torsdag 20 juni 2024

Inför midsommar och trasig kamerasladd

Ikväll smågrejar vi lite inför det årliga midsommarfirandet här på Solhäll. I år ser vi ut att bli sex vuxna och två ungdomar, men det där vet man egentligen aldrig förrän efteråt. Våra midsomrar är alltid en ganska avslappnad tillställning i glada vänners lag, och folk är välkomna att komma och gå lite som de vill. Om vi bara blir åtta i år, så är vi iallafall redo för firande oavsett väder. Blir det uppehåll sitter vi ute, blir det regn sitter vi inomhus i gröna rummet. Vi har redan dragit fram bordet, för att göra plats för stolar på kortsidorna. Ett gäng brukar ändå alltid hamna här och spela spel, oavsett väder och vind.  

Jag gick just en runda med systemkameran, men när jag skulle tanka över bilderna till datorn så gick det inte. Kamerasladden har nämligen blivit skavd och har glappat till och från hela våren, och nu har den uppenbarligen gett upp helt. Någonstans har vi en sådan där "USB-hub" som man kan stoppa i minneskortet i, men var den ligger förtäljer inte historien. Jag är inte riktigt upplagd för att leta rätt på den nu, så det får bli en mobiltelefonbild istället. Jag får väl ta och googla och se om jag kan beställa en ny kamerasladd. Jag har ingen aning om vad sorten kan tänkas heta, men det får jag väl klura ut. 

onsdag 19 juni 2024

Linnés Råshult

I eftermiddags var det dags för kollegiets årliga sommarutflykt. Resan planeras av våra rektorer och är alltid hemlig in i det sista. Idag bjöds det först sommarlunch hemma hos en av dem, och sedan gick turen till Linnés Råshult, som ligger norr om Älmhult. Här föddes vår stora svenska botaniker Carl von Linné, och platsen blev Sveriges tionde kulturreservat 2002. Som besökare kan man vandra fritt längs stigarna och uppleva hur ett 1700-talslandskap ser ut och fungerar. Det är verkligen en underbar plats att vara på. 


För mig var det andra besöket här. Jag var här 2016 tillsammans med en grupp elever, och precis som då hade vi det stora nöjet att guidas runt av Carl von Linné själv, helt suveränt personifierad av Anton Härder. I hans tappning blir Carl von Linné en slags tidsresenär, som är fullt medveten om både sin egen tid på 1700-talet och vad som har hänt sedan dess fram till modern tid. Det känns så otroligt verkligt, för Anton Härder är en suverän skådespelare och historieberättare, och hela upplevelsen förstärks av att han aldrig går ur karaktär. Det är både roligt och lärorikt. 


Har ni vägarna förbi södra Småland i sommar, så kan jag verkligen rekommendera ett besök på Råshult. Mer information finns på hemsidan: Linnés Råshult.  

tisdag 18 juni 2024

Det växer till sig riktigt bra

Det myckna regnandet resulterar iallafall i en välmående och lummig trädgård. Planteringen i slänten ner mot bastustugan har genomlidit en hel del långtidstorka under sina första år, men nu börjar det mesta växa till sig riktigt bra. Den lilla purpurapeln till höger i bild här nedanför planterade jag förra sommaren. Den är fortfarande ganska spinkig, men ser iallafall ut att ha klarat vintern fint. Vi ska ta ner en av de större självsådda lönnarna till höger utanför bild, så att apeln får mer svängrum och mer open air ovanför sig. Överlag skulle jag behöva kratta och rensa upp lite grann i hela slänten, för det har jag inte gjort än i år. 

Mina två ryska korneller av sorten 'Ivory Halo' lyser verkligen upp med sina variegerade (brokiga) blad. Dem planterade jag sommaren 2020, så de är mer eller mindre helt etablerade nu och klarar sig på egen hand. De lågväxande buskarna i framkant är praktspirea 'Little Princess'. Det kan nog vara världens mest tacksamma kantväxt, faktiskt. Den är otroligt tålig och otroligt hanterbar. 


Perukbusken framför bastustugan lever och frodas också. När jag planterade den var den ett litet uppstammat träd, men nu är den mer som en rund buske. Ännu en härlig kontrast mot den gröna omgivningen. Den sticker verkligen ut. I love it.

Om det är någon växt som trivs extra bra hos oss, så är det murgröna. Jag har planterat in det på mängder av ställen här hemma, för bättre marktäckare får man ändå leta efter. När den väl har etablerat sig tränger den till och med undan kirskålen. Jag klipper rankorna ganska hårt när det behövs, och det leder till att det blir ännu tätare och finare "mattor". Vissa år blir löven tråkigt brända om vårsolen är för stark, men det är bara att kratta bort dem och klippa rejält, så kommer rankorna alltid igen. Skötseln resten av året är lika med noll. 

En nackdel med det myckna regnandet är att mördarsniglarna kryper fram ur sina gömmor. Tidigare i år har jag nästan inte sett några, men nu är de plötsligt här. Jag ska ta mig en liten kvällsrunda och "prata förstånd" med dem...

måndag 17 juni 2024

Nedräkning

Jag känner att jag mentalt har börjat nedräkningen till semestern, fast det är två veckor kvar dit. Två ganska intensiva sådana dessutom. Fast i praktiken är det bara sju arbetsdagar kvar, för den här veckan är kort, och på måndag kör jag på en före-semestern-semesterdag, så den veckan blir också kort. Sen väntar fem veckors oskriven ledighet. Är det ett ålderstecken när man ryser av välbehag över en helt tom sommarkalender? (Mitt 25-åriga jag hade helt klart fått panik över det.) Fast jag vet av erfarenhet att de där dagarna fylls av både det ena och det andra ändå till slut, men inget är så vilsamt som att få vakna på semestern och bara ta dagen som den kommer. Då blir dagarna inte så väderkänsliga heller.


