Skönsång, svampar och sånt

Jag började dagen med att unna mig en rejäl sovmorgon, eftersom jag tittade på filmer med den fantastiska amerikanska a capellagruppen Voctave på YouTube i sängen igår och tappade tiden helt. Så makalöst duktiga! (Googla, så får ni se och höra.) Jag snöade sedan in helt på filmer där sångpedagoger lyssnar och analyserar sångtekniken och arrangemangen i detalj. Härligt nördigt så det förslår, hihi! När jag väl pallrade mig ur sängen imorse fick jag dricka ett par rejäla baljor kaffe för att vakna till sans. I en av mina nya koppar från utflykten till Österlen, så klart. 

I skafferilådan i köket hittade en ask med små svampformade kakor, som jag spontanköpte i Båstad för två helger sedan. Tur att jag inte hade några som helst förväntningar på att de skulle vara goda, för det var de inte. Men roliga att titta på. 

När jag väl kom i kläderna körde jag till Lönsboda, som är nordöstra Skånes allra sista utpost innan Småland tar över. Där finns det tre förträffliga fasta antik- och loppisbutiker mitt i byn. Där finns det alltid nya roliga saker att titta på, och idag var inget undantag. 

Jag köpte en pepparkvarn, som nog inte är speciellt gammal, men som har gammaldags charm. Den kom till användning redan till middagspastan, och recensionen är att den funkar sådär. Men man får väl vad man betalar för. Den kan iallafall få stå på köksbänken och bara vara fin tills vidare. 

En gammal trätunna fick också följa med hem. Den har redan hittat en (iallafall tillfällig) plats vid bordet på hörnan. Jag stoppade i en kruka med ett halvvisset gräs från uteplatsen, för att ha något att fylla ut med. 

För övrigt har det blåst riktigt rejält idag, och i och med det har höstkänslan börjat infinna sig. Om det är uppehåll imorgon, ska jag nog iallafall ge mig på lite gräsklippning, för gräset växer så det knakar fortfarande. Kanske blir det sista gången för i år.

Bokmässan 2023

Gårdagen tillbringade jag på Bokmässan i Göteborg. Vi brukar vara ett helt gäng från jobbet som åker upp tillsammans över dagen varje år. Den här gången körde vi själva i en minibuss och anlände runt 10:30-snåret. Torsdagen är premiärdagen, då det brukar vara extra aktiviteter för fackpublik som skolor och bibliotek, men det var full fart i alla andra montrar också. 

Det är härligt att bara gå runt och insupa atmosfären och spana på alla kändisar och kulturprofiler. Jan Guillou, Björn Hellberg, Jessika Gedin, Patrik Ekwall, Annie Lööf, Alexandra Pascalidou och Melinda Jacobs var några av de bekanta ansiktena jag sprang på. Mitt bästa kändispoäng var ändå författaren Jonas Hassen Khemiri, som jag verkligen beundrar. Han skapade nästan lite superstar-hysteri i signeringskön, och det kan man ju förstå när man ser honom, hihi!

Finast monter hade som vanligt bokförlaget Novellix, som specialiserar sig på noveller. Det är alltid lite som att komma in i en godisaffär, där man drabbas av ha-begär och vill ha precis allt man ser. 

För privat del kom jag hem med ett helt gäng böcker, varav två är pocketversioner av två riktiga barndomsfavoriter: "Tordyveln flyger i skymningen" och "Agnes Cecilia - en sällsam historia" av Maria Gripe. Jag minns speciellt den sistnämna boken som en av mitt livs största läsupplevelser. Jag längtar efter att läsa om den, nu så här 40 år (och lite till) senare. Det ska bli spännande att läsa om den med en vuxens analytiska förmåga, men jag hoppas naturligtvis mest på känslan som läsupplevelsen gav mig som liten. 

Efter en heldag med intryck, ljud, människor och traskande är det skönt att få styra kosan hemåt igen. Men vi sneglar redan framåt mot Bokmässan 2024. En fin tradition, helt enkelt. För dig som är sugen på ett besök på årets mässa, så är den öppen fram till 17:00 på söndag. Programmet hittar du här: https://bokmassan.se/

Sensommarveranda

Ikväll kurar jag i mörkret ute på glasverandan en stund. Tänder fotogenlampan och sitter i min fina gröna armstol. Det är fortfarande uppvärmt här ute, efter ännu en riktigt varm sensommardag. Kan man ens prata om sensommar i slutet av september? Ur led är sannerligen tiden. 

