Vårlökar och slukhål

Påskens överblommade lökväxter i kruka slänger jag oftast in i ladan när blomningen är över. Planen är naturligtvis alltid att plantera ut lökarna i trädgården till hösten, men det är inte alltid jag kommer ihåg att göra det. Mer än en gång har jag hittat helt intorkade lökar, som jag får kassera. Det beror nog mest på att ladan tenderar att vara lite grann som ett slukhål. Saker man stoppar in där bara försvinner. Fast i år har jag minsann blommande påskliljor vid päronträdet. De har undgått ett bistert öde, eftersom jag planterade ut dem medan de fortfarande var "in the green" direkt efter påsken förra året (eller året dessförinnan) och lät dem vissna ner helt på plats i rabatten. 

Att plantera lökväxterna i halvvisset tillstånd är nog en smartare lösning för en disträ och glömsk trädgårdstant som undertecknad. Jag ska nog samla ihop vårens sparade lökar och göra likadant med dem. Om jag kan hitta dem i ladan, vill säga... 

I full blom

Pang bom, så står alla fruktträd i full blom. Och det är så ögonbedövande (se där, ett nytt ord) vackert att man nästan trillar baklänges. På framsidan har vi två körsbärsträd med vita blommor. Jag tänker varje år att vi borde ha ett rosablommande körsbärsträd också, men dithän har vi inte kommit än. Fast de vita är makalöst vackra de också. Både maken och jag håller tummarna för att det blir rejält med körsbär i år. Så där som det blev sommaren 2024, när vi satt på en stege uppe i kronan och halvt mumsade ihjäl oss. Förra året blev det inte ett enda bär...

De knotiga grenarna på det gamla äppelträdet blommar i rosa och vitt. Så ljuvligt! Man kan nästan inte se sig mätt. Igår klippte jag till och med av några grenar och tog med in för att sätta i vas. Äpplen får vi varje år, fast i lite olika mängd. Vad sorten heter förtäljer inte historien.

Vackrast av alla är nog ändå blommorna på det lutande gamla päronträdet. De är vita med mörkt rosaröda ståndare och pistiller i gulgrönt. Och hela trädet är alldeles fullt. Jag ska försöka få till en vettig bild där man ser hela trädet, men det är extremt svårfångat när det är för starkt ljus ute. 

Ikväll ska jag som vanligt på körsång, men först måste jag ta mig en liten runda i trädgården och njuta av de blommande träden. Man får passa på så länge det varar. Underbart är som bekant kort. 

Bord på prov

Bordet jag spontanköpte på Marketplace i förra veckan har stått ute under en presenning i väntan på beslut om vad vi ska göra med det. Fast det är ju inte så bra att det står utomhus och blir fuktigt, så idag gav vi oss på att försöka flytta upp det på vinden så länge. Trappan upp dit visade sig dock vara för smal, vilket vi också hade misstänkt redan innan. Ska det upp dit får vi ta det genom vindsfönstret, när murarna är här med byggställningar igen. Lösningen blev att ställa in det i gröna rummet så länge. Matbordet vi har där i vanliga fall har nämligen ben som går att skruva av, så det får stå på vinden istället ett tag. 

Det nya bordet är faktiskt inte så tokigt som matbord. Det är 220 centimeter långt och möjliggör fyra stolar på långsidan istället för tre, som vi hade tidigare. Nu har vi inte åtta likadana stolar, så jag ställde dit två av en annan sort så länge. Nackdelen är att bordet är en decimeter smalare på bredden än det gamla bordet, och det är anledningen till varför vi tvekar om det verkligen ska få stå här. Fast i vårt lilla hus kommer man ändå undan med lite nättare möbler. 

Jag provdukade med tallrikar för att se hur mycket som ryms på bordsskivan, och det är faktiskt ganska gott om plats för både porslin och pynt. Buketten är årets första från vår egen trädgård. Den består av spansk klockhyacint, blommande äppelblomgrenar och en kvist från en nyutslagen lönn. Tillsammans med den vitoljade bordsskivan blev det riktigt härlig sommarkänsla i gröna rummet. 

