söndag 18 november 2018

Helgens bukett

Att fota helgens bukett ute på glasverandan är ju sedan länge något av en tradition. Ja, att fota andra saker med, för den delen. Men verandan är det enda stället med någorlunda vettigt fotoljus så här dags på året. Sen gör det ju inget att de gamla pardörrarna är vansinnigt vackra att ha som backdrop, hihi!


Min vana trogen utgår jag från "rufset" när jag köper buketter. Jag är säkert hopplöst otrendig, men jag älskar fortfarande eukalyptus. Den här gången blev det både silvergrön och vinröd sådan. Sedan fylldes buketten på med burgundy-färgad krysantemum, fresia (?) i samma ton och något ljusgrönt som jag tror heter vinterbär. Fint som attan!


Idag har jag både hunnit med mitt livs första besök på Börjes i Tingsryd (där en kopp kaffe makalöst nog kostar 1 krona och 50 öre!), två antikloppisar i Lönsboda och ett härligt värmande bastubad här hemma. Nu är jag redo att ta mig an en ny arbetsvecka!

lördag 17 november 2018

Tandborstningsrum

Maken och jag hade ett ärende till grannbyn på förmiddagen (fjärrkontrollen till TV:n hade dragit sin sista suck), och på vägen hem råkade det sig så förträffligt att vi passerade en gårdsloppis precis vid öppning. Där fanns det en hel lada full med skatter. Förhållandevis billigt var det också. Sådana loppisar gillar vi! 


Vi kom hem med både ett bord, en spegel, en grönblå plåtlåda och en skärbräda. Jag hade nog faktiskt kunnat hitta ännu fler saker, hihi!


Bordet och spegeln hade vi redan en plan för, för en gångs skull. Efter rengöring hamnade de inne i den lilla skrubben i stugan, som nu får fungera som omklädningsrum när vi bastar och tandborstningsrum för övernattande gäster. 


Bordet har nog stått i ett uthus eller använts i ett garage tidigare, för det har fastnat gamla tidningssidor på bordsskivan. Från vilket år går dock inte riktigt att se, men de har alldeles säkert minst ett halvt sekel på nacken. "Fram med slipmaskinen!" kanske ni tänker, men vi planerar faktiskt att behålla det som det är.


Något rinnande vatten har vi inte dragit in i stugan i nuläget, men med ett gammalt tvättfat med tillhörande kanna kommer övernattande gäster iallafall kunna borsta tänderna och tvätta morgongruset ur ögonen. Kannan och fatet stod i gästrummet i min farmor och farfars hus när jag var liten, så det känns extra roligt att kunna använda dem här. Spegelglaset är gammalt och lite krackelerat, vilket ger den där extra patinan. 


Den ärggröna ljusstaken är ett tidigare fynd från skroten, och korgen undertill likaså. Knoppbrädan köpte jag på antikmarknad i augusti, och våra blåvita yukator kommer från Yasuragi Hasseludden. 


Det är inget stort omklädningsrum precis, men lagom för en person i taget. Det är så himla mysigt att ligga i sängen ute i det större rummet och kika in, nu när det finns något att titta på! Dörren är fortfarande obehandlad, men ska förmodligen betsas framöver. På pallen ligger dörrlåset och en svartmålad plastventil, som väntar på att ersättas av en finare dylik i svart gjutjärn. 


För övrigt skickade min mor ett oroligt SMS och undrade varför det inte kom något blogginlägg igår. Om sanningen ska fram, så skrev jag faktiskt ett kort sådant, men jag glömde visst helt att trycka på "Publicera"-knappen. Så kan det gå när man sitter och halvsover i soffan, hihi! 

torsdag 15 november 2018

Gammal apotekslåda

Att sitta på bussen med jobbtrött hjärna och slöscrolla sig igenom "Antikt"-kategorin på Tradera kan få sina konsekvenser. Det kan bli så att man hittar en auktion som just håller på att gå ut, och innan man vet ordet av så är man ägare till en gammal apotekslåda i grön plåt. Fråga mig om det, för jag har erfarenhet av hur det är.


