Värmebölja och ledighet runt hörnet

På jobbet gnäller vi allt som oftast över hur himla kallt det är inomhus. Större delen av vårterminen har vi suttit i stickade sjalar på arbetsrummet med ett portabelt element påslaget och huttrat. Men dagar när utetemperaturen drar uppemot 30 grader, då jublar vi av lycka över hur kallt och skönt vi har det. Den här veckan har det varit flera sådana dagar. Med en dag kvar till semestern, och med prognoser som visar att det ska bli 34 grader varmt i helgen, är vi flera som börjar fundera på att stanna kvar på jobbet, hihi! Fast jag har ju alltid C4 Shopping som plan B, när värmen börjar stiga en åt huvudet. Där har de både AC och iskaffe. Vi får väl se hur helgen blir. 

Sista jobbdagen imorgon, alltså. Då kör jag till jobbet och jobbar undan det allra sista, och sen hoppas jag kunna flexa ut och rulla hemåt så tidigt som möjligt. Inomhustemperaturen borträknad, så ska det faktiskt bli väldigt skönt med lite miljöombyte. Snart väntar fem orörda lediga veckor runt hörnet. Känslan just nu, när man fortfarande har all den lediga tiden framför sig, är nästan obetalbar.

Fyra kära sommargäster

Ja, det blir ju mest trädgårdsinlägg så här års. (Ni som tycker att det är tråkigt är välkomna tillbaka i september, hihi!) Men den ena ljuvligheten efter den andra avlöser varandra i blomsterväg. Det händer något nytt nästan varje dag. 'Alchymist'-rosen blommar för fullt nu, och den är verkligen helt makalöst vacker. Vad kallar man färgen? Glödrosa, kanske. 

En annan favorit är alla pioner som blommar vid uteplatsen. Några sorter är redan överblommade, men några hänger i än. Jag är tyvärr dålig på att komma ihåg namnen på dem, men de är ju inte mindre vackra för det. Den ljusare rosa sorten på bilden här nedanför gissar jag är en vanlig bondpion. En sak är i allafall säker, och det är att pioner trivs i jorden här på Solhäll. De växer så det knakar, trots att jag inte fjäskar det minsta för dem. De får lite välbrunnen kogödsel i början på säsongen, but that's it. 

I en låg plåttunna på norrsidan av bastustugan planterade jag ett gäng nävor för ganska många år sedan, och de gillar sitt begränsade läge och återkommer år efter år. Nu blommar de och bildar en stor rosagrön kudde. Jättefint! Överlag tänker jag att jag borde sätta fler perenner i kruka. Funkia och ormbunkar funkar ju också att övervintra på det sättet. 

Vi har två paradisbuskar i trädgården; en som stod här sedan tidigare och en som jag planterade själv för mer än 10 år sedan. Båda har blommat i överflöd i flera veckor, och maffigast är den som växer bakom planket vid bastustugan. Den kastar rosa kaskader över planket och skapar en helt magisk värld på den lilla innergården. Man önskar att den remonterade, men det gör den ju tyvärr inte. 

Det är härligt att följa sina växter genom åren. De blir som kära sommargäster, som återkommer säsong efter säsong. Vissa försvinner och andra tillkommer. De som ser lite molokna ut ett år, kan plötsligt stråla av liv året efter. Man vet liksom aldrig hur det blir. Och det är ju just det som är tjusningen med det hela. 

Hängselklänning i jeans

Jag är inte så glad för shorts som arbetsbyxor i trädgården. Förklaringen är att jag ofta ligger på knä och arbetar, och då är det skönt att ha lite tyg som skydd mellan knäna och underlaget. Fast när det är varmt på sommaren vill man ju inte ha långbyxor. Luftigast är det ju faktiskt att ha kjol. På Cellbes hittade jag en stretchig hängselklänning i jeanstyg, som går ner en rejäl bit under knäna. Den har jag nu jobbat i hela helgen, och den har faktiskt varit kanon. Slitstark och luftig på samma gång, och bra med fickor att stoppa grejer i. Ett nytt favoritplagg, som jag nog kommer bo i när jag jobbar här hemma i sommar.

Jag avslutar dagens inlägg med en note to self: Ha inte sandaler på jobbet, när du har jobbat i trädgården i Foppa-tofflor dagen innan...

