Redo för advent

Ikväll lyser det adventsljus på Solhäll, vill jag lova. Stakar i köket, gröna rummet, röda rummet och ute i smatten, stjärnor på pinne i sovrummet och nere i bastustugan och ljusslinga runt rosportalen (jodå, den fungerade minsann). Så mysigt! Fast mest av allt älskar jag trädet som står ute på glasverandan och som har varit en del av adventstraditionen på Solhäll i många år nu. Det blir nästan lite sagostämning där ute när det tänds i skymningen. 

I övrigt har jag inte börja jula speciellt mycket än. Det är ju trots allt bara november, och dessutom tycker jag det är rätt kul att sprida pysselnöjet över tid och göra lite då och då. Men nu är vi ju iallafall redo för advent. Imorgon tänder vi första ljuset. 

Ledig fredag

Som beräknat överlevde jag förmiddagens tandläkarbesök och gick därifrån både med nyputsat garnityr och en ny tid om ett par veckor, då de ska laga en fraktur på en gammal amalgamfyllning från 1800-talet. Sen gjorde jag några ärenden i diverse affärer nere på byn (det finns typ mataffär, systembolag, apotek och blomsteraffär, så det var väl ungefär det), men vad jag har ägnat resten av dagen åt vete katten. Kaffedrickning och lite småpyssel hemma har det iallafall blivit. 

På mataffären var det juligt värre. Jag köpte pepparkakor, julmust och charmiga servetter med juläpplen på. Fast det där mönstret hade ju funkat minst lika bra på sommaren, eller hur? Jag kanske ska bunkra ett par paket till och gömma undan till midsommar, hihi!

Både min mor och min moster har skickat härliga bilder på adventspyntade hem under dagen, men själv har jag faktiskt inte kommit så långt. Ängeln jag köpte på Jysk har iallafall fått komma fram på köksbordet. Jag knipsade några kvistar buxbom och gjorde en manschett, så nu ser hon ut som en liten Lucia. Jag tycker hon är riktigt fin. Om man inte visste var jag har köpt den, så skulle man nästan kunna tro att hon kom från en riktig keramikverkstad. 

Skruvade högblanka ljus är egentligen inte alls min grej, och jag är inte riktigt övertygad om att jag gillar de här heller. Fast jag tycker om höjden och "spaghettifärgen" på dem (jag har tre till i en låda i hallen), så jag ska nog ändå se till att använda dem här i köket veckorna fram till jul. Smutsgul duk på köksbordet känns däremot inte så adventigt, så den ska jag nog byta ut redan imorgon. 

Jag brukar inte ta fram tomtar redan till advent, men på låskistan på köksdörren har jag faktiskt hängt en söt liten mustomte i röd luva. Den kommer från Afroart och jag hittade den på en porslinsbutik i centrala Linköping, när vi var där för ett par veckor sedan. Vem hade inte velat ha en sån där fin grön tovad jacka? Jag känner iallafall en, hihi! Den gula kökshandduken åker också i tvätten efter imorgon, men jag tänker att jag kan skita ner den lite till medan jag adventsstökar. Det känns ju lite olönt att hänga upp rena handdukar innan man ens har städat klart...

Vi är inga stordrickare när det gäller glögg, men en liten skvätt vill man ju ha till första advent, om inte annat för den goda doftens skull. Tur att det finns halvflaskor. Ekologiskt, dessutom. Jag ska nog ta mig en slurk, när all eventuell bilkörning är avklarad under morgondagen.

Inga ljusstakar hos mig än alltså, men imorgon går jag all in på adventspyntandet. Mest spänd är jag på att se om ljusslingan på rosbågen fortfarande fungerar, efter att ha suttit uppe sedan jag slängde upp den där till advent förra året. Man kan ju alltid hoppas. 

In the mood?

Det är onekligen svårt att ta in det faktum att det är första advent på söndag. Höstdagarna har runnit iväg så himla snabbt, och det är fortfarande relativt varmt ute. Jag har inte alls kommit in i rätt mood än, men kanske blir det ändring på det bara jag får börja pyssla lite i helgen.

Helgens första aktivitet blir dock ett besök hos tandläkaren imorgon förmiddag. Kanske inte det roligaste jag vet, men inte heller det värsta. Förhoppningsvis blir det bara en snabb undersökning utan behov av några större ingrepp, så att jag kan gå och köpa fredagsgodis sen, hehe!

Väldoft, odekorerat och tvära svängar

Det doftar underbart gott ute på glasverandan, där den sista äppelskörden ligger i öppna trälådor. De gyllengulröda äpplena är dessutom en härlig färgklick, som verkligen lyser upp i det dunkla novemberljuset. Kanske inte det bästa sättet att långtidsförvara frukt på, men det är kallt som i ett kylskåp här ute, och det går faktiskt åt en del äpplen när de ligger så nära till hands att man bara kan gå ut hit och plocka åt sig ett och stoppa i jobbväskan på morgnarna. 

