lördag 4 februari 2023

Helgblommor, snövallar och Mello

Efter en rejäl sovmorgon (man blir visst trött av att ligga på hotell och lata sig, hihi!) vaknade vi till 6 minusgrader och strålande sol. Man får ändå medge att det blir härligt ljust när det är snö ute, och nog är torrt och kallt att föredra framför skånskt fuktigt gråväder. Efter frukost (en kopp kaffe i sängen) begav jag mig ut på en liten förmiddagspromenad för att införskaffa helgblommor på byns finaste lilla blomsteraffär. 


Den här veckan hoppade jag över tulpaner och pekade ut godsaker som nejlika och krysantemum i en härlig smutsrosa nyans. Mycket "rufs" vill jag ju alltid ha, så det blev även rosalila rips, knoppig spirea och rikligt med småbladiga pistagekvistar. 


När jag ändå var påbylsad passade jag på att salta en liten gångstig ute på trottoaren, som löper längs med vår tomt. Vi har ju en ganska lång trottoarsträcka där, och den är väldigt smal redan från början. När plogbilen kommer blir det alltid rejäla vallar ända upp till vårt staket, och när snöhögarna blir så där hårt packade och isiga är det nästan lögn i helsike att skotta bort dem. Vi får väl sätta upp en skylt: "Gående hänvisas till andra sidan." 


Lite Mello ska vi nog ha på här hemma i bakgrunden ikväll. Jag tycker dock att konceptet med flera olika deltävlingar börjar bli lite uttjatat. Är det inte dags för något nytt snart? För min del hade det kunnat vara final direkt, för det är inte så himla svårt att sålla bort agnarna från vetet, om man säger så. Jag hoppas på att Jesper Rönnlund blir kvällens stora behållning. 

fredag 3 februari 2023

19 timmar i Helsingborg

Imorse vaknade jag i Helsingborg. Maken hade nämligen ärende med övernattning hit, och lite spontant passade jag på att hänga med för att få en liten minisemester på egen hand. En sisådär 19 timmar lång sådan. Alldeles lagom egentligen. Maken tog tåget på morgonen igår, och jag kom efter med bil direkt från jobbet. Vi checkade in på Hotell Mollberg, ett ståtligt gammalt hotell mitt i stan. Tidigare har vi bott ett par gånger på de två grannhotellen, men det här visade sig vara minst lika bra, om inte bättre. 


"Ni har blivit uppgraderade till en juniorsvit", sa tjejen i receptionen när vi checkade in. Bara så där. "Plötsligt händer det", som de säger på TV-reklamen. Badrum, ett extra toalettrum, sovrum, soffhörna och snurrbar TV. Inte så pjåkigt. Ibland är det trevligt med lite extra flyt i livet. 


Maken hade fullt program och försvann iväg igen på sitt håll under eftermiddagen och kvällen. Själv började jag med en liten shoppingrunda på stan och hittade mina drömmars väska i grönt skinn från House of Sajaco. Jag bara kunde inte låta den hänga kvar. Står det inte Fröken Grön på den, så säg?


När affärerna stängde och mörkret föll, lockades jag av ett blått sken från de gamla fontänvalven halvägs upp för terasstrappan upp mot Kärnan. Vad var nu detta?


Ett svanpar med ungar som simmade omkring i det forsande vattnet av ljusslingor i blåaste blått. Så läckert! Nästan lite Disney on Ice-känsla.


Från trapporna har man fin utsikt ner över torget. Det stora vita huset är Hotell Mollberg, så sen var det inte särskilt långt att gå hem. Till vänster skymtar The Vault, där vi bodde när jag fyllde 50, och till höger ligger Grand Hotel, där vi bodde i somras. Helsingborg är verkligen en stad man vill återvända till, och för oss är det ju faktiskt inte så jättelångt att köra hit. 


När jag kom tillbaka tog jag de storslagna trapporna upp för att kunna njuta av den vackra arkitekturen. Nog är det något speciellt med gamla hotellbyggnader ändå. Romantiskt, på något vis. 


På andra våningen var fönstren extra storslagna. 


Jag dumpade mina shoppingkassar och gick sedan tillbaka ner till en av hotellets två restauranger: Paolo's, som visade vara ett riktigt trevligt ställe med både gemytlig stämning och god prisvärd mat. Det blev tryffelpasta och ett glas riktigt gott rödvin till middag, och det var minsann inte så dumt. En fördel med att bli äldre är att man inte har några som helst problem med att gå på restaurang ensam på kvällen. Det var riktigt mysigt att sitta här och bara titta på folk. 


Jag blev så proppmätt att jag fick ta hissen upp till rummet. Där tog jag en lång dusch (man får passa på när varmvattnet är gratis, hihi!), lade en ansiktsmask och låg i sängen i frottémorgonrock och tofflor och slötittade på "Antikrundan". Sämre kan man ha det en torsdagkväll i februari. Maken blev inte så värst sen han heller, och vid 22:30 sov vi redan som två stockar.


