Höstgarderob, cyklamen och inställda valdagsplaner

Dambutiken här hemma i byn hade så himla mycket trevligt i skyltfönstret, så idag gick jag in där för att kika lite närmare. Höstens bruna färgskala passar mig ypperligt, och jag kom därifrån med ett par byxor, två tröjor och nya höstskor. Några outfits of the day-bilder lär ni aldrig få se i den här bloggen, men jag kan ju iallafall visa min nya höstgarderob prydligt placerad på en stol, hihi! Innan jag hängde in kläderna i garderoben passade jag på att plocka undan lite sommarkläder, men inte alla. Det är ju trots allt en mellanperiod just nu, så man får ha lite av varje. 

Besök på två av byns loppisbutiker blev det också, men det fanns inget som föll mig i smaken där idag. Däremot hade de jättefina små cyklamen i rosa på mataffären, så jag slog till på en sådan istället. Jag har en vit sedan tidigare, men det hindrar ju inte att man har en till. Nu har jag en på köksbordet och en i röda rummet. Mycket trevligt.

Imorgon skulle jag egentligen ha jobbat som röstmottagare större delen av dagen, men det känns tyvärr inte så kompatibelt med mitt rådande diskbråck, så jag lämnade över uppdraget till en ersättare redan i förra veckan. Trist, för det brukar vara väldigt trevligt. Men jag kommer förhoppningsvis igen om fyra år.

En chanstagning som inte lyckades

I slutet av sommaren förra året planterade jag rosa solhattar och höstanemoner i rabatten vid rostornet. Jag tänkte redan då att det var en chanstagning med dåliga odds, för jag har inte lyckats övervintra varken det ena eller det andra med någon större framgång tidigare. Det gick alltså inte så bra den här gången heller. Kanske vintern var för sträng. Eller sommaren för torr. Eller så är det helt enkelt så att dessa sorter inte trivs i vår trädgård. Trist, för de är ju så fina. Men man får glädjas åt annat fint, helt enkelt. Hortensian går ju inte av för hackor den heller. 

Det känns smått ofattbart att det redan är fredag igen, men inte mig emot. Vi har redan festat till det med korv och pommes frites á la 70-talets fredagkvällar, och nu blir det soffhäng resten av kvällen. Gott så. Trevlig helg på er!

Besök av en pytteliten kotte

Jag fick ett extra trevligt mottagande när jag kom hem idag. En pytteliten igelkott stökade omkring på gräsmattan vid kökstrappan. Det måste ha varit en unge, för den var verkligen inte stor. Den var helt obrydd om att jag kom klampandes, och den var fortfarande kvar när jag hade varit inne och hämtat kameran. Det såg för roligt ut när den tog spjärn med sina små vingliga bakbenen och drog upp något ur gräsmattan som den sedan smaskade på. Kan det ha varit maskar, tro? 

År 2020 fördes igelkotten upp på rödlistan som "nära hotad", och sedan dess har den tyvärr flyttats upp till hotnivån "sårbar". WWF:s igelkottvecka är förvisso redan avslutad, men man kan gå in på hemsidan och rapportera observationer året runt, så det gjorde jag. Man kan även rapportera på Artportalen, som drivs av SLU. Vi blir lika glada varje gång vi får igelkottbesök i trädgården. Välkommen åter, lilla vän. 💚

Regnrosa trädgård

Jag tar mig en liten runda i trädgården i det sista kvällsljuset. Efter en hel dag inomhus är det skönt att få lite luft. Alldeles nyss vräkte regnet ner, men nu är det stilla och ljummet. Det blöta gårdsgruset är alldeles rosa, och flera av trädgårdens buskar och träd har lövverk i matchande ton. Som den uppstammade syrénen utanför växthuset. Jag kan inte minnas att det lilla trädet har varit lika höstvackert tidigare. Det är nästan så att man önskar att det såg ut så här hela sommaren. 

Även rönnspirean i kruka nere vid planket utanför bastustugan har fått en alldeles ljuvlig rosa färg. Den drar åt det ljusrosa hållet redan på våren när bladen kommer, men nu i septemberregnet är den nästan självlysande i skymningsljuset. Till och med det blöta planket ser rosa ut. 

Nu öppnar sig himlen igen, och ljuset försvinner. Men jag vet att min trädgård egentligen är regnrosa i mörkret. Så fint. 

