Fönsterspegel och sovrumsdrömmar

Jag har tagit ner den stora inramade Manhattan-kartan i sovrummet och satt upp en gammal fönsterspegel där istället. Den sitter förvisso på samma sida som det riktiga fönstret, men den speglar dagsljuset fint ändå. Jag minns att min mor och jag letade gamla spröjsade fönsterbågar en sommar i början av 90-talet och hamnade på landet utanför Karlskrona hemma hos en gubbe, som hade hela uthuset fullt av gamla fönster. Jag skrapade färg, slipade och oljade, och lät sedan en glasmästare sätta in speglarna. Sedan dess har fönstret suttit i sovrummet i min första lägenhet i Malmö, i hallen i vår andra lägenhet i Malmö och nu senast nere i tvättstugan här på Solhäll. Nu får det alltså sitta i sovrummet, iallafall tills vidare. 

Jag är så sugen på sovrumsrenovering, för ytskikten här är verkligen sorgligt sjaviga. Vi tapetserade en fondvägg och målade resterande väggar 2008, när Solhäll var ett fritidshus. Då var vi inte så himla noga, utan ville mest fräscha upp snabbt för att ha någonstans att sova. Ett år drog vi om den utanpåliggande elen, och då blev det en del revor där väggen möter taket. Nu känns rummet mer slitet än någonsin. Jag drömmer om trätak och kanske pärlspont eller en bröstpanel kombinerad med trevlig tapet på väggen. Vi skulle dessutom behöva isolera de två ytterväggarna, för mellan tretexskivorna och putsen på utsidan finns det ingenting i nuläget. (Har vi hört den förut? The story of our house...) Däremot har kallraset från vinden upphört sedan vi isolerade där uppe, och det är ju iallafall en bra början. 

Kan vi få till en sovrumsrenovering redan 2026, tro? Fast först ska vi låta hantverkarna slutföra putsningen av gavlarna, och så får vi erkänna att vi är himla sugna på att färdigställa vinden invändigt med klädda väggar och tak. Vi får väl se i vilken ordning vi tar saker. Att det finns saker att göra är iallafall ett som är säkert. Men det är väl också tjusningen med att bo i ett gammalt hus. Man blir aldrig klar. 

Helgkänsla

Jag har som bekant ett konstigt sätt att varva ner på fredagseftermiddagarna. Den riktiga helgkänslan infinner sig först när jag har städat badrummet och hängt upp rena handdukar. Det är ett så himla lagom ansträngande städprojekt, som gör så himla mycket för välbefinnandet. Det tar mig max en kvart, och sen är det klart. Men så har vi världens minsta badrum också. Dock väldigt proportionerligt till resten av huset. Vår totala boyta är ju bara 76 kvadratmeter. 

Idag slog jag på extra stort och bytte även lakanen i sängen. Tänk vilken lycka att få borra ner sig i en renbäddad säng ikväll. Jag längtar alltid till sängdags, men när lakanen är rena längtar jag ännu mer. 

Den här helgen är helt obokad, vilket känns skönt med tanke på att det blev rätt mycket flängande förra veckan. Om än väldigt trevligt flängande, men roliga saker tar också på krafterna. Jag är dessutom en person med extremt stort bara-vara-hemma-behov, så det ska jag se till att få i helgen. 

Fredag, fy bubblan vad bra

Fy bubblan, vad bra det är att vara vuxen och få göra som man vill. Som när man har hemmakontor och kommer på att man kan grädda frasvåfflor och ösa på mängder med amerikansk pannkakssirap (införskaffad på EKO-hallen förra helgen) till lunch. Löjligt gott. Dekadensen är total.