Imorgon väntar en av årets höjdpunkter: Bokmässan i Göteborg. Jag gissar att det innebär att det blir radiotystnad här på bloggen fram till fredag. Jag får väl återkomma och avlägga rapport över alla mina kulturkändispoäng då. 

Mys i morgonrock och mindre matlagning

Min nya fleecemorgonrock är himla gosig. Mjuk och len som en teddybjörn och alldeles lagom tjock. Den är vit med mörkbruna ränder, och jag ser alldeles bestämt ut som en strandad zebra i den när jag ligger i soffan. Vilken lycka att jag ska få bo i den under månaderna som kommer. 

För bo i morgonrock är precis vad jag gör stora delar av året. Alltid med myskläder eller pyjamas under. För Fröken Fryslort är det påpälsat som gäller. Frågan som återstår är bara hur jag ska lyckas hålla den vita fina fleecen ren. Kanske liknar jag mer en leopard än en zebra om ett par veckor, hihi!

Bildkälla: www.kappahl.com

Ikväll ska jag nog titta på första avsnittet av den nya programserien "Hemma hos Ernst". Förvisso är jag en smula trött på konceptet, men man vill ju ändå se hur karln bor i verkligheten. Jag håller tummarna för mer heminredning och mindre matlagning. Jag kan för mitt liv inte begripa varför det alltid ska vara så himla mycket matlagning i den här typen av program. Man är faktiskt inte automatiskt intresserad av det bara för att man gillar hus- och trädgårdsfix. Eller är det bara jag?

Pumpor och ljung

Jag kuppade lite igår och svängde förbi Jem&Fix, fast jag egentligen var på väg till Blomsterlandet. "Det ena behöver ju inte utesluta det andra", tänkte jag. Utanför den förstnämnda butiken brukar det nämligen stå vagnar med billiga säsongsväxter, och det gjorde det igår med. Utbudet var inte så tokigt, faktiskt. Jag köpte ett helt flak 'Garden Girls'-ljung och fick också med mig lite annat smått och gott att fylla krukorna med här hemma. Ett bra budgetalternativ, helt enkelt. 

När jag kom hem var jag för trött för att börja greja, men det blev iallafall lite grönt i krukor på stegpallen vid ytterdörren. Här ställde jag också de fina betongpumporna, som jag köpte på trädgårdsdagen på Bäckaskog tidigare i höst. De är gjorda av Gjuteriet - Designduon Bona från Hässleholm, och de är målade så att de ser ut att vara i gjutjärn. Verkligen jättefina!

En fin pumpa ligger det också på verandatrappan, men en verklig sådan. Den levererades hit när vi inte var hemma i fredags med en lapp från två fina vänner i grannkommunen, som visst hade haft vägarna förbi. De tyckte att den ljust celadongröna färgen borde passa Fröken Grön, och det gör den ju absolut. Tusen tack! Jag ska göra lite höstfint här också på sikt, men det blir kanske först till helgen. 

Imorse var det bara fyra grader varmt när vi vaknade, vilket är ruskigt kallt med skånska mått mätt. Jag hade stickad pullover och min riktiga höstjacka för första gången sedan i våras, och på kören ikväll började vi öva julsånger. Nu är det nog faktiskt helt okej att säga det högt: Hösten är här. Och vet ni vad? I kind of like it. 

Höstdagjämning

Jag har äntligen städat bort alla färgburkar, kladdiga penslar och flaskor med balsamterpentin och kokt linolja från det lilla bordet i smatten. Det har varit bra att ha allt uppdukat och nära till hands under renoveringen med glasverandan, men den är ju som bekant över sedan flera veckor tillbaka. Det är så lätt att grejer bara blir stående, men nu är allt förpassat ner till färghyllan i källaren. Skönt att ha lite ordning och reda igen. 

Jag har varit på shoppingrunda i Kristianstad idag. Det blev både höstkläder och höstblommor inhandlat, och så en ny fleecemorgonrock som ersättning för min gamla sunkiga. Jag köpte ljung som jag ska greja lite med utomhus sen, men jag orkade inte göra klart det idag. En fin 'Magic'-hortensia ska få stå i gröna rummet sen, men där finns ett bord till som är belamrat och behöver städas först, hihi!

