Hej Malmö!

Idag tog vi tåget till Malmö för att luncha med svärmor, som fyller år. Hon fick välja lunchställe och valde vedugnsbakad pizza på Spot, som ligger på Stora Nygatan mitt i stan. Inget dumt val får jag säga, - det var vansinnigt gott. Vi hade fri lek någon timme efter maten, och jag slank in på rean på Gudrun Sjödén och shoppade lite. Sen blev det eftermiddagskaffe med prinsesstårta hemma hos svärmor, och framåt kvällskvisten var vi hemma i byn igen. En trevlig dagsutflykt.

Imorgon blir det nog en runda på Hästveda marknad, för det ligger alldeles nästgårds. Jag är sugen på mörka saftiga bigarråer, och det brukar man kunna hitta där. Man kan faktiskt köpa livs levande hästar också, men riktigt så långt ska vi nog inte sträcka oss. Det ska bli varmt igen, så sen vill man nog mest hålla sig hemma i skuggan resten av dagen. Det låter som en lagom ansträngande plan.  

Vilodag och trädgårdsbukett

Helt lägligt har det regnat hela dagen idag. Lägligt både för de nyplanterade växterna och för grävtrötta muskler. Jag har verkligen haft en slapp vilodag. Dagens enda aktivitet bestod av en kort promenad till en av byns loppisbutiker, där det var 50% på allt i hela butiken. Jag är på jakt efter en liten byrå att ställa uppe på vinden, men jag hittade ingen som var bra. Jag köpte faktiskt inte en enda grej, och inte maken heller. Bra gjort av oss. 

När det blåser och regnar ute är det fint att kunna njuta av trädgårdsblommor inomhus. Redan igår plockade jag en bukett bestående av luktärter, mörkröd dahlia, daggkåpa, en kvist från 'Bonica'-rosen som blommar för fullt på portalen, några kvistar från en spirea i härliga färger, outslaget gullris och blommande kirskål. De två sistnämnda är ju egentligen inte växter man vill ha i sin trädgård med tanke på hur invasiva de är, men nu när de ändå finns så får man väl göra det bästa av det. Fast det där gullriset får jag nog dra upp någon dag, så att det inte sprider sig vidare. För att bli av med kirskålen får man väl släppa en atombomb...

Punkt för projektet

Igår satte jag punkt för projektet med stenpartiet, och resultatet blev riktigt trevligt. Fast jag vet inte om man kan kalla det för stenparti i ordets rätta bemärkelse, för det sluttar åt fel håll och innehåller inte några alpinväxter. En rabatt med sten kanske är en mer ackurat beskrivning. 

Jag har iallafall placerat ut rejält med sten, som hjälper till att skapa små planteringsfickor med öppen jord. Det ser i ärlighetens namn ganska tillrättalagt ut, men jag har mer sten att lägga ut om det behövs. Jag vill dock låta växterna komma igång och ta lite plats först. Kanske borde jag också trava lite mer sten på höjden. Det kan hända att det blir några stenar till, om andan faller på framöver. Sten finns det ju gott om, som ni kanske minns. 

I framkant kantskar jag en liten "vallgrav", som jag fyllde med grus precis på samma sätt som jag gjort på andra ställen tidigare. Än så länge är gräsmattan ganska nertrampad och ful, men den växter nog till sig snart, och då blir det en fin övergång med gruset. Dessutom är det lättare att klippa gräset, när stenarna inte ligger direkt mot gräsmattan. 

Perenn allium har jag funderat på länge, och nu bor äntligen två rejäla tuvor av sorten 'Millennium' i min trädgård. Den blommar i rosaviolett från juli till september och älskas av både fjärilar, bin och humlor. Just det där sistnämnda har jag tänkt lite extra på, när jag har valt växter både här och i den delen jag gjorde iordning för två veckor sedan. 

Sedan tidigare har jag ju planterat både vädd och stäppsalvia. Man vill ju absolut ha många pollinatörer i sin trädgård. 

Jag köpte fem höstfloxplantor på midsommarrean, som också hamnade här. De bidrar med lite knallrosa glädje mitt i den i övrigt ganska sobra färgskalan. Varför heter det höstflox förresten, när den blommar redan nu i början av juli?

Flera sorters kärleksört och mörkviolett alunrot passar också fint i ett soligt och torrt läge. Kärleksörten med de variegerade bladen och de rosa blommorna är nästan lite too much på svulstighetsskalan, men samtidigt helt oemotståndlig. 

Sedan tidigare växer nävan 'Rozanne' vid foten på den döda stammen. Det är verkligen en av de mest växtvilliga perennerna i hela trädgården. Den blommar hela sommaren lång och är inte det minsta kinkig. Kan man annat än älska sådana växter? Det skadar ju inte att den är fin också. 

