Herr Vinberg

Sniglar i trädgården tänker man ju automatiskt att man absolut inte vill ha, men jag blev faktiskt riktigt glad när jag hittade herr Vinberg i en av rabatterna på framsidan häromdagen. Vaken och i full klätteraction dessutom. Det måste väl ändå vara ett tecken på att vintern är över. På sommaren är trädgården full av snäckor som den här. Vi borde kanske öppna fransk restaurang, hihi! Fast det lär visst vara en hel vetenskap innan man får dem ätbara. 

För övrigt var jag ganska gammal innan jag insåg att det heter vinbergssnäcka och inte vinbärssnäcka. Fast där är jag nog gott sällskap, för det är en ganska vanlig "felhörning". 

Förra påsken

Förra påsken gjorde jag så fint på verandan med minipåskliljor i hängande vaser på en trollhasselgren. Det måste nog bli en favorit i repris i år. Jag får nog börja leta efter de där små glasflaskorna, för jag minns inte riktigt var jag har lagt dem. I det gamla köksskåpet i källaren, kanske?

Till förra påsken köpte jag en kitchig påskhare med kruka för en väldigt billig peng på en loppis. Den ska jag alldeles bestämt också leta fram och sätta ute på trappen i år. På påsken kommer man undan med allt. Pyntet behöver inte alltid vara så stilfullt. 

Förra påsken lät jag en ståtlig vit porslinstupp stå på glasverandan och matcha en likaledes ståtlig och vit hortensia. I år ska han nog få komma in i värmen och stå på matbordet. Någon hortensia har jag inte, men det är ju aldrig försent att köpa en ny. 

Förra påsken insåg jag att jag har byggt upp en hel liten samling av kitschiga påskfiguriner. De fick stå på rad på tallrikshyllan i gröna rummet. I år hamnar de nog på samma ställe, för det ser rätt härligt ut nu när jag ser bilden. Lite som en påskig motsvarighet till julens tomteparad.

Förra påsken unnade jag mig själv en makalöst fin påskbukett nere på byns finaste lilla blomsteraffär. Det är ju en no brainer i år också. 

Förra påsken förgyllde godis och påskblommor i mängd tillvaron i köket. Så måste det nog bli i år också. Påskgodis behöver inte ens vara gott. Det viktigaste är att det är vackert att titta på, hihi! Jag vill minnas att just det här var köpt på Lidl. 

Ja, jag är faktiskt riktigt sugen på att påskpynta lite. Det ska jag nog börja göra redan i helgen. 

Trädgårds-TV två kvällar i rad!

Jamen, från och med nu kommer ju både tisdagskvällar och onsdagskvällar vara uppbokade. Det blir trädgårds-TV båda kvällarna! Från och med ikväll och sju tisdagar framöver sänds den nya säsongen av "Trädgårdstider" på SVT. Den här säsongen har de lämnat den gamla trädgården bakom sig och flyttat till en fyrlängad ödegård utanför Eslöv. I avsnitt ett ska det byggas lusthus, vilket låter kul. Däremot får det gärna vara mindre matlagning för min del. Det finns så himla många andra TV-program med utrymme för det. 

På onsdagar tittar jag på engelska "Trädgårdsmästarna" ("Garden Rescue" i original) på Sjuan. Där tävlar trädgårdsprofilen Charlie Dimmock mot Chelsea Garden Show-vinnarna David och Harry Rich om att få designa en privat trädgård, och sen får man se hur de tillsammans med ett gäng landscapers skapar resultatet. I den här säsongen byter Charlie av med en annan kvinnlig trädgårdsdesigner ibland, som heter Arit Anderson. Det är nästan alltid svårt att välja en favorit, för alla fyra är så himla duktiga. De hade fått komma hem till mig och designa om min trädgård vilken dag som helst. Det enda jag inte gillar är den brittiska trädgårdstrenden med sandgult småkornigt grus. Not my cup of tea. 