Bordet är superstadigt tack vare att det är stabiliserat med nytt trä både på kortsidan och längs undersidan på långsidan, fast jag tycker att de nya hörnklossarna är alldeles för klumpigt gjorda. Det där borde man väl kunna göra snyggare, kan man tycka. Kanske kan man bara såga till de befintliga hörnbitarna med en figursåg och runda av dem i någon trevlig form. Jag vill också slipa bort vitoljan från underredet och behandla det med någon annan olja eller lasyr, eller varför inte måla det i en trevlig linoljefärgkulör. (Typ grön, hihi!) Vi får väl se var det här bordet hamnar på sikt, men nu får det stå i gröna rummet ett tag, så att vi får suga lite på karamellen. 

Det regnar lite grann ute ikväll, och det luktar så vansinnigt gott. Eventuellt blir det till och med åska senare, och det låter som ett ljuvligt slut på en ljuvlig ledighet. De här tre dagarna har nästan bjudit på lite semesterkänsla, och det har verkligen varit välbehövligt. Men nu är batterierna laddade igen, och jag är redo för en ny arbetsvecka.

Ljuvlig försommardag

Det har varit ännu en ljuvlig försommardag i "Glesbygd", och jag har grejat i trädgården hela dagen. Dagens första aktivitet blev dock att lämna tomtgränsen för en liten stund och köra ner skåpbilen till en av mataffärerna i byn för att handla kogödsel. Tio säckar blev det, och under dagen gjorde jag sedan slut på allihop. De räckte bara till en bråkdel av alla ställen där det behövs, men det räckte för mina dagsprojekt iallafall. 

Jag gjorde iordning ett par pallkragar och ett gäng murarhinkar och stoppade ner dahliaknölar lite varstans. Det tar ju ett tag innan de kommer upp, och tjäle i pallkragarna lär det ju inte bli även om det blir nattfrost. Jag förväckte bara mina nya knölar i år, och dem har jag ställt in i hinkar i växthuset så länge. Tanken är att de ska få stå i korgarna längs staketet sen. Jag dristade mig också till att plantera ut ett gäng luktärter, och precis som förra året får de klättra i ett bambutorn. Flera av pallkragarna i köksträdgården är i behov av lite ny falu rödfärg, men det orkade jag inte ge mig på i värmen idag. 

Precis som jag trodde slog magnolian ut till valborg, och precis som jag trodde har blommorna blivit brända i kanterna av den starka solen. De ser ut som brända maränger, men det är ju inte så mycket att göra något åt. Fiberduk kanske hade hjälpt lite grann, men då ser man ju inte blommorna överhuvudtaget, så det tycker jag inte känns som något vidare bra alternativ. Det får vara som det är. 

När dagen svalnade och jag var klar, belönade jag mig med ett stort glas alkoholfri peach bellini med is. Mmmmm, så läskande. 

Det ser ut att bli fint väder under dagen imorgon också, så jag satsar nog på en tredje trädgårdsdag. Framåt kvällen kanske vi får åska och regn, och det låter ju faktiskt inte så dumt det heller. Det är verkligen torrt i marken, så det behövs. Jag ska nog satsa på att få ut ett nytt lass kogödsel i rabatterna under dagen, så skåpbilen får nog köra på en ny inköpsrunda efter frukost. 

Första maj

Första maj har bjudit på både vila, trädgårdsarbete och grillkväll hos goda vänner. Det har varit sommarvarmt och ljuvligt skönt ute under dagen, och nog känner man livet i sig när man kan vara ute i kortärmat utan att huttra en endaste gång. Fast nu på kvällen var det skönt att krypa in i en tjockare tröja, för när solen försvann svalnade luften ganska rejält. 

Det bästa av allt är att det bara är fredag idag, och att ledigheten fortsätter i två dagar till. Imorgon grejar jag vidare med vårsysslorna i trädgården, men exakt vad jag tar mig för vet jag inte förrän då. Vi får väl se vad jag känner för, helt enkelt. 

