Sista semesterdagen

Sista semesterdagen är här, och jag känner mig ovanligt tillfreds med vad vi har hunnit åstadkomma under fem veckors ledighet. Vi har nästan inte varit någon annanstans än hemma under hela sommaren, men det där med "hemester" har inte varit så dumt ändå. Nu har vi grävt ut en helt ny del av trädgården, som redan har blivit en favorit att vistas i. Grusgången på framsidan är fixad och fin, och på vinden är allt städat och sorterat. Och på något konstigt sätt känner jag mig utvilad ändå. Kanske inte kroppsligt precis, men mentalt. 

Nu hänger jobbkläderna strukna på dörren och väntar, men det är inte med det minsta vemod jag sätter klockan på ringning inför imorgon. Sommaren är ju långt ifrån slut. Jag ser redan fram emot alla ljuvliga efter-jobbet-kvällar som väntar framöver. För att inte tala om sensommarhelgerna. Och höst-rean på plantskolan, hehe!

Uppsnyggad grusgång på framsidan

Nu när vi ändå har rejält med grus hemma, kändes det som en god idé att passa på att snygga till grusgången på framsidan. Vi gjorde gången 2011 och den var visserligen ganska smal redan från början, men med åren har den liksom krympt ännu mer på bredden. I samband med att vi hade grävmaskin på besök inför stugbygget, så blev den dessutom rejält uppkörd och gick inte riktigt att laga. Igår började utgrävningen. Jag satte ett långt snöre mellan två pinnar, som fick markera en rak linje från verandatrappan och ner till grinden. Sen gick det lätt att skära till en rak kant med kantskäraren och efter det gräva bort grässvålen innanför den skurna kanten med en vanlig spade. 

När kanterna var grävda, låg den gamla markduken och det gamla gruset kvar i en hög på mitten av gången. Markduken var trasig och full av rötter och ogräs, så den tog jag bort helt och hållet. Däremot krattade jag ner gruset i den befintliga sanden och jorden. Efter att ha stampat till ytan rejält, blev det en jämn fin grund till det nya gruset. Någon ny markduk blev det faktiskt inte, för större delen av ogräset som kommer upp här är ändå fröogräs och inte rotogräs. Vi får helt enkelt hålla gruset i rörelse och kratta det ofta. 

Idag kom det nya gruset på plats. Det var nära och bra till grushögen, som ligger till vänster strax utanför bild. Det blev himla prydligt och bredden känns mycket mer logisk. Tidigare hade vi betongplattor och en fotskrapa nedanför det nedersta trappsteget på verandatrappan, men det har jag tagit bort nu. Det blir finare med det direkta mötet mellan stentrappa och grus. 

Voilà, så har vi en ny fin och dubbelt så bred gång mellan grinden och verandatrappan. Och nej, det är inget fel på bilden. Vi bor ju mitt i en brant backe, så när man fotograferar får man välja om huset ska vara rakt eller om grinden ska vara det, hihi!

Ett annat projekt under dagen har även varit att städa upp efter alla projekt nere vid stugan, så imorgon får vi köra till tippen med en massa trädgårdssäckar. Sen tror jag bestämt att vi kan sätta punkt för "Semesterprojekt 2020". Nästan iallafall...

Med två semesterdagar kvar

Söndag i min sista semestervecka, men det är faktiskt inte dags att gå till jobbet riktigt än. I år var jag nämligen smart och började min semester på en onsdag, vilket innebär att jag faktiskt inte börjar jobba förrän på onsdag. Det känns bra att ha två lediga dagar kvar, innan höstterminen drar igång. Förhoppningsvis slipper vi distansarbete nu och kan börja återgå till undervisning (om än anpassad sådan) på skolan. Jag har ju varit hemma större delen av tiden ända sedan i mars, så jag börjar verkligen längta efter att komma ut bland folk. 

Idag har jag plockat en bukett och ägnat flera timmar åt grävning. Det är ju liksom det jag har gjort hela semestern, så varför ändra på ett vinnande koncept, hihi! Idag är det den igenväxta grusgången på framsidan som har fått sig en rejäl makeover, men det får jag visa mer av imorgon. Nu skriker min kropp efter ryggläge i soffan. Aaahhhhhh, så skönt!

