Österlen Garden Show

Sju grader och regn var väl inte precis drömförutsättningarna för en dag utomhus på Österlen Garden Show, men vi trädgårdsnördar tar på oss regnkläderna, biter ihop och håller god min. Vad gör man inte för att få gå runt ett par timmar och titta och sniffa på en massa vackra trädgårdsväxter? För att inte tala om klämma på fina trädgårdsprydnader i diverse material. Det fanns onekligen gott om båda delarna här. 

Folk shoppade loss ganska rejält, vädret till trots. Själv köpte jag tre körsbärstomatplantor och en rosa dahlia. Bäst affärer för dagen gjorde nog ändå killarna som sålde varm choklad från en kaffevagn inne på området. Det var en fin stund att få värma händerna på den där pappmuggen... Vem hade trott att man skulle längta efter sina vantar i mitten på maj?

Jag köpte också en somrig korgväska från Madagaskar. Den har broderade tulpaner på sig, så den har ju också lite trädgårdstema får man säga. Den blir lite kul att ha som utflyktsväska i sommar. Lagom storlek för sådant man behöver ha med sig över dagen. 

Efter ett par timmar i kylan körde vi till köphuset Bo Ohlsson i Tomelilla för att värma upp oss, och sen blev det även tid för pizza och en lång pratstund innan det var dags att köra hem igen; väninnorna till "Storstad" och jag till "Glesbygd". Jag missade söndagsbastun, men en varm dusch får det nog bli iallafall ikväll, så att man tinar upp ordentligt. Och imorgon är det måndag igen...

Tak, vind och gavelspetsar

Solhäll är tyvärr inte speciellt ekonomiskt ur energisynpunkt. Att vi eldar för kråkorna kan man nog lugnt säga, för vindsvåningen på vårt hus är helt oisolerad. Under plåttaket finns det bara ett gammalt spåntak, och väggarna på gavlarna består av tunna brädor med eternitskivor utvändigt. Fönstren på gavlarna ska vi inte ens prata om... Värmen på bottenvåningen stiger uppåt och raka vägen ut genom taket. När det är snö och den smälter på taket blir det stora isbumlingar, som trycker ut hängrännorna. Dem har vi fått byta ut flera gånger, och det är ju naturligtvis både trist och dyrt i längden. 

Att det gamla plåttaket har gjort sitt framgår tyvärr också med all tydlighet. Det rostar fler och fler hål för varje dag som går, och om man står på vinden ser man hur ljuset sipprar in genom små hål här och där. Det kommer tyvärr in vatten genom de där hålen också, och i kattsmygarna där taket är lågt har det droppat ner och bildat fuktfläckar i innertaket på bottenvåningen på några ställen. Förra sommaren regnade det ju till och med in genom köksfläkten, som ni kanske minns. Den gången lagades hålet med plastic padding... Det är dags att göra något åt problemet, med andra ord. Inte det roligaste renoveringsprojektet precis, men absolut nödvändigt. Det känns också smart att passa på nu, när ROT-avdraget är 50%. Idag fick vi sålunda besök av byggaren vi alltid anlitar för att kika på vad som behöver göras. 

Vi vill absolut ha ett falsat plåttak även i fortsättningen. Allt annat hade varit ett helgerån mot huset. Eftersom gavlarna också ska isoleras och fönstren ska bytas, kommer vi förmodligen passa på att ta ner den ledsamma eterniten utvändigt och putsa gavelspetsarna hela vägen upp. Det har jag drömt om att göra ända sedan vi köpte huset, så för min del blev projektet genast lite roligare. Vår byggare är murare, så vi pratade om att mura en sarg liknande dem på hörnen av huset som bröstlist mellan den gamla och den nya putsen. Det tror jag kan bli jättefint. Start för projektet blir i så fall någon gång närmare hösten. Tur för oss, för nu har vi en hel vind att tömma...

Lön i form av välbefinnande

Min sista jobbtimme flexade jag ut för att stämpla in på mitt andra jobb: Som trädgårdsmästare på Solhäll. Det är förvisso ett helt oavlönat extraknäck sett till pengar, men jag lyfter desto större lön i form av välbefinnande. En timmes gräsklippning senare kände jag redan hur helgkänslan hade infunnit sig. 