Så don't bother calling me mellan 20:00-21:00 på tisdagar och onsdagar, för då svarar jag inte. 😊

Jetlag och Zeb Macahan

Det gick förvånansvärt lätt att somna i hyfsad tid igår kväll, men nog har man gått runt och känt sig lite jetlaggad idag. Så är det alltid för mig med sommartid. Märkligt att en ynka timme kan ställa till med en sådan obalans. Fast ge mig en dag eller två, så är jag alldeles säkert på banan igen. 

För övrigt har jag mest vaggat runt som Zeb Macahan i korridorerna på jobbet idag. Mina vinterslappa lår- och rumpmuskler fick visst ett bryskt uppvaknande under helgens utomhusarbete, hihi! Nu ska jag alldeles strax gå och sjunga lite med mina härliga körkompisar, men sen är det nog viloläge som gäller resten av kvällen för både kroppen och knoppen. Zeb Macahan var gammal redan på 70-talet, men han är ännu äldre nu...

Vårstädning och sommartid

Det har varit råkallt ute idag, men jag såg ändå till att få lite utetid ett par timmar efter lunch. Kommunen ska vårstäda gatorna i nästa vecka, så jag passade på att sopa av trottoaren och räfsa bort gamla löv längs utsidan av nätstängslet. Tomtgränsen ut mot gatan är väldigt lååång... Kanske inte det roligaste jobbet, men med några poddar i öronen och frisk luft i lungorna blev det ändå en riktigt trevlig stund. Det ligger rejält med löv under ligusterbuskarna på insidan av staketet också, men det får bli ett projekt för en annan dag. 

Nu har jag värmt upp mina stela leder och min frusna kropp med ett söndagsbastubad. En skön belöning när man har kroppsarbetat, och ett bra sätt att avsluta helgen och förbereda sig för en ny arbetsvecka. Första måndagen efter omställningen till sommartid brukar inte direkt vara någon höjdare, men å andra sidan är det ju helt legitimt att gå och lägga sig en hel timme tidigare också. Inte så dumt för en kvällstrött trädgårdstant, hihi!

Efterlängtad trädgårdstid

På förmiddagen kom de två fasanhonorna på återbesök. Jag spanade på dem genom fönstret på smatten och tog några suddiga bilder. (Dags att putsa fönstren...) De gick och pickade under fågelmataren, där de glupska kajorna har skakat ner mängder av fågelfrön på marken. Jag tyckte nog att de såg tjockare ut sedan sist de var här, så det har nog inte direkt gått någon nöd på dem. De tyckte kanske detsamma om mig, hihi!

Vid halv elva drog jag på mig trädgårdskläderna och hängde utomhus fyra timmar på raken. Så skönt och så efterlängtat att äntligen få lite trädgårdstid! Jag höll mig på framsidan, där jag plockade bort gamla växtstöd, räfsade löv och klippte ner nedvissnade perenner. 

Jag kantskar även grusgången och rensade bort ogräs. Skönt att göra det så tidigt på säsongen, innan det växer igen alltför mycket. Gissa vilken sida av ligusterhäcken jag har räfsat upp i? Dessvärre är den vänstra sidan minst tio gånger så lång...

Vid halv tre kom regnet, och det med besked, så då plockade jag ihop mina saker och gick in igen. Törs man hoppas på några timmars uppehåll imorgon också? Nu känner jag våren i mig. 

Försådd iallafall

Försådd är ju inte direkt min grej, men idag har jag iallafall fyllt 6 pluggbrätten med zinnafrön av sorten 'Glamour Girls'. För första gången gjorde jag efter konstens alla regler med såjord uppblandad med perlit och sedan vermikulit på toppen. Det tog evigheter, och sen tröttnade jag. Jag har även frön till sommarrudbeckia och blomstermorot som också ska få komma i jord, men det får vara till senare i helgen. 

I övrigt kör jag bara på sådant som går att direktså när jorden har blivit lite varmare, som till exempel krasse, vallmo och ringblomma. Resten av zinniafröna kan jag också direktså, så får vi se vilka plantor som blir finast. Om det blir några alls, vill säga...

Renovering av glasveranda?

Efter ännu en skånsk vinter med ömsom minusgrader, ömsom regn, har glasverandan seglat rakt upp i topp på listan över renoveringsbehov. Den ser verkligen för bedrövlig ut, både invändigt och utvändigt. Framförallt är det fönstren och de yttre pardörrarna som behöver fixas till. Inget drömjobb för varken maken eller mig... 