På glasverandan står också årets adventsljusstake och väntar på att få komma in i stugan på söndag. Den är fortfarande helt odekorerad, bortsett från kuddmossan och ljusen. För en gångs skull kanske jag kör på devisen less is more och låter den vara precis som den är. Vi får väl se hur jag lyckas med det, haha!

Jag tänkte precis avsluta med att applådera det faktum att Sverige äntligen har fått sin första kvinnliga statsminister, för det är ju ändå en historisk milstolpe värd att fira, oavsett vilket parti man egentligen röstar på. Men nu läser jag att hon visst redan har hunnit avgå igen. Det är inte lätt att hänga med i svängarna när det svänger som det har gjort idag... Vi får väl se vad som händer. 

Att frångå den ursprungliga planen

När man bor i "Glesbygd" får man passa på att handla när man springer på saker. Som när jag var på ICA Maxi i Hässleholm och handlade mat härförleden och de sålde flerstammiga stora julstjärnor för en särdeles prisvärd penning. Jag var modig i mitt färgval och slog till på en aprikosrosa. 

Den ursprungliga planen var ju egentligen att vänta med adventspyntandet till nästa helg, men julstjärnor brukar vara kinkiga när det gäller att stå i kalla och dragiga utrymmen, så jag har ställt in den i stugvärmen redan nu. Den passar som en smäck i Eklaholmskrukan i gröna rummet. Grönt och rosa är verkligen kompisfärger. Fast just det faktum att julstjärnan är rosa gör att den ju inte direkt ser så juligt ut. Det kompenserar jag säkert med råge så småningom, hihi!

Jag babblar vitt och brett, men det där med principer är jag verkligen inte bra på när allt kommer till kritan. Att frångå den ursprungliga planen är snarare något jag gör mest för jämnan. När jag grejar med något i trädgården händer det hela tiden. Det spontana är ofta det bästa. Man kan ju undra varför jag ens tror att jag har en plan ibland. Fast det är ju så himla roligt att planera, hihi!

Gyllenlack och palettblad

Jag har sjungit gyllenlackens lov många gånger tidigare här på bloggen, och nu gör jag det igen. Jag har nämligen flera plantor som fortfarande är gröna och frodiga, och en av dem levererar till och med blommor fortfarande. Det känns extra häftigt när man betänker att just de här plantorna var bland de första jag införskaffade i våras, faktiskt så tidigt som i mars. Det får man väl ändå kalla valuta för pengarna!

I gröna rummet går jag mot alla mina vanor så här års och drar upp sticklingar från mammas palettblad. Kanske är det egentligen alldeles för mörkt för sådant den här tiden på året, men just palettblad tycks ju vara extremt livskraftiga och benägna att klara det mesta. Går det, så går det. Moderplantan är mörkt röd, men i solljuset igår var bladen på mina små plantor nästan violetta. 

Ser ni att jag har målat om det lilla blombordet, förresten? Färgen är från en provburk med nyansen 'Forest Moss' från Little Greene (ni vet kulören som Johanna Bradford har på sina köksluckor), som inte är helt olik S3020-G70 Y, som vi har i vårt kök. Tidigare var bordet ommålat i den mörkgröna nyansen '0125 Palmetto' från Jotun, men jag var aldrig riktigt nöjd med den, för den drog lite för mycket åt blått. Min hemliga dröm är egentligen att hitta ett antikt grönt blombord i jugendstil med spjälor, men innan det dyker upp funkar det fint med det här. 

Solkatter i köket

Efter en lång period av gråväder hittade solen äntligen in i stugan på förmiddagen idag. Solkatterna lekte på väggarna i köket, och humöret skruvades genast upp ett snäpp. Jisses, vad man är svältfödd på dagsljus redan. D-vitamin på burk ger helt enkelt inte samma effekt på välmåendet.  

Jag har grejat lite med att förbereda årets adventsstake. Det blir den gamla ostformen jag köpte hos IngMarie på Färlövs Prästgård härförleden, med oasis i botten och kuddmossa på toppen. Ljusen trycker jag ner i oasisen. Än så länge har jag inga dekorationer, men kanske blir det något litet. Jag har inte ens tagit ner adventslådan från vinden än. 

Efter lunch var jag ute i trädgården en timme och plockade in lite grejer i ladan. Om det var skönt att vara i det ljusa köket, så var det ännu skönare att vara utomhus. Bäst att passa på medan det varar.