Jag har även lagt stenbumlingar och en gruskant under rosenspirean. Det växte ändå inte något gräs där, och nu hänger hela kanten ihop ända bort till den grusade ytan vid solstolen och gårdspumpen. Stenhögen som ligger där har jag faktiskt inte grävt upp, utan den låg som kant under rosenspirean sedan tidigare, fast de hade försvunnit helt under buskarna.

På den korta tiden sedan midsommar har trädgården på baksidan alltså hunnit få sig ett riktigt lyft. Jag känner mig nöjd med resultatet, men ser naturligtvis fram emot att det ska växa till sig lite grann. Nu regnar det ute, och det känns tacksamt att slippa vattna. Det bästa med hela projektet är ändå att slippa krångla med gräsklipparen under äppelträdet och att slippa se den tråkigt torra grässvålen. Nu kommer vi ut på kökstrappan och möts av något helt annat. 

Att städa bort alla stenar som blev över (vilket var MÅNGA) fick bli ett separat projekt. Det gjorde vi med gemensamma krafter idag, och det gick faktiskt riktigt snabbt. Maken fick bära alla stora bumlingar, och jag själv bar de mindre. Nu har vi ett lager att ta av bakom bastustugan. Ett gäng mindre stenar ligger kvar i skottkärran så länge, och de allra minsta har jag lagt i en korg bakom planket nere i köksträdgården. Gratis stenar är verkligen värda sin vikt i guld för en trädgårdsnörd. 

Nu lovar jag att inte tjata mer om mitt stenparti. Iallafall inte på ett tag. Imorgon kanske jag hittar på något annat projekt att tråka ut er med, hihi!

Bastubad och grönska

Söndagstraditionen med bastubad fortsätter, även fast det är semester och veckodagarna egentligen inte spelar någon roll. Fast i förra helgens extrema värmebölja fuskade vi ju och sköt på det någon dag. Idag var iallafall vädret helt perfekt med svalkande vindar och lagom temperatur utomhus. Mellan bastubaden sitter vi ofta på södersidan, där det är helt skyddat för insyn bakom planket. Men lika ofta sitter vi på den lilla röda bänken på norrsidan, där man kan njuta av trädgården. Det är extra mysigt på sommaren.

Den här delen av trädgården var ju ett enda stort "moras" innan vi byggde bastustugan, men nu är det verkligen en oas att sitta här. Det har blivit precis så där lummigt och grönt som vi (mest jag) drömde om. Särskilt nöjd är jag med de ryska kornellerna, vars variegerade blad verkligen lyser upp i grönskan. Här nere är det annars alla hortensior som brukar vara paradnumret, men de blommar inte än. Det finns ett område kvar att ta tag i till vänster om grusstigen på bilden här ovanför, och förhoppningsvis hinner det bli ett av sommarens projekt. 

För övrigt har jag slutfört arbetet med det nya stenpartiet idag, men det har jag inte hunnit fotografera än, så slutresultatet får jag visa en annan dag. Det finns mängder av uppgrävda stenar kvar att använda på andra ställen i trädgården. Vilken lycka! Vi får se var de kan komma till användning på sikt, men imorgon börjar vi iallafall med att flytta dem från gräsmattan. De får ligga bakom bastustugan så länge. 

 

Rabatt med sten eller stenparti?

Jag körde till Blomsterlandet i Hässleholm på förmiddagen för att se om de hade något som kunde passa i min nya utgrävning. Tanken är att det ska bli som en blandning av en rabatt med sten och ett stenparti, och eftersom jag vill varva växter och stenar redan under uppbyggnaden, behövde jag alltså handla hem lite plantor redan idag. Jag gick på det soltåliga temat och köpte tre olika sorters kärleksört och trädgårdskantlök 'Millennium' (även kallad perenn allium). Sen åkte jag hem och fortsatte greja. 

Allt har inte kommit i jord än, för jag vänder och vrider på varje sten och provar olika varianter med växterna. Sedan rean på Oppmanna Plantskola efter midsommar har jag även mörkviolett alunrot och rosa höstflox, som jag ska försöka använda här. I ladan hittade jag en avlång grön metallbalja i ladan, som jag har stoppat ner mellan stenarna som vattenbad för min flytande solcellsfontän. Baljan är inte jättestor, men den fyller sin funktion. Hur framkanten mot gräsmattan ska se ut har jag inte riktigt bestämt än. Den karamellen får jag suga på imorgon. 