Valborg vid bron

Att vara med och sjunga in våren nere vid bron på valborgsmässoafton har blivit en fin tradition för mig och mina körkompisar. I år var det tredje gången som vi var inbjudna att sjunga tillsammans med kyrkokören. Det blev som vanligt flera av de traditionella vårsångerna, som "Sköna maj", "Majsol" och "Längtan till landet". Fyrstämmig körsång blir trots allt extra maffig i blandad kör. Vi är ju en damkör och är inte bortskämda med djupa basstämmor i vanliga fall. Miljön kunde nästan inte vara mer stämningsfull. Den gamla bron är det finaste vi har här i byn. Att vädret var på topp gjorde ju inte saken sämre. 

Nu är vi lediga i dagarna tre, hurra! Och som pricken över i ska det bli sommartemperaturer i dagarna tre, hurra! Jag satsar på maximalt mycket trädgårdstid, för det har jag längtat efter hela veckan. Men imorgon börjar jag helt klart med en rejäl sovmorgon. 

Tio dåtida 29 april

När blogginspirationen tryter kan man alltid titta bakåt i minnenas arkiv. Låt oss se vad den 29 april har bjudit på de senaste tio åren. 

Den 29 april 2025 blommade visst äppelträdet på baksidan. Det gör det inte idag, så nog kan man dra slutsatsen att våren tar lite längre tid på sig i år. I blogginlägget för ett år sedan skrev jag att det var segt att gå till jobbet, när jag helst av allt bara ville vara hemma och greja i min trädgård. Inlägget hade lika gärna kunnat vara skrivet idag, för det är precis så det känns. Särskilt nu när vädergudarna äntligen behagar oss med lite vårvärme. 

Dagens datum 2024 hade jag stannat till på handelsträdgården jag passerar till och från jobbet. Tanken var att handla hem lite tomatplantor, men jag kom visst hem med nejlikrot också. Den är fortfarande på min topplista över mest älskade perenner. 

2023 skrattade jag gott åt min Keukenhof-inspirerade tulpanplantering, som hade slagit ut i full blom och absolut inte blivit som jag hade tänkt mig. Det som skulle vara 'Copper Image' blev istället en vallmoröd variant av okänd sort. Så kan det gå när man köper billiga lökar på marknad. 

2022 var jag i Amsterdam den 29 april, och 2021 låg jag i säng klubbad av Covid-19, så det blev inga blogginlägg alls det här datumet de åren. 2020 njöt jag iallafall som bäst av tulpanerna som höll på att slå ut i rabatten vid uteplatsen. Så dumt att jag inte satte några lökar i höstas...

2019 fotograferade jag mina försådda zinnior ute på glasverandan. Det där är ju en vansinnigt trevlig blomma att ha i köksträdgården, så i år ska jag nog direktså några frön i en av pallkragarna. För övrigt inser jag att det står ett änglaspel i bakgrunden på bilden. Vad i allsin dar gjorde det där i april? 

2018 var vi på loppisrunda. Ett av stoppen var i Tollarp, där årets första utomhusloppis ägde rum vid Vinterlust. Jag köpte visst en turkosfärgad damejeanne för ynka 5 kronor och en lövkorg för en guldpeng. Riktigt så billigt kommer man nog inte undan på loppisar idag.  

Den 29 april 2017 hade jag precis fått hem mitt fina zinkbadkar. Det hade jag hittat då jag fick hänga med en kollega på besök till en antikhandlares fullproppade förråd utanför Kristianstad. Jag minns att hela magasinet var fullt av trädgårdsantikviteter av olika slag, och att det var en dröm att gå runt där och titta. Min kollega och jag pratade om det för några veckor sedan och kom fram till att vi borde luska rätt på det där telefonnumret igen. 

2016 hade vi besök av kaniner i trädgården titt som tätt, och den här dagen fastnade en på bild på bloggen. Just den här var väldresserad och höll sig till ätbara saker ute i gräsmattan. 

Det är kul att man har sin blogg ändå, för av allt detta mindes jag faktiskt inte särskilt mycket. Den 29 april 2026 kommer inte heller att gå till historien som någon speciellt minnesvärd dag, men den slutar iallafall bra, för nu ska jag provsmaka Otto-glassen med ananassmak, som väntar på mig i frysen. Mums!