Ibland undrar jag om det finns någon som är mer hemkär än jag. Jag känner mig oändligt tacksam över att jag redan befinner mig på den plats jag helst av allt vill vara på. Ibland (ja, nästan jämt faktiskt) längtar jag hem redan innan jag har åkt hemifrån, hihi! Staycation är helt klart min melodi.

söndag 16 juni 2024

Busiga och tjusiga nävor

Nävor, ändå. Jag tänker ofta att de är trädgårdens allra mest tacksamma perenn. Busiga och tjusiga på samma gång. De väver ihop de övriga perennerna så fint, och om man är orädd och klipper ner dem halvvägs in i sommaren, så kommer de igen och blommar hela sensommaren lång. 

På Solhäll har vi nävor av en mängd olika slag. Ofta sätter jag dem i framkant på rabatter, men de passar också fint kring fötterna på både rosor, pioner och andra högväxande perenner. Kanske gillar jag de ljust rosa jungfrunävorna bäst. De bildar relativt låga marktäckande kuddar och håller sig frodiga och fina väldigt länge. 


Den mörkt lila 'Rozanne' var extremt hajpad för några år sedan, och är fortfarande en stor favorit här hemma. Den är lite mer crazy i sitt växtsätt och blir ganska hög och spretig. Jag gillar det lite vilda uttrycket och älskar att den bjuder på mängder av blommor hela sommaren igenom. 'Rozanne' härstammar från en självsådd planta i en privat trädgård i Somerset i England, där frun i huset hette just Rozanne. Därav namnet, alltså. 


För några år sedan planterade jag en hel liten "häck" av spansknävor framför kastanjestaketet vid köksträdgården. Av någon anledning gillade de aldrig att stå där, så efter några år planterade jag om dem som kant mot den lite mer vildvuxna planteringen ovanför det vi fortfarande kallar moraset. (Fast något moras är det onekligen inte längre.) Oj, så fint de trivs där! De ser inte så "trädgårdiga" ut, utan ger ett mer naturligt intryck. 


På en av midsommarreorna på Oppmanna plantskola köpte jag ett helt gäng nävor av sorten 'Cambridge'. Det är en extremt snabbväxande och tålig flocknäva, som också bildar täta marktäckande kuddar. Jag har den både i en ganska skuggig rabatt och dessutom i en stor zinkbalja nere vid bastustugan. De sistnämnda hamnade i baljan i väntan på utplantering, men nu har de stått där i tre år och ger inga som helst tecken på att vara missnöjda med den situationen. Jag behöver inte ens klippa ner dem helt, utan friserar bara lite lätt på våren. 


Ytterligare ett gäng reafyndade nävor bildar kant mot gruset nedanför min uppstammade 'Pinky Winky'-hortensia. De låg helt platta mot gruset igår kväll efter en hel dag med hårt regn, men idag har de torkat upp och rest på sig igen. Vad de heter har jag dessvärre glömt bort. Kan det vara så lätt som att det är blodnäva, tro?


Nävor, ändå. Kanske rentav mina allra bästa trädgårdskompisar. Mycket för pengarna, sett till både blomning och utfyllnad, och näst intill fjäskfria är de också. Vad mer kan man begära?

lördag 15 juni 2024

En sväng till Karlskrona!

Efter en sen frukost körde jag en sväng till Karlskrona, för att tillbringa dagen hos mina föräldrar. Det regnade och blåste hårt från alla tänkbara håll, så där som det bara kan göra i "Staun". (Karlskroniternas smeknamn på Karlskrona.) Vi valde således att hålla oss inomhus hela dagen, och det var faktiskt inte så dumt det heller. Dagens bloggbild är alltså inte alls tagen idag, men man tager vad man haver. 

På hemvägen gjorde jag ett stopp på EKO-hallen i Fjälkinge, där det finns allt och lite till. Jag blundade hela vägen genom den gigantiska godisavdelningen, men handlade med mig lite nödvändigheter till tvättstugan och städskåpet och några blommor från utomhusavdelningen. Imorgon får jag plantera lite nya krukor. 

fredag 14 juni 2024

Pioner och bastubad

Pionerna blommar maximalt nu och har nog så smått börjat sjunga på sista versen. Trots "korsetter" i form av metallställningar, så lägger sig grenarna med sina tunga huvuden mot marken. Jag klipper stora fång och tar in för att kunna njuta varje sekund. En och annan förvirrad myra tycks man också alltid få med sig in, men jag klandrar dem inte. Det är ju inte konstigt att de också gillar pioner. 

Inomhus håller de inte alls länge nu, men även överblommade pioner är en himla trevlig syn att mötas av, när man tassar in i köket om morgnarna. 

Jag spontanhandlade en liten krukros i mataffären. Jag har ljuvliga rosor i trädgården, men det hindrar ju inte att man absolut vill ha en inomhus också. Min lilla grönglaserade spillkum blev perfekt att ha som blomkruka. 


Maken kom hem efter skolavslutning på sin högstadieskola och önskade sig ett bastubad fast det bara är fredag. (Veckorutinen är ju annars bastu på söndagar.) Inte mig emot. Vi lyxade till det med saltskrubb som jag köpte på spabadet på Lesbos. Oj, så gott vi luktar nu. Det hade nog runnit ut lite olja från den där burken i resväskan, för jag kände tidigare idag att min keps luktade lika gott. 


Nu är vi redo att ta helg. Happy Friday, allihopa everybody!