallgolvet, eftersom man ser dem tillsammans genom dörröppningen. Där ute körde vi på dekorvax i nyansen 'Valnöt' och sedan hårdvaxolja ovanpå det, och det blev fint. Men vem vet, jag kanske får ett ryck och målar det i någon fin linoljefärg istället. Eller rutor, kanske? Vi får väl se. Det gör vi nog inte förrän vi ser hur helheten blir.

Och så kan jag avslöja en liten hemlis. I samband med Black Friday-rean (som vi verkligen aldrig har brytt oss om tidigare) hittade vi vår absoluta drömspis till ett pris som var så pass mycket nedsatt att det plötsligt kändes möjligt att faktiskt köpa den. Materiell lycka, när den är som bäst! Den levereras redan vecka 8 och får stå och vänta en månad eller så, men vad gör väl det. Sen ska jag värma tomatsoppa med andakt resten av livet, hihi!

Det är verkligen många beslut man ska fatta när man totalrenoverar ett kök, men so far so good. Ytskikten har vi dock haft en ganska klar bild av hela tiden, så det känns inte så dramatiskt att lämna ett definitivt besked om det. Det återstår ändå ganska många detaljer innan allt är klart, som val av kakel, belysning, väggurtag, bänkskiva, takfläkt och diskmaskin. För att inte tala om att hitta den ultimata lindblomsgröna nyansen till luckorna. Lite meckigt är det allt, så här i coronatider, när man inte bara kan kuska runt mellan affärerna och titta på alla alternativ. Men jakten går vidare...

Brasa och koppar som blev krukor

Imorse var det ruggigt att "gå till jobbet" ute i köket, så jag tände en brasa i spisen i gröna rummet. Att  kunna unna sig en värmande brasa på arbetstid får man nog se som en löneförmån ändå. Den klumpiga skrivbordsstolen har jag lånat hem från min ordinarie arbetsplats. Den är inte precis picturesque, men en ergonomisk nödvändighet när man sitter vid datorn åtta timmar om dagen.  

Jag fick en låda med kaffekoppar från Tina Nordströms porslinskollektion "Vegetable", som mina föräldrar hade vunnit på Postkodlotteriet. De är lite för små i storleken för mina kaffevanor (mycket mjölk kräver rejäla muggar), men är väldigt söta att använda som blomkrukor. Törs man gissa att Tina nog har inspirerats av Stig Lindbergs klassiska "Berså"-mönster?

Av den vackra snön blir det mindre och mindre för varje timme nu. Det är rejält blaskigt ute, och Skåne börjar bli sig likt igen, så där som Skåne brukar se ut på vintern. Trist, tycker jag. Men även om det är plusgrader på termometern imorgon, så kan jag ju tända en brasa när jag "kommer till jobbet". Bara för att det är så himla mysigt. 

Glädjeämnen i januari

Mycket ser ganska tråkigt ut på fönsterbrädorna just nu. På ett ställe står en rosa julstjärna kvar, och på andra ställen är det både visset, risigt och till och med tomt i krukorna. Jag brukar investera i lite nya krukväxter i januari, men av förklarliga skäl har det inte blivit av i år. Sist jag var på mataffären plockade jag iallafall åt mig en rosa orkidé, som verkligen gör sitt till för att lyfta vårkänslan i köket. Jag blir glad varje gång jag lyfter blicken från datorskärmen och ser den. 

Glad blir jag också över farmors gula små kryddgubbar, som har fått komma tillbaka upp på sin hylla efter en månads vintersemester. Dem vill jag absolut inte vara utan.

Glad blir jag också över de utrivna sidorna ur Svensk flora, som har ersatt julkorten på "tvättlinan" på murstocken i hallen. Här blommar redan både kungsängslilja, påsklilja och liljekonvaljer. Samtidigt! Mjukenen i den runda terracottakrukan skvallrar dock om att det inte är länge sedan det var julpyntat här. 

Glad blir jag också över de fina bilderna i akvarell och gouache, som maken sitter i gröna rummet och målar som tidsfördriv på helgerna. Önskar att jag också hade den talangen. Här är en 'Arachnea amors'. (Snällspindel alltså, hihi!) 

Glad blir jag också över att googla potentiella dahliainköp, som jag absolut inte borde genomföra. Men det är så mycket man inte borde...

Och glad blir jag faktiskt också över att snön fortfarande ligger kvar som bomull över min vintervilande trädgård. Bättre ljusterapi än så här blir det ju inte så här års. 

Ja, även om januari inleder den trio av månader jag tycker sämst om, så är det ju skönt att det ändå finns små glädjeämnen att hänga upp tillvaron på. Dessutom har jag ju två och en halv säsong kvar av "Vår tid är nu" att titta på. Bara det är ju ett glädjeämne i sig. 

En markis av snö och is

Det är fortfarande minusgrader ute, men nu börjar det ändå närma sig töväder. Det tjocka snölagret på vårt tak har börjat kasa neråt och bildar en hängande "markis" över kanten på stuprören. På baksidan har vi redan haft flera rejäla snöras på kökstrappan, så där får man passa sig när man går in och ut. Här på framsidan riskerar det iallafall inte att hamna i huvudet på någon, mer än på de stackars buskarna i rabatten nedanför. 

Att snöraset beror på att vi har en väldigt oisolerad vind är ju inte så himla bra ur energisynpunkt, men jag kan inte låta bli att tycka att det är vackert med den där gardinen av snö och is. När man sitter i soffan i röda rummet ser man istapparna genom fönstret. 

I veckan ska det bli 6 plusgrader igen. Jag sörjer redan att snön ska försvinna Det blir ju så ljust och härligt med lite snö på backen, och det där ljuset behöver man verkligen så här års. Jag håller tummarna för att Kung Bore kommer på återbesök snart igen.