Idag är det höstdagjämning. Dygnet då dag och natt är (ungefär) lika långa över hela jorden, då solen står precis lodrätt över ekvatorn. Enligt "Illustrerad Vetenskap" betyder det farväl till sommaren. Fast det verkar sommaren inte riktigt ha fattat. Jag tar på mig att meddela den. Jag är redo för höst nu. 

Lördag med lite av varje

Jag hämtade födelsedagsbukett nummer tre igår. Den här gången blev det en lite högre bukett, som passar fint i min stora ärggröna Gefle-vas. Och sicken bukett, sen. Krysantemum, prothea och gigantiskt stora vallmokapslar, och så lite 'Blue Boy'-eukalyptus och något vackert rödaktigt spröt som jag inte vet vad det är, men som passar jättebra i färg med prothean och krysantemumen. I love it!

Jag har haft en helt oplanerad lördag, som jag har fyllt med lite av varje. Först sovmorgon, och sen grundmålning av de nya fönsterbågarna nere i källaren. Det är tvåglasfönster som består av dubbla bågar, men jag målar faktiskt bara den yttre nu. Den inre bågen duger som den är, iallafall över vintern. Dessutom blir det mindre krångel så. 

Efter lunch drog jag på en snabb loppisrunda till två ställen i närområdet. Jag köpte faktiskt inte en enda grej, även om jag stod och klämde på både det ena och det andra. På ett ställe hittade jag ett jättefint litet golvskåp i trä med bra hyllor invändigt, men det var redan sålt. Där hade jag tur, hihi!

På eftermiddagen kom det en rejäl åskskur. Då satt vi på verandan en stund, för det är bästa platsen att sitta på när det åskar. Något större skådespel blev det dock inte den här gången, för åskan drog iväg åt ett annat håll. När det korta ovädret var över drog vi igång bastun istället, så nu är jag både ren och härligt mosig i skallen. 

Jag tänker att mina bautastora vallmokapslar är rena rama fröbomberna. Jag får torka dem och sprida ut fröna på något lämpligt ställe. Det ska jag nog i så fall göra redan nu i höst, för jag har en tendens att glömma bort fröer som jag sparar. Mitt minne är bra, men lite kort ibland...

Nyrenoverade fönster

Idag stämplade jag ut en timme tidigare och körde för att hämta våra nyrenoverade fönster. Nu står de redo för målning nere i källaren. Det blir linoljefärg efter konstens alla regler, nu när vi har chansen att börja om från början. Jag har redan målat på kittet med ett tunt lager, efter instruktioner från snickeriet. Linoljekitt ska man nämligen måla direkt, för annars får man vänta i två veckor tills det har härdat, och så länge vill vi ju faktiskt inte vänta. 

Nu kan den övriga målningen påbörjas imorgon, helt enligt plan. Det återstår att se om vi kör på den snabba varianten och bara målar de yttre fönsterbågarna nu i höst, för det är bara de som har nytt trä. Å andra sidan flagar de inre bågarna betänkligt, så nog är de i behov av uppfräschning också. Kanske lika bra att göra allt, när man ändå är i gång. Risken är väl annars att det inte blir gjort alls...

Raklång i soffan

Efter kvällsmaten la jag mig raklång i soffan och tänkte att jag lägger mig här en stund och slöscrollar lite på Instagram. Maken körde på kvällsmöte, så jag låg där helt ostörd. Mer än TVÅ TIMMAR senare återvände jag till verkligheten av den enda anledningen att mina ben höll på att domna bort totalt. Jisses... Var tog tiden vägen? Får man skylla på att man är lite torsdagstrött? Då ska jag nog be att få göra det. 

Nu är jag iallafall fullproppad med intryck av allt ifrån roliga irländska småpojkar till badande apor till Skäringer och Nessvold. Ungefär i den ordningen. Och nu börjar "Det sitter i väggarna". Jag tror bestämt jag lägger mig raklång i soffan ett tag till...

Dahlior vid pumpen

Dinner-plate-dahlior i buketter är ju ofta svårt att få till på ett bra sätt, men som solitär i kruka är de baske mig något av det maffigaste ögat kan skåda. I år har jag samlat ett helt gäng i korgar vid gårdspumpen, och nu blommar de allihop samtidigt. Från vänster till höger: 'Café au Lait Royal', vanlig 'Café au Lait', 'Café au Lait Supreme' och 'Otto's Thrill'. Ett trevligt gäng, får jag säga. 