Ny utgrävning

Det har regnat till en bra bit in på eftermiddagen idag. Blåsigt har det också varit. Som upplagt för en slapp inomhusdag. Men så sprack det upp vid halv tre, och jag drabbades av akut grävabstinens och hoppade i trädgårdskläderna. Redan igår förmiddag påbörjade jag nämligen utgrävningen av den andra sidan av äppelträdet så smått, och det projektet var jag sugen på att fortsätta med. Det är stora mängder utfyllnadssten i marken även här, och det är nästan galet vilka bumlingar som kommer upp. Nu har jag lärt mig hävstångstekniken av min man, och det är faktiskt riktigt lätt när man får kläm på hur man ska göra. Man behöver ju faktiskt inte alls lyfta stenarna, och det går smidigt att bara rulla dem åt sidan när de väl har kommit upp ur jorden. Jag känner mig som värsta proffset, hihi! Fast alla stenar på bilden kommer inte från idag, för hälften av dem kommer från förra veckans grävande.

Det här blir som vanligt ett projekt mer eller mindre helt på gehör, för det där med att ha en färdig plan funkar aldrig för mig. Jag har till exempel inte alls bestämt hur mycket av gräset jag ska gräva bort, men en bra bit till blir det nog. Det finns inte heller någon färdig plan för hur planteringen ska se ut, men grundtanken är iallafall att återanvända stenarna så mycket som möjligt. Jag har börjat med att lägga en kant längst bak mot den halvan jag gjorde iordning i förra veckan. Kanten fortsätter sedan framför paradisbusken och rosenspirean, hela vägen bort mot den grusade ytan borta vid gårdspumpen. 

Innan jag gick in för dagen belönade jag mig med att plantera en "ficka" med kärleksört längst bak i den nygrävda delen. Plantorna grävde jag upp från en alldeles för skuggig plats på ett annat ställe i trädgården och delade dem så att jag fick flera. Det är fint när man kan shoppa i sin egen trädgård. Blir det uppehåll imorgon fortsätter jag alldeles säkert min lilla utgrävning då. Det är ju så roligt! 

Dokumentärer för en regnig dag

Jag älskar dokumentärer av olika slag, men särskilt sådana i genren true crime. En regnig dag kan jag nästan inte tänka mig en mysigare sysselsättning, och jag kan utan problem kränga en hel serie i ett svep. Här är några av filmerna och serierna jag har sett i sommar:

"Var är Odin?" är en norsk dokumentärserie om sex avsnitt, som finns på SVT Play. I den dokumenterar en journalist från NRK det mystiska försvinnandet av 18-åriga Odin André Hagen Jacobsen, som försvann efter en utekväll i Trondheim i november 2018. Odin sågs senast på övervakningskameror när han gick ensam genom centrum, men efter det upphör alla spår. Journalisten försöker reda ut vad som faktiskt kan ha hänt och intervjuar både familj, vänner, poliser, vittnen och personer som figurerat på olika sätt i utredningen. Det är en dokumentär som är både intressant och gripande.

"Maternal Instinct" på Netflix är en synnerligen ruggig historia, som nästan är på gränsen till too much även för en luttrad true crime-fantast som jag. Filmen handlar om 29-åriga Taylor Parker, som begick ett synnerligen chockerande mord på en ung kvinna i Texas år 2020 med motivet att stjäla offrets ofödda barn. Dokumentären nystar upp den härva av lögner som ledde fram till dådet. Hela händelsen är så sjuk att man har svårt att fatta att det har hänt i verkligheten. 

"Trust me - The false prophet" på Netflix är en fyra delar lång dokumentärserie, som skildrar vad som hände i FLDS-kyrkan efter att dess tidigare ledare Warren Jeffs fängslades. Har man sett den tidigare dokumentären"Keep sweet" om Warren Jeffs, så är det här en intressant fortsättning. Serien följer hur ett nytt ledarskap växer fram med isolering, manipulation, religiös och psykologisk kontroll och sexuella övergrepp. Ett gift par som är dokumentärfilmare flyttar in och får sektens förtroende. De agerar som lojala anhängare och lyckas ta sig in i den innersta kretsen, där den narcissistiska ledaren ger dem tillåtelse att dokumentera det dagliga livet. Deras inspelningar blir avgörande för att myndigheter så småningom ska kunna ingripa. Större delen av dokumentären utgörs av det filmmaterial som paret spelade in, och man får verkligen följa en sekt inifrån.

"Michael Jackson - The verdict" är en serie på Netflix som handlar om rättegången 2005, då den kända popartisten stod anklagad för att ha utnyttjat en 13-årig cancersjuk pojke sexuellt och konspirerat för att hindra hans familj att tala med myndigheterna. Vi som följde detta i media när det pågick vet ju redan hur det slutade, men det är en intressant djupdykning i fallet från flera olika perspektiv. Serien går igenom fallet i detalj, presenterar vad som hände i rättssalen och analyserar hur processen påverkade Jacksons liv och karriär. 

Kanske fick ni några tips för en regnig dag. Eller en smällvarm sådan också, för den delen.