Road trip till Småland

Igår kväll insåg vi att vi börjar bli mossiga, som bara går och lullar innanför grindstolparna här hemma hela semestern. Vi ska ju börja jobba snart, så det kändes bäst att börja träna på att kamma sig och vara ute bland folk. Dessutom skulle det ju bli värmebölja, och då känns det ju alltid extra lockande att sitta i en bil med AC. Därför fick det bli en liten road trip till Småland idag. Första anhalten blev Lammhult, där de har en mycket finurlig "turistbyrå" mitt i byn. Så underbar!

Vi besökte ortens alla möbelaffärer, vilket resulterade i att vi äntligen hittade en ny soffa. (Det var inte på Norrgavel kan jag säga.) Efter 12 år börjar nämligen vår IKEA-soffa bli både nedsutten, solblekt och lagom ingrodd, och då har vi ändå bytt klädsel en gång någonstans där halvvägs i tid. Den nya soffan blir en mörkgrå (den på bilden är mer blå) nätt tresits i klassisk modell, och den levereras om 6-8 veckor. "En perfekt soffa för dig som har begränsningar med måtten" står det som beskrivning på företagets hemsida, och det passar ju utmärkt i ett pyttelitet hus som vårt. 

Sen blev det god asiatisk lunch i Växjö och ett stopp på antik- och loppisladan i Gottåsa på vägen hem. Där kände jag mig desperat nödgad att stilla min uppdämda loppishunger med att köpa en porslinskanna i form av en vattenmelon. Kanske inte det mest estetiska loppisfyndet i världshistorien, men rätt kul ändå. Om man kisar lite, kan man ju ändå låtsas att det är en Bordallo Pinheiro för 700 kronor, hihi! 

Nu sitter vi här och är lite nöjda över att vi ska få en ny soffa i höst. Samtidigt konstaterar vi att det nog är dags att även byta fåtöljer, soffbord och matta. Det blev visst en kostsam dagsutflykt till Småland idag. Imorgon får vi nog hålla oss hemma...

Färdig grusgång

Vi klurade lite på hur vi skulle göra kanterna längs vår tilltänkta grusgång och kom fram till att den absolut enklaste lösningen vore att slå ner samma typ av rabattkant som vi gjorde när vi lade gruset bakom stugan. Sagt och gjort. Det fick bli en ny runda till Granngården idag, och när kanten väl var på plats gick det snabbt att lägga både markduk och sedan grus. Resultatet blev kalasbra!

Nivåskillnaderna syns inte så mycket på bild, men vi har fått göra ett "trappsteg" i vardera änden av grusgången. Rabattkanten blev också ett bra sätt att terrassera upp mot sluttningen. Nu håller kanten jorden på plats, på ett bättre sätt än vad natursten hade gjort. Och på det här sättet blev det plötsligt en mängd stenar över, som jag kan använda till att göra färdigt "muren" på framsidan av stugan. Så bra!

Det blev plötsligt också en tydlig gräns mellan det prydliga ordnade och vildmarken till höger. Nu är det till och med riktigt charmigt att det är lite uppväxt där. 

Vi behöver lägga på några kärror grus till, men låter den första omgången sätta sig lite grann först. Jag slangade av den värsta sanden ändå, för att få en bättre känsla för slutresultatet redan nu. 

Vi har verkligen fått en helt ny trädgård i sommar. Det är så läckert nu när man kan gå runt nere i moraset, som inte är något moras längre. Vad ska vi kalla den här delen nu, månntro? Hmmm, det tål att tänkas på. 

Oxalis och Sharon Stone

Det var sedan länge dags att byta blommor i mina låga gamla trädgårdsurnor. De är ganska grunda, så det funkar inte att plantera vad som helst, men på byns finaste lilla blomsteraffär hittade jag oxalis som passade jättebra. Den mörkt rödsvarta färgen på bladen i kombination med de ljusgröna stjälkarna blev verkligen en riktigt härlig kontrast mot den vita betongen. 