Hotellfrukosten serverades på hotellets andra restaurang, som bär samma namn som hotellet. Verkligen läckra lokaler. Och ett hotell som har pannkakor och lönnsirap på frukostbuffén får alltid en extra stjärna av mig. (Våfflor går också bra.) Efteråt tar jag alltid med mig en kopp kaffe upp på rummet.


På förmiddagen idag körde vi sedan hemåt i snöglopp och snömodd om vartannat. Hem kom vi i allafall, och tänk, nu har vi hela helgen kvar. Lovely!

torsdag 2 februari 2023

Dags för lite sovrumsrenovering?

Gårdagens gnällfia har gått och dragit något gammalt över sig. Fröken Grön tar nya friska tag och ägnar istället tiden åt att snegla på de slitna ytskikten i vårt sovrum. Kanske är det ändå dags att ta tag i detta, för ytskikten är verkligen inte fräscha. Väggarna är buckliga (förmodligen gammal tretex) och mer eller mindre helt oisolerade, och mellan väggarna och i taket är det revor längs väggen precis ovanför våra huvuden. Här drösslar det till och med ner kutterspån och diverse annat bös mellan varven, och det känns ju inte så himla fräscht. Kommer det en mus neddimpande från vinden någon natt, tro? Huuu... Jag törs inte ens tänka tanken. 

När vi tog över Solhäll 2008 gjorde vi en riktig fusk-makeover i det här rummet med målad fiberväv (!) på väggarna och en fondvägg på kortsidan bakom sängen. Då var huset bara en sommarstuga, och det kändes inte så himla noga om det blev lite hej och hå. För det blev det. På bild kan man få det att se riktigt trevligt ut, men i verkligheten är det sannerligen en helt annan femma. De skruttiga gamla utanpåliggande vattenrören är ju inte heller någon fröjd för ögat. Det saknas till och med en knopp på ena sidan av gardinstången. Var kan den ha tagit vägen? Vilket förfall...


Nu när vi har renoverat andra delar av huset, så blir man onekligen mer medveten om hur det ser ut på de orenoverade ställena. Det sticker i ögonen, liksom. Vi gjorde ett försök att fräscha upp sovrummet med nya fina sänglampor förra året, men det blev nästan ännu mer påtagligt hur skruttigt allt annat ser ut. Kanske vill vi ha något annat än en gammal dörr som huvudgavel på sängen. Och en karta över Manhattan från IKEA lever kanske också på lånad tid. Våra vackra gamla sängbord med intarsia och stenskiva älskar jag, så de ska absolut få stanna kvar. Dem hittade vi på Claeshallen i Malmö en gång i tiden. Då var de hyfsat billiga, för på den tiden var den typen av möbler totalt ute, men idag tror jag bestämt att de är riktigt eftertraktade. 

Kanske vore det fint att tapetsera hela rummet i någon härligt mönstrad tapet. Jag är fortfarande väldigt förtjust i den där svarta fondtapeten som vi satte upp för 15 år sedan och tänker att jag skulle vilja ha något liknande igen. Den kommer från Midbec, och jag vill minnas att den heter 'Cornish'. Under ett besök på Svabesholms Kungsgård i somras blev jag smått förtjust i tapeten 'Hazel' från Boråstapeter. Den finns i grön färgställning också, men den svarta är faktiskt ännu finare. Det ÄR vackert med svart botten! Och i ett sovrum kommer man ju undan med att det är mörkt och mysigt. 

Ja, nu får vi nog dra iväg ett SMS till våra ständigt anlitade hantverkare och säga att det börjar bli dags för dem att planera in ett återbesök på Solhäll. Det har snart gått två år sen de var här sist, så de har säkert börjat undra om vi inte ska höra av oss snart. Lite nya ytskikt på väggar och tak ska de väl kunna svänga ihop utan allt för mycket krångel. Fast krångel blir det ju alltid i ett snett gammalt hus...

onsdag 1 februari 2023

Hej, februari!

Vissa kvällar är skallen mer tom än vanligt. Ikväll är det alldeles bestämt en sådan kväll. Jag har just ingen inspiration att skriva om något vettigt (som om jag gör det i vanliga fall...), så jag kikar mest in och säger hej och hoppas att ni har en skön onsdag. 


Och hej, februari! Jag är glad att du har börjat, för det betyder att man kan börja längta efter att du ska ta slut, hihi!

tisdag 31 januari 2023

Sista januari i köket

På köksbordet står veckans bukett. Den består av tjugo rosa tulpaner från ICA Kvantum, räddade rester från förra veckans bundna köpebukett och blåbärsriset från nyårsbuketten. Jodå, den som spar hon har. Tänk så bra att man kan återanvända sådant som fortfarande är fint. Fast egentligen börjar jag bli sugen på att skaffa en kruka pärlhyacinter att ha på köksbordet. Det måste jag skriva upp på shoppinglistan. 