Ett hjärta till

I söndags spenderade jag det andra presentkortet på Guldfynd, som mina föräldrar vann på Postkodlotteriet och lämnade vidare till mig tidigare i sommar. För det första presentkortet köpte jag en hjärtformad guldberlock att ha som ombyte på guldkedjan jag alltid bär till vardags, och nu körde jag vidare på hjärttemat och slog till på ett armband med ett bulligt hjärta i silver. Det dök upp redan idag, och det är superfint. Jag gillar både berlocken, T-låset och formen på kedjan, och jag tänker att det här verkligen är något jag kommer att använda till vardags. 

Så lyxigt att få köpa sig själv något fint, som man kanske inte riktigt hade unnat sig annars. Det muntrade onekligen upp i tigerbalsamträsket. 

Fina blommor som jag inte längre har

Jag har inte mycket vettigt att komma med på bloggen för tillfället. Om man inte gör någonting, har man inte heller något att berätta om. I brist på annat tittar jag bakåt i bloggen och ser vad jag hittar från september tidigare år. Jag hittar mängder av bilder på vackra blommor som jag inte längre har kvar. Låt oss ta en titt. 

Den sjunde september 2025 visade jag upp min änglapelargon, som hade stått utomhus hela våren och som hade älskvärdheten att vilja blomma om i september. Fin då, borta nu. Den blev kvar ute på glasverandan när det blev minusgrader i november, och då frös den sönder helt. 

I slutet av september 2024 hade jag en annorlunda cyklamen, som var så himla fin. Den hade liksom klockformade blommor i en ljuvligt ceriserosa nyans. Jag har inte sett en liknande sedan dess. 

I september 2023 kom jag hem från en tur till Kristianstad med en ljuvlig 'Magical'-hortensia. Den borde jag nog ha kunnat hålla vid liv om jag hade planterat ut den, men det gjorde jag uppenbarligen inte. Den där gröna Eklaholm-krukan hade jag för övrigt helt glömt bort att jag har. Undrar just var jag har ställt den...

Och titta, 2022 hade jag en ännu större 'Magical'-hortensia i en kruka utomhus. Jag misslyckades uppenbarligen att hålla en sådan vid liv två år i rad. Tänk att man inte lär sig av sina tillkortakommanden...

Konststycket att övervintra en krysantemumplanta har väl ingen lyckats med, men jag konstaterar iallafall att den jag hade i september 2021 var ovanligt fin både i form och färg. Så fint med lite större blommor.

I september 2020 skröt jag över en liten bordsros, som jag hade lyckats hålla vid liv ända sedan februari och som hade växt till sig och nästan blivit som en liten buske. När den gick sitt öde till mötes minns jag inte, men helt uppenbart gjorde den det.

I september 2019 kom jag visst hem med en uppstammad glasbärsbuske. Attans, så fin. Redan i det blogginlägget spekulerade jag i huruvida jag skulle lyckas hålla den vid liv över vintern. Det gjorde jag inte. 

I september 2018 hade jag planterat flera vita cyklamen på rad i en loppisfyndad grön jardinjär. Tjugo spänn vill jag minnas att jag gav för den sistnämnda. Var inte det ett fynd så säg? Den måste jag nog också ta och leta rätt på. Jag tror den står på en hylla ute i ladan. 

I början av september 2017 kom jag hem med en reafyndad aralia av något slag. Den hade en ljuvligt knotig stam och såg ut som ett litet träd. Åh, vad synd att jag inte lyckades hålla liv i den. 

Ja, det var nio exempel från det senaste decenniets misslyckade växtköp. Och det här var nog alldeles bestämt bara en bråkdel, för jag har ju bara tittat på inlägg från september månad. Fast så misslyckade köp var de nog ändå inte, för de var särdeles njutbara så länge de varade. Och det kanske är tur att underbart är kort ibland, för tänk vilken lycka när man får handla nya blommor. Det lägger jag hela min veckopeng på utan att tveka. 

Vidgade vyer

Idag kan man säga att jag har vidgat mina vyer. Sett tillvaron ur ett annat perspektiv. För första gången på en månad har jag bytt fåtölj. Det var nämligen bättre läsljus att sitta med fönstret i ryggen. Dessutom är det ju bra att fördela slitaget lite grann, hihi! Här har jag iallafall suttit och bläddrat i gamla inrednings- och trädgårdstidningar stora delar av dagen. Vilsamt på alla sätt och vis. 

Det känns fint med september, för nu är "Babel" och "Cyklopernas land" tillbaka på TV på söndagar. Ett bra sätt att knyta ihop helgsäcken och lägga sig i startgroparna för en ny arbetsvecka.