Vi har kommit fram till att vi faktiskt kan tänka oss att ta in hjälp här, så vid frukost drog jag iväg ett mail till en känd byggvårdsfirma i trakten. På kafferasten på förmiddagen ringde de upp, och klockan 13:00 stod det en kille på verandatrappan redo för inspektion. Det kan man kalla snabba ryck! Fast han medgav att glasverandor var något av hans specialintresse, så kanske prioriterade han oss just därför. Det bådar ju gott för den eventuella fortsättningen. 

Efter lite pillande med kniv här och där konstaterade han att både fönster och dörrar med stor sannolikhet går att rädda. Under den flagnande färgen och de svarta mögelprickarna (vi har inte hunnit vårstäda här ute än) verkar virket fortfarande vara i gott skick. Det vore ju onekligen väldigt skönt om det är så, för ska det tillverkas nytt kommer prislappen sticka iväg betänkligt mycket mer. Vi är dock förberedda på alla tänkbara scenarier. 

Vårt önskemål är renoverade och linoljemålade dörrar, fönsterbrädor, fönsterstolpar och fönsterbågar, och de bubbliga gamla glasrutorna vill vi naturligtvis ha kvar. Beroende på vad offerten blir, så kanske vi även låter dem måla om väggar, golv och tak invändigt. Det kan jag annars tänka mig att göra själv, för det är ju ändå ett mer hanterbart projekt.

Att måla om träpanelen upptill på utsidan får iallafall ingå i den kommande offerten. Om fönster och dörrar blir fina, så får det ju ändå vara fint hela vägen upp till nock. Bokstäverna som stavar ut namnet är i gjutjärn och går att skruva ner. Dem vill vi behålla, men de behöver också en omgång ny fräsch färg. 

Ja, vi får väl se om 2023 blir året när detta äntligen kan bli gjort. Förhoppningen är iallafall att vi har en fin veranda innan året är slut, för en vinter till blir nog tuff för den att klara av. Har vi tur blir det kanske gjort redan till sommaren. (Och ja, jag ska flytta stenpelaren vad det lider.)

Ett säkert vårtecken

Ikväll kom det ett SMS från sophämtarna om att det är dags att ställa ut trädgårdstunnan. Årets första tömning, johooo! Är inte det ett säkert vårtecken, så säg? Jag trodde inte att det var aktuellt förrän i april, men det ligger faktiskt redan ganska mycket i den där tunnan, som jag har tryckt ner där sedan förra tömningen i november. Det börjar onekligen bli dags för stora vårstädningen i trädgården, så det är ju bra om tunnan är tom då. Med tanke på att jag inte direkt gör mycket på hösten, så finns det desto mer att göra nu, men på våren är ju allt liksom automatiskt mycket roligare. Klippa, rensa, feja och greja. Så härligt! 

Fast det ska regna resten av veckan, och på tisdag kanske det kommer snö igen. Huuu... Jag får nog nöja mig med "Trädgårdsmästarna" på TV en vecka till.

Tio skärmdumpar

Jag scrollade igenom den digra bildskörden på min mobiltelefon och hittade skärmdumpar på både det ena och det andra. Saker som jag mest har sparat som minnesanteckningar, men som sedan bara har fallit i glömska. Låt oss ta en titt på några av dem. 

En röd gammaldags tapet som jag tänker skulle kunna passa den dagen vi renoverar i röda rummet:

En annan gammaldags tapet i rött, som jag också tyckte var fin: 

Ett par pistagegröna loafers från Dr. Martens, som var klumpiga men coola: 

En lagom gul nyans från Farrow&Ball:

En ny sorts ostbågar, som jag var tvungen att visa en kollega: 

En guldring med gröna stenar, som jag tyckte var vacker: 

En tapet jag såg uppsatt i restaurangen på Svabesholms Kungsgård, som skulle kunna passa i sovrummet: 

En bedårande bild som fortfarande gör mig öm i hjärtat: 

En svarvad gardinstång jag tyckte var fin: 

En annan ring med bulligt hjärta: 

Ja, så där ser det ut i min mobil. And it goes on and on and on... Kanske dags för en digital storstädning. 

