Ekorrar och vattenmelon

Idag regnar det till och från, så vi har passat på att köra till tippen med allt skräp som vi tryckte in i skåpbilen i förrgår. Befriande! Och tänk, jag kom inte hem med en enda gratiskruka. (Jag tog det säkra för det osäkra och tittade inte ens, hihi!) Jag har även hunnit ta mig en första titt på vinden, där jag har tömt en hel hylla som vi ska göra oss av med. En del grejer åkte ner i kassar som ska till loppis, en del grejer lade jag ut på Tradera och Marketplace och några grejer som jag inte är redo att göra mig av med åkte ner i en plastlåda med lock och bars ut i det nystädade garaget. Jag hittade en rolig krukhållare, som jag helt hade glömt bort att jag hade. Den skruvade jag upp på den tomma väggen på glasverandan. 

De brunmålade små ekorrarna är väl lite rara ändå? Och det var ju ändå tomt på den sidan dörren, så den kan ju åtminstone få hänga där tills jag hittar något annat. Bergs Potter-krukan med en liten murgröna snodde jag från hyllan i köket. Så funkar det här för jämnan, - jag "lånar" grejer från andra ställen.

Jag försöker verkligen köra på devisen "kill your darlings" och göra mig av med saker som jag inte använder. Det går hyfsat bra, men ibland ångrar jag mig innan jag hinner trycka på "Publicera"-knappen på Marketplace. Som med den roliga vattenmelonkannan jag hittade för 20 kronor på loppis i Småland för fem år sedan och ALDRIG har använt. Jag skulle bara kolla hur mycket den rymde, och när jag upptäckte att det går i 2,5 liter i den tänkte jag att den kunde vara himla bra att ha kvar. "Tänk så gott att göra en stor laddning sangria i den!" Som om det någonsin kommer att hända...

För övrigt har vi sålt fyra gamla fönster på Marketplace under dagen, så man får ändå säga att det rullar på. Tjejen som köpte dem skulle göra ett litet miniväxthus att ställa mot husväggen, och det lät som ett kul sommarprojekt. Hoppas hon kände att hon gjorde ett fynd. 

Har du sett herr Kantarell?

Vi brukar göra en liten utflykt till den småländska svampskogen varje sommar, och när vi hade ätit frukost imorse bestämde vi oss för att idag var en bra dag att upprepa traditionen. Vi kör alltid till samma lilla skogsväg utanför Ryd, där maken har traskat sedan barnsben. Där hittar vi nämligen alltid kantareller, och det är ju dumt att ändra på ett vinnande koncept. 

Vi var kanske lite tidiga i år, men nog hittade vi svamp. Det roliga med det här stället är att kantarellerna växer direkt på skogsstigen eller alldeles bredvid, så man behöver inte klafsa ut i skogen och leta. Jag tror vi var först i år, för det såg inte ut som att någon hade varit där före oss. Några jättemängder blev det inte, men lite drygt två liter var det nog iallafall. Lagom till att vi kunde göra två rejäla kantarellmackor var till kvällsmat, och ändå ha lite grann kvar över. 

Traditionen bjuder också på fika på den gamla handelsboden i Ålshult, där det numera drivs café och butik av några trevliga holländare. 

Det är så fint i Ålshult. Bitvis kör man på ett smalt näs, med vatten på två sidor. 

Vi stannade till på tre olika loppisar på vägen hem, men både maken och jag var överens om att det allt fick vara något i hästväg bra, om vi skulle släpa med något hem. I sommar är ju tanken att vi ska rensa i bråten vi redan har. Och tänk, vi lyckades faktiskt komma hem tomhänta. Undrens tid är visst inte förbi, hihi!

Röjt ur garaget

Semesterns andra dag har varit riktigt produktiv. Vi har röjt ur garaget i ladan på en massa gammalt skräp, för att få plats att ställa andra grejer här när vi börjar tömma vinden. Garage är för övrigt en sanning med modifikation, för vi skulle aldrig våga köra in en bil där. Där inne är det nämligen bara ett stampat jordgolv med några lösa brädor på, och på vissa ställen är det hål rakt ner i den underliggande jordkällaren. Det ryktas dock att smeden som bodde i huset tidigare hade en gammal bil som han brukade köra in där, därav benämningen "garage". Titta förresten så fint murgrönan har börjat klättra ut på framsidan av ladan. Vi låter den hållas. 

Intorkade färgburkar, udda spillvirke, pappkartonger, gamla sladdar, PET-flaskor, skitiga plastkrukor, trasiga elverktyg och gud-vet-vad städades ut och förpassades till skåpbilen i väntan på tur till tippen. På rekordtid sålde vi dessutom en helt ouppackad ny dörr på Marketplace, som blev över när vi byggde bastustugan för sju år sedan. Av bara farten sålde vi även två piedestaler från vinden, så nu kan man säga att startskottet har gått för den stora rensningen där. Det tar vi dock lite pö om pö under sommaren, men nu har vi iallafall en plats att ställa grejer på. 

Värmebölja

Jag övervägde att spendera min första semesterdag i Lund tillsammans med maken, som hade ärende dit på förmiddagen. Men med tanke på att väderprognosen utlovade 30 grader, så lät det faktiskt inte som någon bra idé. Jag stannade helt sonika hemma, och det visade sig vara klokt. För en gångs skull stämde nämligen väderprognosen. Jag tillbringade istället hela dagen under parasollet med en hög trädgårds- och inredningstidningar som jag inte har hunnit läsa under maj och juni. Förutom några rundor bort till vattenslangen vid källartrappan, så satt jag faktiskt på rumpan större delen av dagen. Det fanns liksom inte så mycket mer att välja på. 