'Café au Lait' är ju en gammal klassiker numera. Alla med minsta trädgårdsintresse har nog haft en sådan någon gång vid det här laget. Och nog är den lite kaffe-med-mjölkfärgad, iallafall där längst in i mitten. 

Idag har det ju odlats fram flera andra varianter av den här poppisblomman, och två av "kusinerna" har alltså hamnat hemma hos mig den här säsongen. Den rosa med tilläggsnamnet 'Royal' är förvisso fin, men blir totalt utkonkurrerad av den betydligt maffigare 'Otto's Thrill'. Det känns nästan lite taskigt att ställa dem på jämförbart avstånd. Däremot får jag säga att 'Supreme' är en desto trevligare bekantskap. Även om det kanske inte riktigt framgår av bilderna, upplever jag den som vitare än den vanliga 'Café au Lait', och på mitt exemplar blir blommorna större. 

Igår kväll blåste det plötsligt upp till rejäl storm, och när jag kom ut imorse hade alla dahliakorgar blåst omkull. Någon av stjälkarna har gått av, men i stort ser det ändå ut som om blommorna har klarat sig hyfsat bra. Jag håller tummarna för att nattfrosten fortsätter att hålla sig borta från Skåne, så att man får njuta av härligheten ett bra tag till. 

Årstidslådor och ny tröja

Förutom en rejält stor byrålåda i röda rummet delar jag garderob med maken. Det är en av konsekvenserna av att bo i ett litet hus. Förvisso är det en hyfsat rejäl inbyggd garderob, som utöver stång för hängande kläder även rymmer en mindre byrå för strumpor underkläder och överst en hylla med plats för korgar med diverse smått, men iallafall. Jag har löst det genom att ha årstidslådor på vinden. Stora genomskinliga plastlådor från IKEA, vars innehåll jag byter efter säsong. Eftersom vädret har varit så varmt hittills i höst, är det fortfarande sommarkläderna som hänger i garderoben. Fast nu börjar det nog iallafall bli dags att se över vad det är jag egentligen har i den där höstlådan. Vad hade jag ens på mig förra hösten? Man glömmer ju så lätt.

På väg hem från jobbet idag stannade jag på byns fina lilla damshop, för det såg så trevligt ut i skyltfönstret med halsdukar och stickade tröjor. (Man längtar ju faktiskt lite nu.) Jag hittade en poncholiknande tröja, som det definitivt stod "Fröken Grön" på. Någon sådan vet jag iallafall att jag inte har i lådan på vinden. Nu fattas bara höstvädret. Fast med tanke på prognosen om 25 graders värme under dagarna som kommer, så lär nog min nya tröja bli hängande på sin galge ett tag till. 

Piff och Puff-rosen

Nu remonterar rosen 'Chippendale' i rabatten på framsidan. Busken ska förhoppningsvis åtminstone bli 60 centimeter hög på sikt (kanske till och med en meter med lite tur), men just nu är den inte mer än en tvärhand hög. En aning krångligt att njuta av den goda doften med andra ord, men den laxrosa färgen går iallafall inte av för hackor. Den är verkligen vavawoom när man kliver ur bilen på uppfarten. 

Tydligen har rosen olika namn i olika länder. I Storbritannien heter den 'Duchess of Cornwall' till Camilla Parker Bowles ära, medan fransmännen kallar den 'Music Hall'. I Tyskland, som är det land där rosen togs fram 2005, heter den 'Chippendale' efter den brittiska möbelstilen från senare halvan av 1700-talet. Inte efter de lättklädda dansanta herrarna alltså, hihi! Själv börjar jag alltid gnola på ledmotivet till en gammal Disney Channel-serie från slutet av 80-talet: "Chip and Dale - Rescue Rangers". Piff och Puff på svenska, alltså. Nog vore det väl roligare om rosen var döpt efter dem?

Bra vänner är som stjärnor

Helgen har bjudit på tjugofyra härliga timmar i Skummeslövsstrand, där jag har hängt i en stuga nere vid stranden tillsammans med två härliga väninnor. Vi var en grupp svenska tjejer som lärde känna varandra som 19-åriga au pairer i USA när 1990-talet var ungt, och vi cementerade en livslång vänskap där och då. Våra liv som vuxna har tagit olika vägar, både geografiskt och innehållsmässigt, men våra vänskapsband förblir fortfarande väldigt starka. Det är en sådan där vänskap som är helt okonstlad, otvungen och filterlös. Trots att det ibland går lång tid mellan mötena, tar vi bara vid där vi slutade. Det är både härligt och smått fantastiskt att vänskap kan vara så. 