Något gult, något dyrt och något loppat

Lite knallgul mimosa på köksbordet kändes lockande i det grådaskiga vädret, så jag köpte med mig några kvistar hem från Blomsterlandet i lördags. Kanske var det också ett uttryck för att jag börjar bli sugen på att påskpynta. Blommorna är inte fullt utslagna än, så just nu ser det mest ut som det gullris jag brukar plocka nere i moraset på sensommaren. Bladen är misstänkt lika... Det kanske rentav är det jag har köpt, hihi! Fast vi kan väl säga att det är mimosa, för det låter mycket mer exotiskt.

Det där med loppis-stopp är ändå himla dumt, för nu köper jag nya och mycket dyrare saker istället... Mitt senaste jo-tack-jag-unnar-mig-tillskott är en skål i från Olsson&Jensen i en väldigt bra och användbar storlek och modell. Färgen är en sådan där nyans som inte alls sticker ut när den står bland andra saker på en hylla, men som har precis den där brända senapsbrunbeiga tonen som gör sig så himla fint som kontrast mot allt det gröna i köket. Inte minst mot de varmgröna tonerna i köksluckorna och kökssoffan, som har mycket gult i sig. 

Den gröna tillbringaren som får tjänstgöra som vas är iallafall ett loppisfynd. Den går inte att använda till något annat, för den är hur skitig som helst på insidan. Inte så smarrigt att servera saft i precis, men hur fin som helst med blommor efter säsong. Inte minst för mimosa. Och gullris...

Nu har vi haft frostfria nätter ett par dagar i rad, men vårt hus är ofta som ruggigast när temperaturen ute ligger runt 2-3 plusgrader. Då är det som allra skönast att dra igång en brasa i spisen, så det har jag gjort ikväll. I vårt lilla hus behövs det inte så många vedträn för att det ska bli varmt. Alltid något att glädjas åt i dessa i övrigt så bistra uppvärmningstider. 

Den rosa elefanten 50 år

Jag hämtade ut ett paket häromdagen och fick syn på vårens nya frimärkskollektion: Den rosa elefanten från "Fem myror är fler än fyra elefanter" fyller 50 år i år. Jubileet till ära har han fått sällskap av en blå kompis. Alla tio märkena är specialdesignade av illustratören Owe Gustafson, som också illustrerade originalet på 70-talet. Gissa om jag köpte en karta direkt? 

Så fina frimärken att jag nästan inte nänns använda dem. Kanske sätter jag dem bakom glas och ram istället. 

Stadstur, låsstrul och lite påsklängtan

Det har varit en grå och regnig dag i våra trakter av världen. Vi körde in till Kristianstad på förmiddagen för att uträtta några snabba ärenden. Innan vi åkte hem hann vi med en fikalunch på Espresso House och en snabb runda på Blomsterlandet, där jag plockade ihop ingredienser till en ny helgbukett. Det blev vita tulpaner, rosa vaxblomma och småbladig eukalyptus. Blåbärsriset återanvände jag för tredje veckan (minst) i rad. 

Igår jammade låskolven på min skåpbil fast på något sätt, vilket gjorde att bakdörren plötsligt inte gick att stänga ordentligt. Jag fick helt sonika köra hem med ostängd dörr efter att ha helghandlat, och du-har-glömt-att-stänga-dörren-larmet pep högljutt i bilen hela vägen hem. Som tur väl var behövde jag bara köra några hundra meter, för jag handlade på en av affärerna hemma i byn. (Himla skönt att jag inte var på ICA Maxi i Hässleholm...) Idag införskaffade vi någon slags universalolja på Biltema, och när vi kom hem fixade maken till låskolven i ett nafs. Vilken tur att det gick att lösa så lätt. 

På eftermiddagen gjorde jag en insats och tömde det gamla trätråget på glasverandan på skrumpna paradisäpplen från jul. Nu har min samling av stenägg fått komma tillbaka. Hux flux känner jag hur jag börjar bli sugen på att påskpynta, fast det får nog ändå vänta ett tag till. Så länge roar jag mig med att söka på påskgrejer på Tradera. Jag älskar att titta på kitschiga retrokycklingar och godisgömmor!

