Mer måleri och lite superlim

Nordöstra Skåne har intagits av en ny värmebölja. Idag har det varit 28 grader varmt, och framåt onsdag sticker det iväg över 30-strecket. Fast jag klagar inte. Man får anpassa aktiviteterna därefter. Igår var vi på IKEA en sväng och njöt av luftkonditionering och kall coca cola, och idag har jag suttit i skuggan under parasollet och läst stora delar av dagen. Men medan det var svalt på senmorgonen passade jag på att måla på ytterdörren på baksidan med ett nytt lager linoljefärg. Nu täcker färgen fint, så det behövs nog inte fler lager. Linoljefärg är verkligen drygt. Färgburken är samma burk som blev över från målningen av verandadörrarna för ett par år sedan, och den har använts till andra saker sedan dess. 

När eftermiddagen närmade sig kväll blåste det sköna vindar, och då kom jag på den spontana tanken att bättra på färgen på min däckstol. Den gamla färgen hade flagnat och bleknat ganska rejält, och träet som tittade fram var verkligen torrt. Jag hittade den gamla burken med 'Övedsgrön' linoljefärg i källaren och blandade upp den med rejäl skvätt kokt linolja och en liten hutt balsamterpentin. Nu får träet suga åt sig av oljan, innan jag målar med ett outspätt lager. Det ser dock redan tusen gånger bättre ut. 'Övedsgrön' är verkligen en vacker trädgårdsgrön, om man vill ha en lite sobrare ton än kromoxidgrön. 

När jag grävde ut under äppelträdet förra veckan, lyckades jag kasta iväg en liten sten som slog av det ena benet på damen i gungan. Det var i och för sig väldigt bra prickat av mig, som i vanliga fall inte har något pricksinne överhuvudtaget, men synd om damen som plötsligt blev enbent. Maken köpte hem superlim idag, och på en halv minut var benet på plats igen. Puh, säger både damen och jag. 

I den här värmen vill man bara äta salta chips. I skrivande stund dividerar vi om vi ska ta en liten kvällspromenad ner till affären, innan den stänger. Så får det nog bli. 

I växthuset

I växthuset börjar det bli lummigt och grönt. Det enda ätbara jag odlar i år är tomater och melon, och det räcker gott och väl. Odling är som bekant inte riktigt min melodi. Det kräver för mycket jobb, och jag är inte tillräckligt intresserad av att hålla på med det. Nu har jag iallafall bundit upp tomaterna lite bättre och gallrat bort en hel del onödig bladmassa. Det är tomater på gång, men det dröjer nog ett tag till innan det blir något ätbart. I krukan till vänster i bild här nedanför växer det en klockranka, som jag köpte i Linköping i maj. Den har stuckit iväg rejält, och jag har bundit upp rankorna i mitten av taket. Där får de härja bäst de vill. Jag ser fram emot blomningen. 

Redan förra året hittade maken en rolig liten hylla gjord av grönmålade sockerlådor på loppis. Den har stått bortglömd i ladan, men idag kom jag på att den nog skulle fungera fint i växthuset. På vänstra kortsidan hade jag ett bord innan, men jag tog bort det och satte in hyllan istället. Den är faktiskt mer praktisk och rymmer en hel del saker som är bra att ha till hands i köksträdgården. Dessutom blev det mer golvyta inne i växthuset. 

Jag passade på att skölja ur alla leriga trädgårdshandskar. Nu sitter de på tork på kastanjestaketet och ser ut som ett gäng kråkor på rad. 

Nu är frågan om man orkar hålla sig vaken till klockan 23:00, då det är avspark i matchen mellan Norge och England i fotbolls-VM. Man kanske kan ta sig en liten lur på soffan och sätta klockan på ringning. Så får det nog bli. 

Målning i rött och svart

När det är soligt och varmt får man hitta projekt i skuggan. Som till exempel att måla om ytterdörren på baksidan. Den vetter mot norr och husväggen och taket skyddar mot solen ända fram till kvällen. Jag har länge varit sugen på att måla dörren i samma röda linoljefärg som verandadörrarna (röd järnoxid), och idag blev det alltså av. Än så länge är den bara målad med ett lager, men eftersom den var röd sedan tidigare så täckte det första lagret riktigt bra. Jag gillar resultatet och drömmer redan om att gå loss på dörren till bastustugan, som är solblekt och behöver målas om i vilket fall som helst. 