Däremot är det inte så bra att man kan köra in ett helt finger genom ytterbågen på fönstret. Det kunde man på två av våra fönster på norrsidan, så när maken kom hem tog vi ner dem och körde dem till samma snickeri som renoverade fönstren på glasverandan. Nu får vi leva med plywoodskivor ett tag igen, en i sovrummet och en i röda rummet. Det gick snabbt att smälla upp dem, för vi sågade till dem redan förra helgen av de skivor vi redan hade hemma sedan verandarenoveringen. Det ser förvisso inte så trevligt ut, men bättre mörkläggning i sovrummet har vi baske mig aldrig haft, hihi!

'Otto's Thrill'- dahlian fortsätter att leverera glädje i form av tallriksstora blommor. Och den är full av knoppar, så mer lär det bli framöver. 

I en kruka i köksträdgården blommar en dahliakompis som heter 'Polka', som jag spontanfyndade när floristfröken F hade dahliamarknad hemma på sin gård i våras. Den är riktigt trevlig. Fast det tycker visst sniglarna också, för den är ganska åtgången på bladen. Jag hittade till och med en mätt och belåten vinbärssnäcka i krukan idag. Den fick respass till hasselbuskaget intill. 

I en skämshörna i köksträdgården hittade jag också en begonia, som jag hade inomhus hela vintern. Den var otroligt stor och ståtlig då, men sen var jag tvungen att klippa ner den nästan helt. Nu kommer den igen med nya blad och börjar se riktigt fin ut. Jag planterade över den i en inomhuskruka, för nu tänker jag minsann ta in den igen. 

Imorgon får det nog bli lite trädgårdspyssel, för då ska det bli strålande sol och över 20 grader varmt. Och så blir det ju marknad i byn, men det är ingen längre utflykt, för vi bor typ 150 meter från marknadsplatsen. Det är nästan synd att det ska bli varmt, för annars hade jag nog suttit på verandan och glott på folk hela dagen, hihi!

Bokrea och ytterligare en burk

Jag minns en tid då bokrean i februari var årets stora happening. Man kunde sitta veckor i förväg och bläddra i reklamkatalogerna från olika bokhandlar (eller boklådor, som det galet nog också kan heta i plural), jämföra priser och kryssa för vad man skulle köpa. Nuförtiden har det där med bokrea en gång året tappat sin känsla, för nu kan man köpa billiga böcker året runt. (Vilket jag också gör.) Efter jobbet idag körde jag iallafall inom den lilla bokaffären på min jobbort för att kolla utbudet. Jag kom hem med två mys-pys-deckare ur en serie av den brittiska författaren Richard Osman. Jag tolkar det som att de är lite småputtriga och skrivna med humor, och i dessa bistra tider kan man ju verkligen behöva få skratta lite. De är uppenbarligen väldigt populära i Storbritannien och har legat i topp på best-seller-listan där, och det ryktas också att Steven Spielberg har köpt filmrättigheterna. Och så är det ju så fina rävar på omslagen, hihi!

Ytterligare en träburk kom jag visst också hem med. Den hittade jag i blomsteraffären som ligger vägg i vägg med bokhandeln, och den är en mindre storlek av burken jag köpte i Älmhult förra veckan. Bra med två på nattduksbordet, tänker jag. Den första är nämligen redan full. 

Dags för lite sovrumsrenovering?

Gårdagens gnällfia har gått och dragit något gammalt över sig. Fröken Grön tar nya friska tag och ägnar istället tiden åt att snegla på de slitna ytskikten i vårt sovrum. Kanske är det ändå dags att ta tag i detta, för ytskikten är verkligen inte fräscha. Väggarna är buckliga (förmodligen gammal tretex) och mer eller mindre helt oisolerade, och mellan väggarna och i taket är det revor längs väggen precis ovanför våra huvuden. Här drösslar det till och med ner kutterspån och diverse annat bös mellan varven, och det känns ju inte så himla fräscht. Kommer det en mus neddimpande från vinden någon natt, tro? Huuu... Jag törs inte ens tänka tanken. 