Ikväll tittar jag på min favoritdeckare "Shetland", som börjar med en ny säsong. Engelsmännen vet verkligen hur man gör bra deckare, och just den här serien är ju dessutom baserad på böcker av den brittiska författarinnan Anne Cleeves. Dem har jag dock inte läst, men det borde man kanske göra. Något för påskhelgen kanske, om man vill anamma den utmärkta norska traditionen och läsa "påskekrim". Det høres ut som en veldig god plan.  

Fungerande fiber!

Undrens tid är visst inte förbi. Nu har vi minsann fungerande fiber i stugan, tadaaa! Produkten måste ju testas, så jag fick offra mig och ägna min lediga fredag åt att titta på Netflix hela eftermiddagen. Tiden gick i en rasande fart, så nog får man säga att det går snabbare med fiber, hihi! Fast att skriva blogginlägg går minsann inte mycket snabbare än innan. Bloggerskan behöver nog få i sig lite mer fiber hon också...

Nej, jag har inte grävt upp några snödroppar i år, men nu när jag rotade fram den här gamla bilden så blir jag lite sugen. Kanske blir det ett projekt för morgondagen. 

Nyfallen snö

Jag vaknade mitt i natten av att det kändes ovanligt ljust inne. Först tänkte jag att vi hade glömt att släcka utebelysningen, som sitter på hörnet alldeles utanför sovrummet, men efter att ha gluttat bakom rullgardinen insåg jag att det var en kombination av starkt månljus på nyfallen snö som lyste upp nattmörkret. "Aj då", hann jag tänka, men drog sedan raskt täcket över huvudet och somnade om. 

När vi vaknade och skulle köra till jobbet insåg vi att det hade snöat minst en hel decimeter. Vi fick pulsa ut till bilarna och sopa fram dem under snön. Förvisso var hela världen rasande vacker i morgonsolen, men snö i mitten på mars blir man ju aldrig särskilt glad över.

Lagom till jag skulle köra hem på eftermiddagen var vägarna farbara igen. Det ligger lite drivor kvar på de skuggiga delarna av tomten, men nu verkar det som att det blir plusgrader över natten, så de töar nog också bort vad det lider. På lördag ska det till och med bli 12 grader varmt. Det är tvära väderkast i mars. 

Den 15 mars i retrospektiv

I brist på annat vettigt att skriva om, kan man ju alltid ta sig en liten promenad down memory lane. Det är alltid kul att titta bakåt i bloggen och se vad man hittade på förr om åren. Små vardagliga händelser, som annars är förpassade i glömska. Låt oss ta en titt på hur den 15 mars har sett ut genom åren här på bloggen.

Dagens datum 2022 kunde jag inte hålla mig längre, utan köpte säsongens första gyllenlack. Åhhh, det är verkligen en av mina tidiga vårfavoriter. Kan det vara dags snart i år också, tro?

Den 15 mars 2021 piggade jag upp mig med solbollar, samtidigt som jag filosoferade över att veckan mest tyckes bestå av måndagar och fredagar. Jag jobbade heltid då, men idag är nog upplevelsen snarare att veckan består av måndagar och torsdagar. Hur som helst så är ju poängen att tiden går otroligt snabbt. Man hinner knappt blinka på måndagen förrän det är dags att ta helg igen, och tyvärr är det ju likadant mellan torsdag och en ny måndag. 

2020 njöt jag av mitt livs första krukor från Bergs Potter, samtidigt som jag var smått generad över att jag köpte så dyra saker istället för att fynda krukor på loppis. Sedan dess får jag erkänna att jag har utökat samlingen med ytterligare en kruka då och då. Det är ju ändå klassiska krukor som man inte tröttnar på i första taget, och de passar in överallt här hemma. Ett plus är också att de finns i olika storlekar, och att de skapar en enhetlighet mellan de olika rummen. 