Den här gången hade vi sällskap av en ny skön böna, som jag inte hade träffat förut. Hon smälte in i gänget som en smäck. 

Förutom stughäng, samtal och strandpromenader hann vi med en liten bilutflykt med stopp på Lenas Loppis i Mellby, Randigt och Rutigt Second Hand i Grevie och köpladan i Boarp. Jag kom hem med två nya små porslinsballerinor (de två till höger), så nu har jag helt bestämt startat en samling. Jag har fått för mig att de är tänkta att vara någon slags tårtdekoration, men det kanske jag har hittat på själv. De är iallafall märkta med "Import" i botten, vilket brukar tyda på att de kom till Sverige före 1950. En av dem har förlorat sin tyllkjol, men är fin ändå. 

Vädret har varit ljuvligt i helgen. Stugägarväninnan badar i alla väder och vågade sig på ett dopp i Kattegatt, men själv nöjde jag mig med att bada fötterna i strandkanten. Brrr, det var kallt... Jag letade bärnsten i tången istället, men hittade ingen. 

Budskapet på disktrasorna en av väninnorna köpte i smyg till oss två andra sammanfattar helgen på ett fint sätt. Nästa sommar hoppas vi på att få till en träff med flera av oss närvarande samtidigt. 

Nu avslutar jag helgen med att duscha bort sanden mellan tårna och de salta vindarna ur håret. Tomorrow is another day...

Fredag igen

Så var det fredag igen. Jag har suttit hemma i soffan och jobbat hela dagen, så där härligt fokuserat så att timmarna bara försvann, som man kan göra ibland när man blir helt uppslukad av något. Jag grejar med att bygga upp en kurs i svenska som andraspråk för elever som läser till undersköterskor, och det är faktiskt vansinnigt roligt. Dagen gick rekordsnabbt, och hux flux stod maken i hallen och det var dags att ta helg. 

Jag räddade det som gick att rädda från förra veckans bukett, vilket var nästan hela buketten. Efter en runda i trädgården fyllde jag ut lite grann med spansknäva, anisisop och några ormbunksblad. De smälte in fint i det övriga färgtemat. Mättat men ändå fylligt. Sen gjorde vi något så ovanligt som att ta en fredagsbastu. Varför inte, liksom. Vi hoppade ju över bastubadet i söndags, eftersom det var så himla varmt ute då, och eftersom jag ville passa på att greja i trädgården så länge som möjligt. Så här ren har jag nog inte varit en fredagkväll sedan jag var 25, hihi!

Imorgon åker jag en sväng till Skummeslövs strand igen för lite tjejhäng med två härliga damer som jag har känt i mer än 30 år. (Jisses...) Fint väder ska det bli, så jag håller tummarna för rejält med utomhustid och en och annan strandpromenad. Bäst att bunkra all D-vitamin man kan, innan höstrusket börjar. 

Kall morgon och kvällsvarm veranda

När vi vaknade imorse visade termometern på ynka 6 grader. Huanemej, så kallt... Jag bylsade på mig rejält med kläder och brassade sedan på värmen på max i bilen när jag körde till jobbet. Sen blev det tack och lov varmare under dagen, och nu frampå kvällskanten är det uppvärmt och skönt att sitta ute på glasverandan. Det luktar fortfarande nymålat här ute och allt känns så fräscht och rent. Det är en härlig plats att sitta på en stund om kvällarna och bara varva ner. Bäst att passa på nu, innan kylan kommer på riktigt och det blir för kallt. På inköpslistan står att hitta en ny liten trasmatta att lägga på golvet för att förlänga verandasäsongen iallafall lite grann. 

En ny fleecemorgonrock vore också mysigt. Min gamla har jag fått slänga, för det var baske mig inte mycket kvar av den att spara. Jag fullkomligt bor i mina morgonrockar och har tre olika varianter: En tjockare för vinterhalvåret, en tunnare för sommarhalvåret och en i frotté för bastubad. Den förstnämnda saknas alltså nu, så det får nog bli lite shopping inom kort. Fårskinnstofflorna står dock redan redo för användning. Kanske redan imorgon bitti. 