När vi tog över Solhäll 2008 gjorde vi en riktig fusk-makeover i det här rummet med målad fiberväv (!) på väggarna och en fondvägg på kortsidan bakom sängen. Då var huset bara en sommarstuga, och det kändes inte så himla noga om det blev lite hej och hå. För det blev det. På bild kan man få det att se riktigt trevligt ut, men i verkligheten är det sannerligen en helt annan femma. De skruttiga gamla utanpåliggande vattenrören är ju inte heller någon fröjd för ögat. Det saknas till och med en knopp på ena sidan av gardinstången. Var kan den ha tagit vägen? Vilket förfall...

Nu när vi har renoverat andra delar av huset, så blir man onekligen mer medveten om hur det ser ut på de orenoverade ställena. Det sticker i ögonen, liksom. Vi gjorde ett försök att fräscha upp sovrummet med nya fina sänglampor förra året, men det blev nästan ännu mer påtagligt hur skruttigt allt annat ser ut. Kanske vill vi ha något annat än en gammal dörr som huvudgavel på sängen. Och en karta över Manhattan från IKEA lever kanske också på lånad tid. Våra vackra gamla sängbord med intarsia och stenskiva älskar jag, så de ska absolut få stanna kvar. Dem hittade vi på Claeshallen i Malmö en gång i tiden. Då var de hyfsat billiga, för på den tiden var den typen av möbler totalt ute, men idag tror jag bestämt att de är riktigt eftertraktade. 

Kanske vore det fint att tapetsera hela rummet i någon härligt mönstrad tapet. Jag är fortfarande väldigt förtjust i den där svarta fondtapeten som vi satte upp för 15 år sedan och tänker att jag skulle vilja ha något liknande igen. Den kommer från Midbec, och jag vill minnas att den heter 'Cornish'. Under ett besök på Svabesholms Kungsgård i somras blev jag smått förtjust i tapeten 'Hazel' från Boråstapeter. Den finns i grön färgställning också, men den svarta är faktiskt ännu finare. Det ÄR vackert med svart botten! Och i ett sovrum kommer man ju undan med att det är mörkt och mysigt. 

Ja, nu får vi nog dra iväg ett SMS till våra ständigt anlitade hantverkare och säga att det börjar bli dags för dem att planera in ett återbesök på Solhäll. Det har snart gått två år sen de var här sist, så de har säkert börjat undra om vi inte ska höra av oss snart. Lite nya ytskikt på väggar och tak ska de väl kunna svänga ihop utan allt för mycket krångel. Fast krångel blir det ju alltid i ett snett gammalt hus...

Ljusare tider och fula passbilder

Tänk så ljust det ändå har blivit. När jag kör till jobbet om morgnarna behöver jag inte tända utebelysningen längre, för jag hittar både nyckelhålet och bilen ändå. Och när jag kommer hem sent om eftermiddagarna och tänder den lilla lampan i sovrumsfönstret, så är det fortfarande rejäla stråk av dagsljus kvar ute. Så befriande ändå att veta att vi går mot ännu ljusare tider. 

Imorgon har maken och jag bokat tid för nya pass på polisstationen i Hässleholm. Det kan ju vara bra att ha ett giltigt sådant, om man eventuellt ska ge sig ut och resa framöver. Jag brukar alltid lyckas med bedriften att se ut som en Bader-Meinhof-terrorist från 70-talet på alla mina passbilder. Skämtsamt brukar jag säga att måtte det inte hända något, så att man hamnar på löpsedlarna med den bilden, hehe! Vi får väl se hur det blir den här gången. Men å andra sidan blir man ju inte snyggare än vad man faktiskt är...