Det gick ganska snabbt att måla dörren, så jag tog mig an att måla om trappräcket både här och borta vid källaren. De var redan svartmålade, men det var nog 15 år sen vi målade dem sist, så det blev snyggt att bättra på med lite ny färg. Jag hade tur och hittade en burk med svart metallfärg på färghyllan nere i källaren. Vi har inget minne av att vi själva har köpt den, men vi tror att vi fick med oss den hem när vi tömde mina föräldrars sommarstuga för några år sedan. Tack för det! Nu kom den väl till pass. Även dräneringsröret som leder bort vatten från stupröret fick sig en omgång färg, för det var verkligen slitet och fult. Nu är det prydligt som tusan. 

Träpanelen på utsidan av smatten behöver också målas om, för där flagnar färgen betänkligt. Tyvärr är den inte målad med linoljefärg, så brädorna måste skrapas rejält först. Det är ett större projekt, som får vänta till en annan dag. Planen är dock att måla med gräddvit linoljefärg på sikt. Den är mjukare i tonen och passar bättre ihop med nyansen på putsen. Det som är mest akut att måla är egentligen fönstren på framsidan, där karmar och bläck också ska bli röda. Men där gassar solen hela dagarna, så det får vänta till en molnigare dag. 

Jag älskar att måla. Det är så himla rogivande, och så passar det mig utmärkt att man ser resultatet direkt. Det är ju den typen av omedelbara belöningar som är min drivkraft i alla projekt jag tar mig an, och när man har ett avgränsat beting kommer belöningen ännu snabbare. Fint som snus. 

Marknad och semesterläge

En timme på Hästveda marknad var vad man orkade med i värmen idag. Jag köpte ingen häst, men slog till på en mjukglass och ett helt kilo bigarråer. Sen var det skönt att åka hem och sätta sig under parasollet resten av dagen. Jag klarade faktiskt att sitta stilla nästan hela tiden. Bra gjort av mig, om jag får säga det själv. 

Jag är verkligen inne i semesterläge nu, helt omedveten om vad klockan är och vilken veckodag det är. Precis som det ska vara. Vad som händer imorgon får vi se då. 

Hej Malmö!

Idag tog vi tåget till Malmö för att luncha med svärmor, som fyller år. Hon fick välja lunchställe och valde vedugnsbakad pizza på Spot, som ligger på Stora Nygatan mitt i stan. Inget dumt val får jag säga, - det var vansinnigt gott. Vi hade fri lek någon timme efter maten, och jag slank in på rean på Gudrun Sjödén och shoppade lite. Sen blev det eftermiddagskaffe med prinsesstårta hemma hos svärmor, och framåt kvällskvisten var vi hemma i byn igen. En trevlig dagsutflykt.

Imorgon blir det nog en runda på Hästveda marknad, för det ligger alldeles nästgårds. Jag är sugen på mörka saftiga bigarråer, och det brukar man kunna hitta där. Man kan faktiskt köpa livs levande hästar också, men riktigt så långt ska vi nog inte sträcka oss. Det ska bli varmt igen, så sen vill man nog mest hålla sig hemma i skuggan resten av dagen. Det låter som en lagom ansträngande plan.  

Vilodag och trädgårdsbukett

Helt lägligt har det regnat hela dagen idag. Lägligt både för de nyplanterade växterna och för grävtrötta muskler. Jag har verkligen haft en slapp vilodag. Dagens enda aktivitet bestod av en kort promenad till en av byns loppisbutiker, där det var 50% på allt i hela butiken. Jag är på jakt efter en liten byrå att ställa uppe på vinden, men jag hittade ingen som var bra. Jag köpte faktiskt inte en enda grej, och inte maken heller. Bra gjort av oss. 

När det blåser och regnar ute är det fint att kunna njuta av trädgårdsblommor inomhus. Redan igår plockade jag en bukett bestående av luktärter, mörkröd dahlia, daggkåpa, en kvist från 'Bonica'-rosen som blommar för fullt på portalen, några kvistar från en spirea i härliga färger, outslaget gullris och blommande kirskål. De två sistnämnda är ju egentligen inte växter man vill ha i sin trädgård med tanke på hur invasiva de är, men nu när de ändå finns så får man väl göra det bästa av det. Fast det där gullriset får jag nog dra upp någon dag, så att det inte sprider sig vidare. För att bli av med kirskålen får man väl släppa en atombomb...