Den skarpögde ser att den lilla hyllan minsann sitter kvar på väggen. Den trillade ju ner med dunder och brak på självaste julafton, men efter införskaffande av lite rejälare beslag så ska den nog hålla sig kvar på väggen. 


Hur ofta kan man förresten ändra om på ett hyllplan, innan det betraktas som sjukligt? Jag flyttar om och byter grejer i parti och minut. Men det är ju så kul, och så blir jag inte riktigt nöjd. Ska man sätta upp praktiska bruksföremål, eller får det lov att vara pryttlar som bara är till lyst? Jag kör på det sistnämnda. Hyllan är ändå så pass smal, så man får ändå inte plats med något vettigt. Vilken tur jag har, hihi!


Idag vinkar jag farväl till januari månad. Hej då, ingen kommer att sakna dig. Inte för att februari brukar vara så mycket trevligare, men den är iallafall föredömligt kort. En månad närmare våren, hurra!

måndag 30 januari 2023

Fyra dinner plate-dahlior

När det gäller dahlior råder det inget som helst logiskt tänkande i mitt huvud. Varje senhöst står jag och drar upp knölar för vinterförvaring och muttrar att jag absolut inte ska köpa några fler knölar, men sen är det lik förbaskat så att jag inte kan låta bli att klicka hem nya bara ett par månader senare. Igår gjorde jag just det sistnämnda. Jag kände nämligen att det var något som saknades i trädgården i somras: Så kallade dinner plate-dahlior. (Storblommiga dekorativdahlior, alltså). Tidigare hade jag ett rasande ståtligt exemplar av 'Otto's Thrill', som ruttnade bort under vinterförvaringen ute i ladan förra året. (Den förvaringen gör jag inte om fler gånger.) Nu har jag beställt en ny, som förhoppningsvis kommer att förgylla kommande sommar här hemma. 

Samma vinter ruttnade även min 'Café au Lait' bort, så en ny sådan klickade jag också hem. Den här sorten har ju varit trendig som tusan i trädgårdsvärlden i flera år nu, men inget ont sagt om det, för när man ser den kan man verkligen förstå varför. Den är allt bra maffig.


Sen klickade pekfingret vidare av bara farten. Jag kände att jag var tvungen att rättfärdiga fraktavgiften, hihi! 'Café au Lait Royal' hamnade också i min kundkorg. Det är en rosa syster till ovan nämnda dahlia och påminner faktiskt en del om 'Otto´s Thrill'. Jag får utlysa en skönhetstävling mellan de två här hemma i sommar, så vi får se vilken av dem som blir finast. 


Jag blev även sugen på en 'Café au Lait Supreme', som är vitare än det kaffe-med-mjölk-färgade originalet. 


Jaha, till hösten kommer jag väl stå där och förbanna att jag har fyra nya knölar att ta reda på. Fast just nu känns det mest trevligt. Förhoppningsvis får jag anledning att återkomma med egna bildbevis om ett halvår eller så, men bilderna idag är lånade på cramersblommor.com.

söndag 29 januari 2023

Lat söndag

Man ska ju helga vilodagen, så jag har haft en riktigt lat söndag med lite krukväxtpyssel som enda ansträngande aktivitet. I gröna rummet står det en begonia (av någon sort) som växer åt alla håll och kanter. Jag har fått stadga upp den med rejäla blompinnar, så att stjälkarna inte ska gå av. Under hösten var den tät och fin, men nu under vintern är bladverket lite glesare. Hoppas den kommer igen, för jag tycker verkligen om den i all sin spretighet.

I den gröna Bergs Potter-krukan på fönsterbordet står en småblommig orkidé, som jag köpte på Blomsterlandet härom helgen. En sådan köpte jag till min mamma julen 2021, och den har i princip blommat och blommat ända sedan dess. Vi får väl se om det här exemplaret är lika växtkraftigt. Jag brukar inte lyckas så bra med orkidéer, så varje dag med blommor är en bonus. 

Kaffe, tidning och två chokladbitar har det också blivit tid för. Det senaste året har jag övergått från vanlig mjölk till havremjölk i kaffet. Egentligen inte av några andra skäl än att jag gillar den mjuka lite söta smaken. Havremjölk är å andra sidan processad och nästan lika blodsockerhöjande som vanlig läsk, så något hälsoalternativ är det ju egentligen inte. Jag kanske borde gå tillbaka till vanlig mjölk. För mjölk i kaffet behöver jag. 


Snart är det dags för bronsmatch i handbolls-VM, men med tanke på hur dåligt det alltid går för Sverige när jag tittar, så kanske jag får ägna kvällen åt något annat. Eller kan jag titta med ett öga, tro? Kommer vi fyra, så vet ni vad det beror på...