Sänglamporna på plats

Nu är de nya sänglamporna på plats. Kanske är stilen lite mer posh än vad vi är vana vid, men både maken och jag är eniga om att de blev riktigt bra. På håll smälter de in bra i tapeten med svarta väggfästen, skärmar och sladdar, och mässingsdetaljerna livar upp helhetsintrycket. Tänk så mycket mer lättstädat det kommer att bli nu när allt är i metall. Veckade textilskärmar är ju inte så lätta att våttorka, om man säger så. Bäst av allt är att modellen (som alltså heter 'Dublin' och kommer från Aneta) är ställbar både i höjdled och sidled. Extra bra för mig, som gillar att sitta i sängen och läsa både dagtid och kvällstid. 

När vi ändå höll på att joxa passade vi på att höja sänggaveln (som är en gammal dörr från vinden) lite grann, och det ser faktiskt trevligare ut så. På sikt vill jag slipa ner den högblanka vita färgen och måla om dörren i någon vacker linoljekulör, men det får bli när det går att stå utomhus och jobba. Dessutom kan det ju vara smart att vänta med målandet tills vi vet hur rummet kommer att se ut i övrigt. Det står ju högst upp på vår renoveringsönskelista att fräscha upp både väggar och tak här inne. Om ni till exempel tittar på övergången mellan tapeten och taket på bilden här nedanför, så förstår ni nog varför. 

Nu är det tid för "Husdrömmar" på SVT1. Ikväll besöker Anne och Gert en gammal stärkelsefabrik i Åhus, som det var reportage om i lokaltidningen redan förra året. Det ska bli spännande att se hur det har blivit, så over and out för idag. 

Smatter, sänglampor och snö

Vi är nöjda med vår integrerade takfläkt på alla sätt och vis. Den är både praktisk och diskret, och eftersom den är kopplad direkt mot en liten skorstensventil som redan fanns på taket, så blir det superbra drag som leder direkt ut. Skönt att slippa kolfilter och allt sånt klabb. Just det där med att fläkten är kopplad med direkt utblås har en nackdel också, vilket vi blir varse när det stormar så som det gjorde i helgen. Då blir det nämligen tvärdrag i den där skorstensventilen, och då är det något spjäll eller liknande som fladdrar så att det liksom smattrar i hela trumman. Det är tur att man inte sover i köket, om man säger så. Kanske man kan fixa till det där spjället på något sätt.

Vi har faktiskt gjort slag i saken och beställt nya sänglampor på en nätbutik. Det blir en modell som heter 'Dublin' från norsk-svenska företaget Aneta. Vi gillar mässingsdetaljerna mot det svarta och tänker att designen är både klassisk och modern på samma gång. Armen är ställbar både i sidled och höjdled, och själva lampskärmen går också att vinkla åt olika håll, vilket var ett krav. Blir det bra så blir de kvar, blir det inte bra så returnerar vi dem. Vi får väl se när de kommer. 

Det har fallit snö ute hela dagen, så nu är världen ganska ordentligt vit igen. Jag tycker om det! Ska det ändå vara vinter kan det lika gärna vara snö, för det alternativa februarivädret i Skåne är verkligen ingen höjdare. Vi får väl se hur det ser ut när vi vaknar imorgon. 

En annan lampa

Gårdagens misslyckande till trots har jag inte riktigt kunnat släppa tanken på  att hitta nya sänglampor. När jag väl har fått en fix idé i huvudet, så vill jag att det ska hända på en gång, så därför körde jag en sväng till Osby i förmiddags. Det ligger ju bara en kvart härifrån, och där finns det en riktigt fin liten elaffär som brukar vara ganska välsorterad. (Man kan ju undra varför jag inte kom på att titta där redan innan jag körde hem från jobbet i torsdags, men så fungerar inte min hjärna, hihi!) Mycket riktigt hade de ett rejält stort utbud av vägglampor, men ändå ingen modell som föll mig i smaken. Däremot spontanshoppade jag en annan lampa, som jag tänkte skulle passa fint i sovrumsfönstret. Som det kan bli. 