Punkt för projektet

Igår satte jag punkt för projektet med stenpartiet, och resultatet blev riktigt trevligt. Fast jag vet inte om man kan kalla det för stenparti i ordets rätta bemärkelse, för det sluttar åt fel håll och innehåller inte några alpinväxter. En rabatt med sten kanske är en mer ackurat beskrivning. 

Jag har iallafall placerat ut rejält med sten, som hjälper till att skapa små planteringsfickor med öppen jord. Det ser i ärlighetens namn ganska tillrättalagt ut, men jag har mer sten att lägga ut om det behövs. Jag vill dock låta växterna komma igång och ta lite plats först. Kanske borde jag också trava lite mer sten på höjden. Det kan hända att det blir några stenar till, om andan faller på framöver. Sten finns det ju gott om, som ni kanske minns. 

I framkant kantskar jag en liten "vallgrav", som jag fyllde med grus precis på samma sätt som jag gjort på andra ställen tidigare. Än så länge är gräsmattan ganska nertrampad och ful, men den växter nog till sig snart, och då blir det en fin övergång med gruset. Dessutom är det lättare att klippa gräset, när stenarna inte ligger direkt mot gräsmattan. 

Perenn allium har jag funderat på länge, och nu bor äntligen två rejäla tuvor av sorten 'Millennium' i min trädgård. Den blommar i rosaviolett från juli till september och älskas av både fjärilar, bin och humlor. Just det där sistnämnda har jag tänkt lite extra på, när jag har valt växter både här och i den delen jag gjorde iordning för två veckor sedan. 

Sedan tidigare har jag ju planterat både vädd och stäppsalvia. Man vill ju absolut ha många pollinatörer i sin trädgård. 

Jag köpte fem höstfloxplantor på midsommarrean, som också hamnade här. De bidrar med lite knallrosa glädje mitt i den i övrigt ganska sobra färgskalan. Varför heter det höstflox förresten, när den blommar redan nu i början av juli?

Flera sorters kärleksört och mörkviolett alunrot passar också fint i ett soligt och torrt läge. Kärleksörten med de variegerade bladen och de rosa blommorna är nästan lite too much på svulstighetsskalan, men samtidigt helt oemotståndlig. 

Sedan tidigare växer nävan 'Rozanne' vid foten på den döda stammen. Det är verkligen en av de mest växtvilliga perennerna i hela trädgården. Den blommar hela sommaren lång och är inte det minsta kinkig. Kan man annat än älska sådana växter? Det skadar ju inte att den är fin också. 

Jag har även lagt stenbumlingar och en gruskant under rosenspirean. Det växte ändå inte något gräs där, och nu hänger hela kanten ihop ända bort till den grusade ytan vid solstolen och gårdspumpen. Stenhögen som ligger där har jag faktiskt inte grävt upp, utan den låg som kant under rosenspirean sedan tidigare, fast de hade försvunnit helt under buskarna.

På den korta tiden sedan midsommar har trädgården på baksidan alltså hunnit få sig ett riktigt lyft. Jag känner mig nöjd med resultatet, men ser naturligtvis fram emot att det ska växa till sig lite grann. Nu regnar det ute, och det känns tacksamt att slippa vattna. Det bästa med hela projektet är ändå att slippa krångla med gräsklipparen under äppelträdet och att slippa se den tråkigt torra grässvålen. Nu kommer vi ut på kökstrappan och möts av något helt annat. 

Att städa bort alla stenar som blev över (vilket var MÅNGA) fick bli ett separat projekt. Det gjorde vi med gemensamma krafter idag, och det gick faktiskt riktigt snabbt. Maken fick bära alla stora bumlingar, och jag själv bar de mindre. Nu har vi ett lager att ta av bakom bastustugan. Ett gäng mindre stenar ligger kvar i skottkärran så länge, och de allra minsta har jag lagt i en korg bakom planket nere i köksträdgården. Gratis stenar är verkligen värda sin vikt i guld för en trädgårdsnörd. 

Nu lovar jag att inte tjata mer om mitt stenparti. Iallafall inte på ett tag. Imorgon kanske jag hittar på något annat projekt att tråka ut er med, hihi!