Vad ska man ha en gammal apotekslåda i grön plåt till? Ja, det kan man ju undra. Men den var ju grön! Och jag älskar ju plåtlådor! Och nog är den faktiskt lite cool, ändå? 


"En sån kommer jag aldrig hitta igen," har maken lärt mig att tänka när man är i valet och kvalet. Fast mitt problem är ju att jag tänker så där lite för ofta, haha! Kanske bäst att strunta i att scrolla igenom Tradera när man åker buss med jobbtrött hjärna...

onsdag 14 november 2018

Dopp mitt i veckan

Sedan vi invigde bastun har jag kommit ur min badrutin om söndagarna. Men så ikväll kom jag på att det ju inte finns något som helst hinder för att ta sig ett dopp mitt i veckan. Ja, kanske är det rentav sådana dagar man behöver det som bäst. I sällskap av några tända ljus och en Billgren/Wood-podd låg jag här i nästan 45 minuter och bara gottade mig. 


Det börjar bli dags att uppdatera mitt förråd av badprodukter i det blåa skåpet. Mycket skum ska det vara! 


Jag älskar att ha riktigt hett vatten i badkaret; så där så det nästan svider i skinnet när man sänker ner kroppen. Fast efter ett tag brukar jag få slänga benen över kanten för att coola ner mig lite grann. Alternativet är att ha något riktigt kallt och gott med sig att dricka, men det hade jag inte idag. 


Nu är jag snurken som ett russin om fingrar och tår och redan redo att hoppa i nattlinnet, fast klockan bara är sju. Det är ju inte riktigt lönt att klä på sig mer idag, och så är det ju så mysigt att lägga sig tidigt och ligga och läsa. Så får det nog bli. 

tisdag 13 november 2018

Årets adventsstake?

Haha, det här inlägget och de här bilderna kommer ungefär samma tid varje år: Planeringen av vilken sorts adventsljusstake jag ska ha den här gången. En titt i bildarkivet är alltid bra för att få igång inspirationen. Förra årets grisljusstake ligger bra till i år också. Den är både enkel och rolig, och så slipper man hålla på och greja med mossa som torkar och drösslar över hela huset. För staken flyttas ju oftast runt mellan rummen.


Fast mossa är ju trevligt också, förstås. 2016 pillade jag ner ljus i ett oasisblock i en träskål och täckte upp med grön mossa och små röda vaxade prydnadsäpplen. Det var också fint.


2015 ändrade jag mig i sista minuten och tog en ljusstake som jag hade köpt för 15 kronor på skroten här i byn. Det ligger en sanning i att det enkla ofta är det allra vackraste. 


Blockljus i separata krukor av olika slag hade jag flera år i rad. Som här, i gröna plåtkrukor med vita spetsband och emaljsiffror på ljusen. Fördelen med blockljus är ju att man kan "elda" mer eller mindre obegränsat hela vägen fram till jul. 


Högre och smalare blockljus på bricka är också fint. Här ser jag att jag hade anisstjärnor i mossan också. (Minns att jag hade köpt dem i lösvikt på Granit i Malmö.) Det luktar så gott med anis!


Röda plåtsiffror på snöre runt ljusen var ju också piffigt. Undrar vilket år det var? De ligger nog i lådan med adventspynt. Kanske man kan ha dem till något annat?


Ja, vad det blir för variant på adventsljusstaken i år vet jag inte än. Kanske blir det betonggrisen, kanske blir det blockljus, kanske blir det något helt annat. Tja, vi får väl se vad det blir. Det lär ni ju bli varse...

måndag 12 november 2018

Att köpa det man redan har

Jag behövde några emaljlock till för att fylla ut lockhållaren i köket lite mer, så det blev faktist en  snabb runda till skroten igår eftermiddag. Där finns ju precis allt, och mycket riktigt hittade jag vad jag sökte. Dessutom snubblade jag över en blågrön damejeanne modell mindre, som är precis likadan som en jag köpte på loppis i våras. Att köpa det man redan har är ett säkert loppistips; masseffekten är ingenting man ska underskatta när man gör små stilleben.