Vi hade en annan lägre lampa där tidigare, men jag har gått och tyckt att den såg så fjuttig ut. I synnerhet när vi bytte ut den mot adventsstjärna på fot till jul, för då blev det ännu mer tydligt att det faktiskt är trevligare när ljuspunkten kommer lite högre upp mot fönsterglaset. Jag var dessutom aldrig riktigt nöjd med den helvita veckade skärmen på den gamla lampan. Den nya lampan har en smal svart fot i metall och en ljuvlig naturvit skärm med gröna blad av olika slag. Är det inte en riktig vårlampa, så säg? Eller en riktig Fröken Grön-lampa.

Eftersom det har varit mörkt och grått precis hela dagen, så fick lampan komma i bruk direkt. Det blev både fint och mysigt i sovrummet, och det fiffigaste av allt är att maken kan ha den gamla lampan på sitt nattduksbord så länge. Nu behöver vi inte stressa med nya sänglampor.

Ser ni förresten så dumt eluttaget sitter där uppe på väggen vid öppningen in till röda rummet? Och hur trista gamla vattenrör som går upp till elementet på vinden? Och hur sönderriven fiberväven är på väggen efter en gammal elledning? Och hur veckad takpappen är längs övergången mot väggen? Och att det fattas en ändknopp på gardinstången? Det här är ett rum vi inte har gjort ett dugg med sedan 2008, då Solhäll var sommarstuga och vi bara "fuskrenoverade" lite grann. Sovrummet står definitivt högst upp på listan över framtida hemmaprojekt. Det är ett väldigt litet rum, så det är nog egentligen inget jättejobb. 

Nu sitter vi i stugan och kurar i väntan på stormen som ska komma ikväll och i natt. Det blåser och regnar redan rejält, men värre ska det visst bli. Håll i hatten!

Sänglampor

Våra sänglampor behöver bytas ut. Inte för utseendets skull, för vi tycker fortfarande att de är ganska trevliga, utan för att de är mer eller mindre trasiga. På min sida dinglar skärmen lös, och på makens sida går det inte att tända överhuvudtaget, eftersom snöret man tänder och släcker med har jammat fast helt. Sen börjar tyget i skärmarna bli allmänt solkigt. Modellen vi har är IKEA:s Årstid för 149 kronor, så det skulle ju inte precis bli en överdrivet dyr historia att köpa två nya som är likadana. Kanske blir det en tur till Älmhult imorgon. 

Fast det vore ju kul med något helt nytt också. Och i ärlighetens namn vore det skönt att slippa de där veckade tygskärmarna, som samlar en förfärlig massa damm. Kanske tar jag en tur till någon av lampaffärerna i Osby, Hässleholm eller Kristianstad imorgon istället, för att till exempel titta på lampan Ekelund från Markslöjd. 

Eller ska man satsa på något ännu mer ställbart, som till exempel Madrid från Jotex? Ställbart och nedåtlysande är viktigt, för jag sitter ofta i sängen och läser. 

Fast svart lampa på svart tapet blir kanske lite dystert. Vita skärmar lyser ju ändå upp lite mer. I planeringen ligger det ju faktiskt också att vi vill renovera ytskikten i sovrummet, och då kanske det blir helt andra färger på väggen. Kanske dumt att köpa nya sänglampor innan vi ens vet hur vi tänker ha det sen. Maken får nog köra med ficklampa tills vidare, hihi!

Nu sover jag som en kung

I lördags dristade vi oss till ett besök på det stora blågula varuhuset i Älmhult. Vi har dragit på det länge, men nu var det verkligen dags att byta ut de urgamla bäddmadrasserna i våra sängar. Jisses, vilken skillnad det blev! Jag sov förvisso som en prinsessa redan innan, men nu sover jag som en kung. Problemet är ju bara att det plötsligt blir ännu svårare att komma ur sängen på morgnarna...