Förra hösten

Det är ju onekligen lite av en mellansäsong just nu, både inomhus och utomhus. Det händer inte så mycket nytt här hemma, som kan vara av intresse att visa upp här på bloggen. Ikväll roar jag mig istället med att titta igenom fotobiblioteket från förra hösten. Man kan ju faktiskt hitta inspiration hos sig själv. Som att jag hade en underbart fin hortensia i kruka, som blommade precis hur länge som helst. Det var en sådan där 'Magical'-hortensia, som utlovade just lång blomning. Jag slängde in hela krukan i växthuset över vintern, men den klarade sig inte. Kanske skulle jag ha jordslagit den i en pallkrage istället. Det är lätt att vara efterklok. På krukan står det: "Imagine earth is paradise and we are unaware of it". Ja, tänk om det faktiskt är så...

Jag hade en underbar 'Daisy Duke'-dahlia på uteplatsen förra hösten, som jag blev lycklig varje gång jag såg. Ofta stod jag i köksfönstret och kikade ner på den. De auberginefärgade stjälkarna gjorde sig så himla fint mot den japanska lönnen i bakgrunden. Jag övervintrade knölen och planterade ut den i en kruka i början av sommaren, men det är osäkert om det blir några blommor i år. Har jag tur är det 'Daisy Duke' som nu står tät och fin och full av knoppar på uteplatsen, eller så är det hon som står uppäten av tvestjärtar och sniglar i en kruka nere i köksträdgården. Namnlapparna i mina dahliakrukor har ju som bekant blivit bortsuddade av sol, vind och vatten, så det får bli lite av en överraskning. Men en 50-50-chans är ju trots allt ganska bra. 

På bordet på hörnan mot uppfarten hade jag höstpiffat med ljung, bärljung pumpor och lite annat höstgrönt förra året. Rosa är onekligen en trevlig höstfärg. En bra mellansäsongsfärg, helt enkelt. Jag känner att jag nog ändå måste börja höstpynta lite grann snart. 

Inomhus körde jag på havregula och senapsgula detaljer. Det var också en bra mellansäsongsfärg och bidrog med lite värme i inredningen. Några ljus har jag faktiskt inte börjat tända än, men nu är det så mörkt om kvällarna att det nog börjar bli dags att se över ljusförrådet. Kanske kör jag på liknande färger även den här hösten. 

Och så hade jag ju fina födelsedagsbuketter att hämta förra hösten. Den karamellen kan jag suga på ett tag till även i höst. Blommorna jag hämtade förra veckan är fortfarande fina, så jag väntar en vecka med bukett nummer tre. Den som spar, hon har. 

Fint ändå med bilder som dokumenterar det man inte kommer ihåg. Och nu börjar det nog faktist bli dags att välkomna hösten 2023. Jag känner mig redo för det, so bring it on. 

Hej från pumpan

Vi hade AW direkt efter jobbet idag. Bara sådär på en tisdag. Det där är ett format för socialt umgänge som passar mig alldeles utmärkt. Man träffas redan vid 16:30, snackar och äter en bit mat, och sen är man på väg hem igen strax före 19:00. Ikväll hann jag knappt sätta mig i bilen förrän förtrollningen bröts och jag förvandlades till en pumpa igen. Den där processen blir bestämt kortare och kortare för varje år som går.

När jag kom hem väntade en trädgårdstidning på köksbordet, så vad jag ska spendera resterande tid av kvällen på är redan givet. Jag har redan "gjort kväller" och hoppat i pyjamasbrallorna. Tack och hej från pumpan!

Måndag igen

Måndag igen, och ännu en varm sådan. På jobbet är jag dock lyckligt ovetande om det, för där är det av någon anledning alltid kallt. Kanske lika bra det, när man ändå ska jobba. När man kommer ut på eftermiddagarna, så väller värmen över en på samma sätt som den gör när man kliver av ett flygplan vid något medelhavsland. Det är då man inser att man skulle ha sparat sin semester till september. But who would have known. 

Det bästa med måndagar är att min kör träffas och övar då. Ja, iallafall varannan måndag, och idag var det varannan måndag. Det är verkligen ingen myt att man får energi av att sjunga tillsammans. Bättre vitamin-boost får man leta efter. Jag längtar redan till nästa varannan måndag. 