Och idag började en ny arbetsvecka; hej och hå vad tiden rullar på. Ikväll traskar jag iväg i regnet för att träna luciasånger med mina go'a körkompisar. I love it!

söndag 11 november 2018

Söndagsbastu

Bastubad har blivit en fin liten söndagstradition här hemma. Det känns som om man blir ren både i kropp och själ, och dessutom är det ett finfint sätt att ladda batterierna inför en ny arbetsvecka. Idag var det så grått och rått ute, så vi satte på bastun redan efter 14-kaffet. Eftersom vi inte har någon rullgardin än, och eftersom nästan alla löv har fallit från det insynsskyddande buskaget, sätter vi en skärm framför fönstret på framsidan. 


Mellan bastuomgångarna går vi ut och sätter oss på bänken. Det är så gott att sitta där och kyla av sig när man är varm hela vägen inifrån. Nog vore det fint med snö i vinter, så att man kan gå ut och rulla sig i drivorna.


Inne i stugan är möbleringen fortfarande ganska spartansk, men dagbädden har iallafall fått ytterligare några kuddar; en gulmönstrad och en mossgrön. Dörren in till den lilla skrubben är fortfarande obehandlad, men vi är inne på att behålla den träfärgad men betsa den lite mörkare.


Vi ska också ordna någon form gavel mot den putsade väggen, både i huvudänden och längs långsidan av sängen, men exakt vad har vi inte bestämt oss för än. 


Den lilla skrubben fungerar som omklädningsrum just nu. Knoppbrädan jag hittade på antikmarknaden i augusti har kommit upp på väggen, och det mörkare träet passar verkligen jättefint mot den grågröna väggen. Bra att ha någonstans att hänga badrocken.


Nu väntar en god fisksoppa med purjolök, torsk och kräftstjärtar. Mums filibabba! 

lördag 10 november 2018

Helgblommor och loppisfynd

Tji dagsljus, säger vädergudarna idag och sveper in hela "Glesbygd" i ett gråmulet ludd, men vad gör väl det när man ändå får vara ledig? Jag började dagen på bästa tänkbara sätt med en kopp kaffe i sängen. Varför gör jag inte det oftare? Jag är ju ändå ingen frukostmänniska. 


Gårdagens bukett välkomnade mig när jag väl masade mig upp. Jag klamrar mig fast lite grann vid sommarens rosa toner, men med höstigt inslag i form av vissna ormbunksblad. Det där sistnämnda låter ju helt galet, men blev riktigt effektfullt att ha i buketten. De är så himla fiffiga på byns finaste lilla blomsteraffär!


Jag såg redan innan i veckan att byns loppisbutiker har plockat fram julpyntet. Det får man ju bara inte missa, så jag tog mig en liten runda innan lunch. Jag spanar alltid efter gammalt pynt och hittade en påse små flugsvampar och några gammaldags julgranskulor i grönt och rött. Det grönglaserade keramikklotet ska nog få bo i trädgården nästa sommar.


Vi har haft en kastrullockshållare (jisses vilket maffigt substantiv!) med kopparlock i hörnet vid kökssoffan, som vi har funderat på att ta ner. Idag hittade jag ett gäng udda lock i Kockumsemalj, som jag testar med istället. Det blev faktiskt rätt charmigt. 


Nu tänder jag ljus och inväntar skymningen. Någon städning har det inte direkt blivit än, men det är ju en dag imorgon också. 

fredag 9 november 2018

Ljuvligheternas trädgård

En av de intressantare tavlorna på Pradomuseet i Madrid tycker jag var Ljuvligheternas trädgård (eller Lustarnas trädgård) av den nederländske konstnären Hieronymus Bosch, eller El Bosco som han kallas på spanska. Den är jättestor (220 x 389 cm) och består av tre delar och visar ett detaljerat myller av människor underliga djur, frukter, instrument och andra saker. På något vis känns den som en väldigt modern illustration, så det är onekligen fascinerande när man inser att den målades någon gång i skiftet mellan 1400-1500-talet. Det var fotoförbud på museet, så bilden lånar jag från Wikipedia.