Vårt sovrum är nog annars det som står på tur när det gäller renovering. Här har vi inte gjort någonting på 13 år, och då fixade vi bara till det lite kosmetiskt med ny färg och en fondtapet. Solhäll var ju bara en sommarstuga då, så det kändes inte så himla noga. Det pappspända taket är rejält trasigt på sina ställen sedan vi drog om elen för x antal år sedan, och väggarna har varit allmänt risiga hela tiden. Allt känns ofräscht och i desperat behov av en rejäl ansiktslyftning. Det är ju egentligen ingen överdrivet krånglig renovering, men i ärlighetens namn tror jag att vi tar in hjälp även här. Iallafall med grundarbetet. Men det får bli nästa år, för nu har vi fyllt årets kvot när det gäller renoveringstålamod, haha!

Kurandes i min säng

Så infinner sig den där perioden på året, då jag är både kvällstrött och morgontrött och helst av allt tillbringar min lediga tid kurandes i min säng. Helst av allt hade jag velat gå i ide helt och inte komma fram förrän framåt april. Nu lägger jag mig iallafall så tidigt som möjligt om vardagskvällarna, för att hinna ligga och läsa ett tag och bara varva ner efter en intensiv jobbdag. 

Och hur fantastiska är inte de där första sekunderna, när man har släckt lampan och krupit ner under täcket och drabbas av insikten att man ska få ligga kvar där i åtta timmar till. Det är baske mig den bästa stunden på hela dagen. Ja, jag längtar redan dit, så nu ska jag skynda på alla kvällsbestyr.

Dags för storstädning

Efter en ganska slow start på dagen enades maken och jag om att det obönhörligen var dags för storstädning. Vi har haft otroligt mycket spindlar under sensommaren, och det började kännas som om hela huset var Halloween-dekorerat i förtid. Huuu... Mattorna åkte ut på vädring, lister och dörrar torkades av,  återvinningskorgens innehåll tömdes i soptunnorna och alla ytor dammtorkades. Avslutningsvis dammsögs hela huset och golven såpskurades. Det tog baske mig nästan hela dagen, men så kaffepausade vi också ett par gånger mellan varven.

 

Vilken lycka nu när allt är klart. Jag är ju hemkär i vanliga fall också, men känslan av att sitta i soffan och njuta av ett hus som är rent och luktar gott är verkligen helt obetalbar. I den lilla gröna pressglasvasen på rakspegelns hylla har jag bytt ut förra veckans vissna ros mot en rosa höstanemon. Jag vill ha en färsk blomma där varje vecka. När vintern kommer får jag väl gå ner till byns finaste lilla blomsteraffär och köpa mig en. 

Badrummet städade jag faktiskt redan igår. Trots att det har gått två och ett halvt år sedan renoveringen, är det fortfarande riktigt roligt att städa där inne. Eftersom det är helkaklat går det så himla geschwint att bara spraya på, skrubba med svamp och skölja av. Handdukarna som hänger på tork i hallen (de hamnar alltid där) vittnar om att husägarna också är rena och fina nu, hihi!

Maken får sin belöning i form av amerikansk fotboll på TV, och själv ska jag äta glass och bläddra i ett par inredningstidningar. Tänk om huset kunde hålla sig så här rent och fint ett tag nu...

Höstfärger, trädgårdsbukett och rakspegel

Det har varit en mörk och regnig söndag i "Glesbygd", men samtidigt förunderligt varmt. Termometern har visat på 17 grader större delen av dagen, och på förmiddagen klafsade jag runt en stund i trädgården i badskor och långärmad T-shirt. Det kändes nästan lite märkligt, med tanke på den höstlika inramningen. Vildvinet som klättrar upp för päronträdet har underbar färg nu!

Även den japanska rönnen bjuder på höstfärg, och hagtornsträdet i bakgrunden likaså. Samtidigt är stora delar av omgivningen fortfarande så där djupgrön som den är på sensommaren. 

Jag hade sekatören med mig och klippte mig en bukett av dahlior, kärleksört och daggsalvia. Det är ju ändå bra härligt när augustikänslan fortfarande infinner sig långt in i oktober. 