När eftermiddagen var som varmast, gick jag in och lade mig på sängen och lyssnade vidare på "Följeslagaren" av Sofie Sarenbrant. Vi hade rullat ner alla gardiner i hela huset och stängt alla fönster, så det var faktiskt riktigt skönt inomhus. (Ja, förhållandevis iallafall.) Och plötsligt som jag låg där började det regna. Det var som ett varmt monsunregn, som inte kylde ner det minsta, utan snarare bara åstadkom ännu högre luftfuktighet. Nu efter halv åtta på kvällen är det fortfarande närmare 27 grader ute. Holy guacamole...

Jag gick just en runda och vattnade lite krukor i trädgården, för i dem hamnade det inte något regn. Amplarna jag köpte av blomsterbonden i Oppmanna levererar blomsterfröjd i massor. Jag brukar tycka att det är svårt med petunior, för jag är ganska dålig på att gå och plocka med dem, men den här småblommiga varianten är lättare att hålla fin. 

Jag är egentligen lite allergisk mot plastkrukor och brukar försöka plantera över ampelblommor i hängkorgar, men den här var så stor, så jag hade inte något som passade. Dessutom täcker ju blommorna större delen av krukan, så det kändes inte riktigt lönt att krångla. Det är ju ändå en väldigt praktisk upphängning. Den gammelrosa färgen på blommorna är ljuvlig. Jag har en likadan till ampel i köksträdgården. Var inte 70 kronor otroligt billigt, så säg? Jag har redan bokat in ett besök på samma ställe samma tid nästa år, hihi!

Redan imorgon sjunker temperaturen till lite mer normal svensk sommartemperatur. Vad som händer då har jag ingen aning om. Jag har ju semester, hihi!

Och NU börjar semestern!

Idag var det dags för den årliga sommarutflykten med jobbet. Sverige visade sig från sin allra somrigaste sida med temperaturer på en bra bit över 25 grader. Vi tillbringade hela eftermiddagen på en underbar gård ute på landet, precis över gränsen på smålandssidan. Där grillade vi hamburgare och korv, körde fyrhjuling, åt jordgubbstårta och sköt lerduvor. Och framförallt så släppte vi ner axlarna och bara umgicks. Vilket fint avslut på en intensiv vår. Jag har fantastiska kollegor. 💚

Och NU börjar semestern! Fyra och en halv vecka framöver ska jag bara vara ledig och njuta. Så här kvällen före semestern börjar officiellt, är känslan nästan helt obeskrivbar. Det känns nästan som på bilden här ovanför. Man står uppe i en backe och ser ner mot en väg. Något slut har man inte i sikte, och man ser inte heller vad som vilar där bakom krönet. 

Räfsa och rensa

Efter gårdagens hårda vindar ser det verkligen ut som en tornado har dragit fram i trädgården. Det ligger avbrutna grenar och kvistar med blad lite överallt, framförallt i köksträdgården och bakom bastustugan. Jag började räfsa ihop lite när jag gick min lilla vattningsrunda nu ikväll, men jag kände inte riktigt att energin var på topp, så efter en stund lämnade jag det som det var. Det får bli till imorgon kväll, helt enkelt. Eller till en annan dag. Från och med i övermorgon har jag semester, och då finns det ju all tid i världen. 

Vi har inga spikade planer för semestern i år, och för både maken och mig känns det fullkomligt ljuvligt. Så gott det ska bli att bara vakna på morgonen, titta efter vad det är för väder och sedan bestämma vad man ska göra den dagen. Eller inte göra. Det är precis vad vi båda behöver efter en intensiv jobbvår. Fast lite jobb blir det nog hemma också, för vi ska tömma hela vinden inför den kommande tak- och vindsrenoveringen i höst. Där finns lådor med grejer som har stått helt ouppackade sedan vi flyttade från "Storstad" för 15 år sedan, som det onekligen är dags att göra sig av med. Vi får väl rensa bland grejerna då och då, så att det inte blir så drygt. Men vi har lovat varandra att skippa "det här kanske kan vara bra att ha"-devisen. Det vi inte använder eller känner extremt stor affektion för åker definitivt ut. Vi får väl köra en loppis på uppfarten, när vi är klara. 

Blåsig söndag

Morgonen började med lyxfrukost i form av jordgubbar med en skvätt ovispad vispgrädde. Det smakade himmelskt. Det finns baske mig inte mycket ätbart i världen som slår smaken av svenska jordgubbar.  

Det har varit varmt och skönt ute idag, men samtidigt har det nästan blåst full storm. Det ligger avblåsta löv i hela trädgården, och från trädet på baksidan av bastustugan har det blåst ner hela grenar. Jisses...

De hårda vindarna till trots har jag ändå varit ute och grejat i flera timmar. Rensat lite ogräs, klippt gräset, ansat rosbuskar och klippt bort vissna pioner. Jag störde mig på att den runda lilla damen på pumplocket hade blivit så solblekt, så hon fick sig en rejäl spray tan med matt svart färg. Färgen torkade på två sekunder i blåsten.

Som vanligt på söndagar har vi avslutat dagen med bastubad och saltskrubb. Vi är båda rörande överens om att bygget av vår lilla badstuga för 7 år sedan har ökat vår livskvalitet med 100%. 

Ikväll tittar vi på ett par avsnitt till av "The Bear", vars fjärde säsong hade premiär på Netflix tidigare i veckan. Den är annorlunda på alla sätt och vis. Lite ojämn, men stundtals också något av det bästa jag har sett i TV-sammanhang. Jag önskar bara att de har vett att avsluta serien medan den fortfarande är bra, men så funkar det ju oftast inte i TV-branschen, där de mjölkar sina kassakor så mycket det bara går. Jag har fortfarande inte kommit över hur de slarvade bort "Lost" för 15 år sedan...