2019 vräkte det ner blötsnö, och jag tröstade mig med sommarbilder på en särdeles lyckad kombination av silverbuske (som inte lever längre), lammöra (som har flyttat till en annan rabatt), purpurklätt (som också har flyttat till en annan rabatt och praktspirea 'Little Princess' (som är kvar på samma växtplats, men har växt till sig rejält på bredden och därav föranlett flytten av de andra växterna). 

2018 var jag fortfarande lycklig över vårt nyrenoverade badrum, som alldeles precis hade blivit klart. Den lyckan kvarstår nu så här fem år senare. Vi är supernöjda med alla val vi gjorde och hade inte velat ändra någonting. Inga utsvävningar och krusiduller, utan klassiskt, fräscht och lättstädat. What's not to like? Mest nöjd är jag fortfarande över valet av två gråa nyanser på golvklinker, istället för det mer traditionellt svart-vita. Det ger en mycket mjukare känsla. Inspirationen kom från badrummet i kungligheternas privata våning på Sofiero. Rojalistiskt så det förslår, hihi!

2017 mötte jag upp mina föräldrar för lunch i Karlshamn. Det stormade så man fick hålla i hatten, men vi käkade chokladpudding på Gourmet Grön, köpte jordsäckar på CityGross och beundrade Thomas Bromés fina staty "Hålla handen".  Det här är konst helt i min smak. 

2016 gjorde jag ett litet vårarrangemang med vaktelägg på mossa. Vis av erfarenhet från tidigare år, så stängde jag in äggen i en "bur" för att skatorna inte skulle komma åt dem. Om det hjälpte minns jag faktiskt inte, men det gjorde det säkert. 

2015 hade jag köpt färska kryddor att ställa ute på glasverandan. Doften av dem kände jag dessvärre inte så mycket av just då, för jag var visst dyngförkyld vid fototillfället. Jag konstaterade att det började bli dags att måla om fönstren här ute. Sen gick det åtta år, och idag konstaterar jag fortfarande samma sak. I år får nog ändå bli året då glasverandan får en välbehövlig upprustning. 

2014 planterade jag om övervintrade pelargoner. Jag fjäskade till och med för dem med speciell pelargonjord. (Det är nog enda gången jag har gjort det.) Den stora gröna krukan hade jag fyndat på loppis samma dag, och den var verkligen fin. Tyvärr slog jag sönder den mot stenplattorna i köksträdgården för något år sedan.

2013 blev jag hästägare. Ja, iallafall till en fin träsnidad indisk sådan, som jag hittade på dåvarande affären Fröjd af Sverige i Osby. Jag tycker fortfarande att den är väldigt vacker, fast just nu ligger den faktiskt i en låda på vinden, för den är inte helt lättplacerad. 

2012 blommade forsythian, vilket måste innebära att våren var betydligt längre gången än vad den är nu. Jag tog in blommande kvistar och satte i vas på matbordet i gröna rummet. Av bilden att döma var det till och med solsken den dagen. Annars undrar jag mest varför jag inte hade någon duk på det trista matbordet. Den kanske låg i tvätten.

2011 stod det en kruka med förgätmigej på köksbordet, som ett minne av en hemma-hos-fotografering som Pernilla Nilsson och Olof Abrahamsson hade varit hemma hos oss och gjort fyra dagar tidigare. Besöket mynnade sedan ut i ett jättefint reportage i en tidning som hette "Livet på landet", som inte finns längre.

2010 hade vi fortfarande inte flyttat permanent till Solhäll än, men vi var här varje helg, och runt den här tidpunkten fattade vi beslutet att lägga ut vår lägenhet i "Storstad" till försäljning. Den 15 mars satt jag och pysslade med mina scrapbooking-grejer, som var en av mina stora hobbys på den tiden. Jag stansade ut våra initialer och satte i roliga små träramar som jag hade hittat, och tänkte att det kunde duga tills jag hittade något annat att sätta i dem. Naturligtvis kom jag mig aldrig för att ändra på det, så det är fortfarande samma innehåll i de där ramarna, hihi!

Och fler femtonde mars än så finns inte på bloggen, för jag började blogga i april 2009. Jisses, det känns om hundra år sedan, och samtidigt känns det som igår. Var i allsin dar tar tiden vägen?