Maken behövde åka och tanka bilen, så då passade vi på att köra på en liten loppisrunda till Lönsboda i grannkommunen. Där finns två söndagsöppna loppisar, som båda har ett utbud av riktigt gamla fina saker.  Efter vindsstädningen under semestern har vi blivit lite mer restriktiva med vad vi släpar hem, men samtidigt är man ju lite svältfödd på loppisbesök, så det var himla kul att bara gå runt och titta. På det ena stället hade någon gjort en så himla charmig flat lay av små porslinsfiguriner och andra småsaker. Som gjort för att fotograferas, hihi!

Jag hittade en liten vägghängd rakspegel för 50 kronor, som blev jättefin på väggen ovanför mitt nattduksbord. Jag satte en liten värmeljuskopp på hyllan, tillsammans med en minivas i ljusgrönt pressglas och två små flaskor med hudvårdsprodukter som jag har norpat med mig hem efter någon hotellvistelse. Sen hoppade jag i badskorna igen för att klippa av en kvist av Awakening-rosen att sätta i vasen. Det blev fint!

Hos oss är det tradition med amerikansk fotboll på TV på söndagskvällarna. Inte för att jag är så intresserad, men jag älskar att ha ljudet i bakgrunden medan jag pysslar runt med annat. Ett skönt och nästan lite meditativt sätt att avsluta helgen, helt enkelt. Nu är det dags för touchdown för det här inlägget. På återseende imorgon!

Andra advent

Så var det andra advent. En regnig och grå sådan, då man verkligen helst bara har velat sitta inomhus och kura. Jag drog runt i pyjamas och morgonrock hur länge som helst på förmiddagen. Satt i soffan och bläddrade i tidningar, drack kaffe och slötittade på reprisen av "Så mycket bättre". Jag älskar oplanerade söndagar!

Röda rummet hamnar inte så ofta på bild. Det är för att det nästan alltid är så rörigt här inne, med grejer på soffbordet, tvätthögar i fåtöljerna och kuddar och ylleplädar i en enda röra i soffan. Det är här vi tillbringar allra mest vaken tid, när det inte är sommar och man kan vara ute. Vår gamla IKEA-soffa är verkligen nedsutten, solblekt och sunkig, och i teorin är vi på jakt efter en ny. Vi ska bara ta tag i soffletandet i praktiken också. Om maken hade fått bestämma själv, hade vi köpt en chesterfield för länge sen...

Efter lunch rotade jag fram en gammal julkransstomme i halm från mina gömmor i ladan. Jag tog en kort runda i trädgården med sekatören i högsta hugg, och med den klippte jag av ett par rankor murgröna och några nyponklasar från honungsrosen, och sen gick jag in och gjorde en julkrans. 

Grön mossa och små paradisäpplen hade jag redan hemma, och kotten återanvände jag från den gamla kransen. Jag gjorde små märlor av ståltråd, som jag fäste murgrönan och nyponen med. 

Paradisäpplena fäste jag på tandpetare, som jag tryckte ner lagom långt i halmstommen först. Släng dig i väggen, Ernst! Min krans blev minst lika fin som din, hihi!

Jag älskar att smyga igång julen. Göra något litet projekt då och då, istället för att göra allt på en gång. Det är ju liksom det som är hela nöjet med december. Vissa grejer återkommer år från år, men ofta glömmer jag mina "traditioner" och gör något helt annat. 

Vi avslutar andra advent med att äta ägg-och-bacon-brunch till kvällsmat. Varför inte, liksom. Sen tittar maken på amerikansk fotboll, och jag kanske fortsätter med något litet pyssel. Eller så strandar jag under en filt i soffan och bara insuper känslan av hemmakärlek. Sa jag att jag älskar oplanerade söndagar?