Rea-rabatt

Gårdagens grävande tillkom inte direkt av en slump, för idag var det dags för den årliga rean på Oppmanna plantskola. 30 kronor styck för alla perenner och 50% på alla sommarblommor är ju en deal man absolut inte vill missa. Det är därför jag alltid ser till att ha en semesterdag inplanerad måndag efter midsommar, hehe! Jag har gjort många fynd där genom åren, och idag var inget undantag. 42 perenner fick följa med mig hem i bilen: Stäppsalvia, funkia, spetsmössa, alunrot, höstflox, fältvädd, jättetåtel, nejlikrot och trädgårdssmörbollar. 

Det gäller att vara på plats i tid, för kön ringlar alltid lång på parkeringen lång tid före öppning. Sen går det snabbt, och allt som är åtråvärt försvinner i ett nafs. Man har inte direkt tid att gå och titta, utan får bestämma sig snabbt. Till att börja med satsade jag på att få med mig några funkior och stäppsalvia av sorten 'Caradona', för det ville jag ha. Jag har lärt mig att köra på mängd i rabatterna och lyckades plocka åt mig sju exemplar av varje. Spetsmössa stod också på önskelistan, men allt annat shoppade jag mer eller mindre spontant. För att vara oplanerat, blev det en bra kombination får jag säga. 

När jag kom hem planterade jag 32 av plantorna i min nygrävda rabatt. Det blev så fint. Jag räknade ut att det jag planterade kostade 930 kronor, fast det egentligen skulle ha kostat 2237 kronor. Det får man ju säga var bra ändå. Jag lade uppgrävd sprängsten som kant, och mitt i rabatten placerade jag en stor rund stenbumling som tidigare stod i havet av kirskål på den bakre kortsidan av ladan. Den är alldeles för fin för att inte stå synlig, så nu gör den det. Den runda formen är en fin kontrast mot de vassa och kantiga sprängstenarna.

Mot hässjestören planterade jag en 'President'-klematis, som jag redan hade hemma. Även den var ju ett reafynd för 79 kronor på Jem&Fix tidigare på säsongen. Den får lila blommor och passar fint i färgtemat med stäppsalvian och vädden. 'Rozeanne'-nävorna fanns här sedan tidigare. 

Det här projektet blev verkligen ett lyft för hela känslan på baksidan av huset, inte minst tack vare kanten av sprängsten som vi fick som en bonus. Jag ser redan fram emot att fortsätta gräva ut på andra sidan äppelträdet. Där ligger alla de större stenblocken och väntar, och vi klurar lite på om vi kanske ska göra ett stenparti där. Men det får bli en annan dag, för nu jobbar jag fyra dagar innan det är semester på riktigt. Min hjärna har redan tagit ledigt, så vi får väl se hur jag klarar av att ro den här terminen i land, hihi!

Äntligen grävning!

Hela våren har jag varit så himla sugen på att gräva bort grässvålen under äppelträdet på baksidan. Det är nämligen inte mycket till gräsmatta där, och svårt att komma åt med gräsklipparen är det också. Imorse vaknade jag och bestämde mig för att det var dags. Någon före-bild hann jag inte ta, men bilden här nedanför är tagen så sent som i slutet av maj, när äppelblommorna precis hade blommat över. 

Vi misstänkte att det skulle vara stenigt i jorden här, och det kan man lugnt säga att det var också. Marken i direkt anslutning till baksidan av huset har fyllts ut med sprängsten någon gång i tiden, och även om just den här plätten ligger en bit från huskroppen, så sa det "klong" i spaden precis överallt. Eftersom jag vill kunna plantera här, var det bara att ta fram spettet och köra loss. Det tog sin lilla tid, så än så länge är det bara halva ytan som är klar. Den är å andra sidan grundligt förberedd för jordförbättring och plantering.

De små stenarna lade jag som ett litet stenröse runt stammen på äppelträdet, och de mellanstora stenarna får bilda kant mot spansknävorna hela vägen ner till rosenportalen vid köksträdgården. Ja, ni ser ju vilka mängder sten det var på den ynka lilla plätten som blev utgrävd. Men vi jublar, för sten vill man ju verkligen ha i sin trädgård. Ovan jord, iallafall...

De allra största bumlingarna lyfte maken åt sidan så länge. Dem vill vi nog använda till ett litet stenparti, när det är färdiggrävt på andra sidan. Där är det sol från tidig förmiddag till kväll, så det kan nog bli fint. Jag passade på att laborera lite grann med att ha någon form av vattenbad här. Jag testade solcellsfontänen som jag köpte på EKO-hallen förra helgen, och det var riktigt trevligt att sitta i cafémöblerna nedanför smatten och lyssna på det porlande ljudet. Fast för 99 kronor får man bara en pump som funkar när solen skiner. Just idag gjorde den det, dock inte på kvällen är bilden togs. 