Vid trappan står mitt senaste vapen i kampen mot sniglarna: En isskrapa, som maken hittade till mig när vi var på Biltema härförleden. "Så slipper du böja dig så mycket", konstaterade han. Och nog fungerar den utmärkt för ändamålet. Vass, snabb och smidig och ett utmärkt redskap att sprätta iväg de tragiska resterna med. Jag har gått runt och känt mig som Sharon Stone i flera dagar, tills maken nyligen upplyste mig om att det faktiskt var en ishacka hon hade i "Basic Instinct" och inte en isskrapa. Well, well... Close enough, tänker jag. 

Idag har det nästan varit kallt. Det satt fint med en uppvärmande bastu på eftermiddagen. Nu sitter jag bredvid maken och sneglar på "Cursed" på Netflix, fast jag tittar bara på de scener som Gustaf Skarsgård är med i. I övrigt verkar det vara en ganska sömnig serie. Min nya trädgårdstidning börjar kännas mer lockande, får jag erkänna. Ja, så får det nog bli. Men först ska jag ta på mig en fleecetröja och gå ett varv runt trädgården med min isskrapa.

Trädgård, transportbil och TV

Idag har vädret verkligen bjudit på tvära kast. Under förmiddagen dristade jag mig dock till att småpyssla lite i trädgården. Den vidare grusläggningen har fått pausa lite grann. Istället har jag börjat förbereda det som ska bli grusgång med lite grävning. Marknivån är nämligen lite ojämn, så vi måste ta bort lite jord här och där, och kanten mot vildmarken måste fixas till. Här har vi slagit ner några överblivna stolpar sedan tidigare, mest lite grann på skoj. För att piffa till det lite extra har jag satt på dem "hattar" i form av några av de gröna terracottastrutarna jag köpte tidigare i sommar.

I den nya rabatten på vänster sida av gången blommar både rosor, nejlikrot och brokspirea för fullt. Jag är ändå tacksam för allt regn under juli månad, så att jag slipper hålla på och stödvattna här. 

Jag gillar ju spirea av olika slag, och brokspirean, som heter 'Genpei', har verkligen varit en trevlig ny bekantskap. Så läckert att blommorna (som blommar från juni till augusti) är både rosa och vita. Förvisso mest vita just nu, men iallafall. Den här busken blir cirka 60 centimeter hög och har ett kompakt växtsätt, som jag tror kommer bli fint i den här planteringen.

För att ge mer plats åt den fina lilla asken, som stod lite inklämd tidigare, har vi klippt ner en av mina uppstammade lönnar. Den hade dessutom börjat tappa formen och var inte alls lika rund och fin i kronan som tidigare, fast jag klippte ner den ganska hårt tidigare i sommar. Eftersom det kommer en kaprifol klättrandes på stammarna, så har vi låtit dem vara kvar, iallafall för tillfället. 

Jag har klämt ihop stammarna med hjälp av ett klotformat klätterstöd. Kanske blir det lite kul när kaprifolen når upp hit. Kanske ser det bara konstig ut. Kanske orkar jag inte hålla efter alla lönnskott, som kommer att växa ut. Men då är det inte värre än att vi sågar ner stammarna helt och hållet. 

En rolig nyhet är att vi har skaffat oss en extrabil. Tidigare har jag åkt buss till och från jobbet, men nu så här i coronatider är jag inte så sugen på att åka kommunalt överhuvudtaget. Vår första bil (en Renault Captur) har ju dessutom ett ganska litet lastutrymme, så vi tänkte att det vore himla praktiskt med en transportbil. Lösningen blev en begagnad men jättefin Dacia Dokker, som vi hämtade hem idag. Fatta vilka raider till plantskolan jag kommer kunna göra i den, hihi! Eftersom vi har en grushög på halva uppfarten kan vi dock inte köra in mer än en bil i taget just nu. Tur att våra snälla grannar har gott om parkeringsplats. 

Jag tittar väldigt lite på TV i sommar, med undantag för just onsdagar. Klockan åtta tittar jag på "Trädgårdsmästarna" på Sjuan, klockan nio fortsätter trädgårdstemat med "Fantastiska trädgårdar" på SVT1 och som pricken över i avslutar jag med lite deckare i form av "Fearless" kvart i tio på SVT2. Rätt praktiskt ändå att alla bra program är samma kväll, så kan man ägna sig åt andra saker resten av veckans kvällar.