Hemmapyssel

Det blev inte någon megaloppis i Lund för min del idag, eftersom väninnan som skulle firas blev sjuk. Tråkigt att missa en heldag med tjejkompisarna, men mysigt ändå att få en extra dag till hemmapyssel. Jag har bland annat tagit mig an lite stryktvätt, som legat i högar på bordet i tvättstugan precis hur länge som helst. Nu doftar hela källaren gott av linnevatten från Washology, och jag har en nystruken bomullspyjamas, som jag redan längtar efter att få ta på mig. (Ja, jag är pyjamasmänniska. 365 dagar om året!)

Jag passade också på att stryka en ny sängkappa, som jag köpte i Ängelholm redan förra helgen. Vi hade en exakt likadan i sängen, men den hade blivit så solkig och urtvättad och tråkig.

Och så lite badrumsstädning på det. Det har ju blivit något av en helgtradition, haha!

Nu väntar jag redan på ett nytt avsnitt av "Saknad, aldrig glömd", som börjar 21.30 på SVT1. (Nicola Walker, som spelar huvudrollen, är verkligen en lördagsfavorit!) Kanske blir det även lite Mello dessförinnan. Trevlig helg på er, där ute i stugorna!

Same same but different

Vi köpte Solhäll av Hembygdsföreningen här i "Glesbygd", som i sin tur hade fått ärva huset av byns gamla smed. När vi skrev under kontraktet fick vi en CD-skiva med bilder, som visade hur rummen såg ut innan huset tömdes. Jag har visat de där bilderna i omgångar tidigare, men de är himla roliga att titta på igen. Känner ni igen köket, med smurfblåa luckor och babyblå väggar? Och järngaller för fönstret!

En liknande vinkel visar hur det ser ut idag. Vi har ju egentligen inte ändrat så mycket mer än att  vi har fräschat upp ytskikten. Grönrutiga gardiner gillar visst både vi och smeden!

I gröna rummet finns det vissa likheter i möbleringen, med vitrinskåp och matbord på samma ställe. Det roliga i kråksången är att vi har en precis likadan tavla på Oscar II, fast på en annan vägg.

Idag ser det ändå lite annorlunda ut. 

Här är samma rum fotat mot det andra fönstret, som vetter ut mot framsidan. Mera klockor! Och  mera järngaller för fönstren!!

Någorlunda samma vinkel idag:

Jag fick faktiskt fundera ett tag innan jag lokaliserade var nästa bild är tagen, men det är faktiskt fönsterväggen i röda rummet, där vi har vår soffa idag. Ännu fler klockor! Man anar ju onekligen ett passionerat samlarintresse. Och järngaller...

Jag hittade faktiskt ingen bra bild från samma vinkel, men till höger om fönstret har vi en platsbyggd bokhylla idag...

... och i det vänstra hörnet hänger landskapssköldarna, och så har vi tagit fram en bit av timmerväggen. 

   

Och sovrummet var visst inget sovrum i smedens hus, utan en liten alkov för finmöblerna. 

Det är faktiskt egentligen inget naturligt sovrum, men för oss är det mest praktiskt att använda det minsta rummet till sovrum. Var sov smeden då, kanske ni undrar? Det stod faktiskt kvar en gammal säng i det lilla rummet uppe på vinden (som inte har några andra ytskikt än masonit...) när vi flyttade in, så vi antar att han faktiskt sov där. 

Att både dåvarande och nuvarande ägare gillar gamla grejer står ju iallafall utom allt tvivel, hihi! Innan Hembygdsföreningen tömde huset, var faktiskt Antikrundan här och filmade. Knut Knutson föreslog att alla saker skulle säljas på en lokal auktion här hemma i byn, vilket man också gjorde. Undrar just om vi hade köpt något, om vi hade varit där? Jag konstaterar ändå att smeden och vi har ganska olika smak. Ja, förutom den där Oscar II-tavlan och de grönrutiga gardinerna då...