Den avsågade stammen (som har sett ut så sedan vi köpte huset 2008) är så murken att den nästan håller på att falla omkull. Men eftersom den fungerar som ett utmärkt klätterstöd för både en murgröna och en 'Awakening'-ros, vill vi gärna ha den kvar så länge det går. Jag rotade fram en gammal hässjestör från ladan, och med gemensamma krafter lyckades vi stötta upp stammen så gott det går. Vi får väl se hur länge till den håller sig upprätt. 

När allt var klart (iallafall för dagen), ordnade jag fram nya snören och hängde upp den förtjusande damen i gungan. Hon är gjord av keramikern Rolf Bengtsson i Rögle och är min allra käraste trädgårdskompis. De gamla snörena gick av någon gång under vårvintern och damen hamnade i backen. Tack och lov klarade hon sig fint, och nu får hon hänga här och dingla igen. 

Så härligt att äntligen få gräva igen! Jag är nog lite koko, men jag blir nästan euforiskt lycklig när jag får gräva, svettas och skita ner mig från topp till tå. Det är så otroligt tillfredsställande, och jag känner hur endorfinerna kickar igång. Har jag varit en mullvad i ett tidigare liv, månntro?

Som belöning för dagens arbete unnade jag mig att plantera ett litet buxbomsklot, som stod i en kruka nere i köksträdgården. Men det finns ju plats för mycket mer. Tänk vilket härligt sammanträffande att det är midsommarrea på plantskolan imorgon, hihi!

Midsommardagen

Det blev en ljuvlig midsommarafton igår. Jag lät kameran vara hela dagen, men vi tillbringade större delen av dagen under parasollet på uteplatsen i goda vänners lag. Som genom ett trollspö hade den ruggiga och regniga försommaren förvandlats till full värmebölja, med temperaturer upp emot 27 grader. Det var skönt att ta skydd i skuggan, men emellanåt var det dessutom lite molnigt, så på det stora hela var det faktiskt riktigt drägligt. Vi hade dessutom mängder av isglass i frysen, som man kunde ta av om man behövde coola ner sig lite grann. 

Vi har alltid väldigt otvungna midsommaraftnar här på Solhäll. Människorna som kommer hit har känt varandra i decennier, och alla är avslappnade och glada. Vi hjälps åt med alla sysslor, och folk har med sig både mat och dryck, så ingen behöver planera och organisera i förväg. Jag älskar när folk känner sig som hemma. Någon sitter och läser i däckstolen, någon tar sig en tupplur i bastustugan, några spelar kubb, någon klinkar på en gitarr, några spelar spel, någon ligger inne på soffan och äter godis, några sitter och pratar, några tar sig en liten promenad, någon sätter på kaffe i köket. Det är härligt.

Midsommardagen är lite som nyårsdagen. Två dagar på året, då det känns som om tiden står still. Bordsdekorationerna står i smatten, diskmaskinen kör en sista omgång glas och kylskåpet är fyllt med goda matrester. Det är lika varmt idag, och vi hoppas nästan lite grann på det där åskvädret som ska passera över Sverige. Fast det är olika väderprognoser på olika väderappar, så vi får väl se hur det blir med den saken. 

Ikväll tittar vi på fotbolls-VM och hejar på Sverige. Turligt nog finns det en hel påse chips kvar i skafferiet. Man måste ju tänka på saltintaget när det är varmt, hihi!

Midsommarafton-afton

Redan på väg till jobbet enades jag och min pendlarkollega om att köra hem så snart vi var klara med veckans arbete. Det är ju ändå midsommarafton-afton. Fast så himla mycket tidigare än vanligt kom vi inte iväg, för klockan hann bli halv fyra innan vi kände oss färdiga. Men ack, så ljuvligt det var att sätta sig i bilen sen. Nästan lite semesterkänsla, även om det är en arbetsvecka kvar innan den börjar på riktigt. Nu väntar ju ändå en långhelg, och en extra lång sådan för mig, som alltid tar semester måndag efter midsommar. Det där är en sådan makalöst bra tradition. 

När jag kom hem hade maken redan storhandlat inför morgondagen, och vi kunde sätta oss med varsin iskall Mythos (god grekisk öl) i trädgården och bara ta det lugnt. Det är redan sommarväder ute, och bättre ska det med uppemot 27 grader imorgon. Så skönt att vi kan vara utomhus. Vi får som vanligt besök av ett gäng kära vänner från Växjö och Åkarp. Tolv personer blir vi nog sammanlagt i år. Nu återstår det att se om det finns något godis kvar i skålen på matbordet i gröna rummet, när vi vaknar imorgon...