Det händer nya saker i trädgården för varje dag som går. Nu blommar min favorit nejlikroten 'Mai tai' på flera ställen, bland annat i rundeln framför köksträdgården. De som står där planterades så sent som förra året, då jag hittade rejält stora plantor för en förhållandevis billig peng på en lokal handelsträdgård. Om man är otålig (som jag) lönar det sig onekligen att satsa på lite större exemplar, för det blir va-va-voom-effekt på en gång. På bilden här nedanför är det en enda planta. 

I samband med kvällshandlingen på mataffären passade jag på att fylla bagageluckan med fyra säckar planteringsjord. Det räcker förvisso inte så länge, men planen för morgondagen är att iallafall få ner några fler dahliaknölar i krukor. Det kan dock mycket väl bli så att jag får ta skåpbilen och handla mer. 

Utflyktstips för helgen

I helgen som kommer går Österlen Garden Show av stapeln. Det är en trädgårdsmässa i Lunnarp utanför Tomelilla med inspirationsplatser, utställare, föreläsare, mattorg och barnaktiviteter. Något för alla, alltså. Är man inte trädgårdsnörd kan man ju alltid dricka kaffe och äta korv. Själv har jag faktiskt aldrig varit där, men det ska det bli ändring på i helgen. Närmare bestämt på söndag, då jag har stämt träff där med mina två Malmö-väninnor. Det ska bli kul!

Kanske är detta ett utflyktstips för fler? Mer information hittar ni i så fall HÄR.

Ormbunkar

Jag har mängder av ormbunkar i min trädgård, men minns inte riktigt vilka som är bräken och vilka som inte är det. Alla bräken är ormbunkar, men alla ormbunkar är inte bräken. Ja, ungefär där avstannar mina hortonomiska kunskaper. För att göra det lätt för mig struntar jag i vilket och kallar alla sorter för ormbunkar. Då blir det iallafall inte helt fel. Jag tycker hur som helst att alla ormbunkar är fullkomligt underbara och vill gärna ha dem i stora sjok i min trädgård. Kanske är de som allra vackrast precis just nu, när topparna på de nya bladen nästan ser ut som små snäckor. Eller gröna små lussebullar, för den delen. 

Det verkar rentav som att ormbunken är den perenn som har i särklass längst historia, eftersom den fanns redan på karbontiden för 350 miljoner år sedan. Det finns tydligen en hel vetenskap som bara handlar om ormbunkar: Pteridologi. Man kanske skulle anmäla sig till en universitetskurs till hösten. Då kanske jag skulle lära mig vad som är bräken och vad som inte är bräken, hihi!

En stund på glasverandan

När dagen svalnar framåt kvällen är det så mysigt att sätta sig en stund på glasverandan. Då är det lagom solvarmt där ute, och ljuset är inte så skarpt. Det är skönt att bara sitta där och glo ett tag. Varva ner efter dagen. Samla tankarna. Drömma om nya trädgårdsprojekt. Bläddra i en tidning. Scrolla igenom mail och annat på telefonen. Slå en pling och prata med någon. Vinka till någon som cyklar förbi ute på gatan. Ibland bara en kort stund, och ibland lite längre. En plats att bara vara. Så fint. 

Ikväll är planen att försöka hålla mig vaken tillräckligt länge för att se Kaj äntra scenen i Basel. De startar som nummer 6, så det borde gå bra kan man tycka. Fast mer än så orkar jag nog inte. Det är väl en herrans massa andra bidrag att genomlida innan omröstningen startar. Slutresultatet lär man ju ändå bli varse så fort man slår på morgonnyheterna till frukostyoghurten. Men heja Kaj, säger jag. Ni är lika uppfriskande som ett bastubad.

Lite magi i tillvaron

Ibland blir man påmind om att det fortfarande finns magi i vår annars så vetenskapliga värld. Förra sommaren ställde jag en liten trädgårdsälva i gjutjärn på en stubbe vid snäckdammen. Hon har stått kvar där tappert hela vintern, och nu har hon blivit rikligt belönad. Mitt ur den där stubben har det nämligen växt upp en ensam 'Angelique'-tulpan. Den lilla älvan kliar sig i huvudet och är lika förundrad som jag. 

Är det inte alldeles underbart, så säg? Ibland behöver man onekligen lite magi i tillvaron. Vissa dagar mer än andra. Som ett blomsterbud med hälsning från livet självt.