Sju timmar i trädgården

Jag är nog lite koko, för ofta får jag som allra mest gjort i trädgården när det är så varmt ute att man nästan storknar. När alla andra sitter i skuggan och päftar, eller håller sig inomhus med fördragna gardiner och fläkten på, så klafsar jag runt och grejar som en duracellkanin. Och när jag är som svettigast, skitigast och tröttast, då mår jag så himla bra. Idag har jag varit ute i sju timmar, nästan i ett enda svep, med undantag för en knäckemacka med ost på stående fot i köket vid lunch. Alldeles alldeles ljuvligt.

Jag tänkte börja med gräsklippning, men fick börja med att plocka bort rejält med fallfrukt från gräsmattan. De mosiga päronen slängde jag på komposthögen, och äpplena lade jag i en korg. Vad äpplena är av för sort vet jag faktiskt inte, men de funkar fint för mat och bak. (Om man är lagd åt det hållet, hrmm...)

Efter gräsklippningen kantskar jag grusgången på framsidan, rensade den fri från ogräs och krattade sedan till gruset. När man får lyssna på poddar samtidigt blir till och med en sådan syssla ett nöje. I sommar har jag upptäckt Alex och Sigge, som jag alltid har trott att jag inte gillade, men vars samtal jag faktiskt tycker både är intressanta, tankeväckande och inte minst underhållande. Ännu ett bevis för att man inte ska låta sina fördomar styra för mycket. Tur att jag har 12 års inspelningar att lyssna ikapp, hihi!

Jag planterade en smällspirea 'Amber Jubilee', som jag spontanköpte på Växtmästaren i början av veckan. Namnet har den fått från drottning Elizabeth II:s "Diamond Jubilee" under 2012. I juni blommar den med vita små blommor och på hösten får den röda små frukter, men det är naturligtvis mest de vackra bladen jag är ute efter. Lövverket är mörkt bronsfärgat och passar fint in i mitt tema med mörkröda bladverk här och där.  Jag tror den kan bli riktigt fin, när den får växa till sig. Den får en tät, rundad form med yviga grenar. 

Jag vattnade mina dahlior, vars jord hade torkat upp rejält de två senaste dagarna. 'Otto's Thrill' får 'Café au Lait Royale' att se medioker ut. Vad som kommer däremellan återstår att se. De fina små namnskyltarna jag skrev i samband med plantering är nämligen helt bortblekta nu, men den ena ser ut att bli en vanlig 'Café au Lait' eller möjligtvis en 'Café au Lait Supreme'.

Jag avslutade med att städa upp på baksidan av bastustugan, där det har legat en massa kvistar och löv på marken sedan stormen Hans. Här och där hade det dessutom ploppat upp en massa små röksvampar i gruset. Det var inte lätt att få bort dem utan att de gick sönder. Nu blir det väl ännu fler...

Ja, vips så hade det alltså gått sju timmar. Och då kan jag meddela att jag var mer än redo för en rejäl avskrubbning i duschen. Ikväll slocknar jag väl av solchock, värmechock, syrechock och muskelchock. Det är ju nästan ledsamt att det är måndag imorgon, men kanske tur att jag får gå till jobbet och vila lite, hihi!

På kajen i Karlskrona

Idag har jag hängt hos mina föräldrar i Karlskrona, som verkligen är en sommarstad. Vi tog oss en liten promenix längs kajen mellan Kungsbron och Stumholmsbron för att titta på turister och njuta av det ljuvliga sensommarvädret. 

Ute på redden i inloppet till Karlskrona låg det ett stort Nassau-registrerat kryssningsfartyg, vars passagerare kördes i skytteltrafik i småbåtar in till just den här kajen. Det var riktigt kul att sitta och titta på amerikanska turister som klev av och på. 

Fyren i bakgrunden är min favoritbyggnad i hela Karlskrona. Den byggdes 1924 och är 24 meter hög. När jag var barn fantiserade jag om att bo där. Tänk, vilket läcker bostad det hade varit. Att ingen tänkte på det, när det var Bomässa på Stumholmen 1993. Fast tornet är väldigt smalt, så det är nog inte mycket mer än en trappa där inne. Man hade nog fått sova stående. Men ändå. 

Jag lånade med mig en deckare hem av min far. Känner ni igen fyren på omslaget?

Imorgon blir det en hemmadag i trädgården. Gräset väntar fortfarande på att bli klippt, och jag är lite sugen på att småpyssla med ett och annat. Fast det ska visst bli 24 grader varmt, så man får väl se vad man orkar.