El_jardín_de_las_Delicias,_de_El_Bosco.jpg (2952×1574)

I museishoppen köpte jag ett halsband fullt av små glasberlocker med utskurna detaljer från just den här tavlan. Det är verkligen jättefina små bilder. Och roliga! Nästan som hämtade ur en barnbok. Jag funderar på att pilla bort berlockerna från det i övrigt ganska trista "skosnöret" och sätta dem på ett armband istället. Jag tycker verkligen om dem, och skulle nog använda dem mer då. 


Och nu ligger jag i startgroparna för en helg på hemmaplan. Det ska bli så skönt att få vara hemma i dagsljus och bara strutta runt och pyssla! Städning står på schemat (för det är verkligen välbehövligt), men helgbuketten har jag faktiskt redan inhandlat. Den får jag visa imorgon. 

torsdag 8 november 2018

Fotoljus och sorterade bilder

Jaha, nu är vi verkligen inne i årets mest hopplösa fotoperiod... På vardagarna är jag aldrig hemma i dagsljus, och foton tagna med blixt gör ju ingen människa glad. Tur man har gamla bilder som man kan återanvända. Som den här, på min kollektion träljusstakar. Varför har jag dem inte samlade på ett och samma ställe nuförtiden? Det ser ju riktigt trevligt ut.


När jag ändå höll på att greja med gamla bilder, så passade jag på att spara över alla foton från 2018 från datorn till en extern hårddisk. För en gångs skull var jag duktig och sorterade dem i separata mappar med namn efter innehåll. Det tog hela kvällen (jag gör det där alldeles för sällan...) men nu är det skönt att det är gjort. Därmed frigjorde jag också datorn från en hel del onödig "tyngd", och idag känns den faktiskt lite snabbare. I helgen får jag passa på att fota lite nya bilder.

onsdag 7 november 2018

Julmarknadstips

Med start i helgen och fram till den 18 november kan man ta sig en liten tur till Huseby i Småland för att besöka julmarknaden på Huseby Bruk. Det är verkligen en upplevelse, får jag säga! Julmarknadernas julmarknad liksom; mycket tack vare den otroligt stämningsfulla inramningen, med  historiens vingslag susandes i träden och de otroligt vackra gamla byggnaderna och dammarna.


Jag och mina väninnor besökte julmarknaden 2017. Då förstärktes intrycket av rimfrost, vilket gjorde platsen än mer sagolik. Det kändes som om vi vandrade runt i en vintersaga av Elsa Beskow!


Nackdelen, som med så många andra julmarknader, var att man inte direkt var ensam där. Kanske är det smartare att åka någon vardag i veckan, om man har möjlighet att göra det. Jag rekommenderar dock att man stannar till mörkrets inbrott, för annars missar man verkligen något. När de 500 marschallerna tänds i skymningen känns det nästan overkligt magiskt. 

tisdag 6 november 2018

Räddad buske

En kollega annonserade att hon hade grävt upp en stor uppstammad buske, som nu låg på hennes uppfart i väntan på soptippen. Eftersom hon bor endast ett "pärakast" ifrån mig erbjöd jag mig raskt att komma och hämta den där busken nu ikväll, vilket jag också gjorde. Busken visade sig verkligen vara omfångsrik! Jag är faktiskt inte riktigt säker, men jag tror att det är en vintergrön benved jag har fått ärva. Sen fick jag köra med bakluckan på vid gavel och bladverket hängandes utanför hela vägen hem (cirka 3 minuter), men det gick bra. 


I beckmörker släpade jag sedan ner mitt "fådda" fynd till köksträdgården, där jag grävde ner det så länge i den nytömda dahliarabatten i skenet från en fjuttig liten ficklampa. Grannarna måste ha undrat vad i allsin dar jag höll på med; jag kände mig onekligen som en tjuv om natten, hihi! Nu återstår det att se om busken överlever till våren, men man kan ju alltid hoppas.

måndag 5 november 2018

Konen som försvann

Jag köpte en liten kon i vitt porslin när vi var i Madrid. Ni vet, en sådan där upp-och-nervänd strut som man kan sätta sina ringar på. Jag tänkte att det kunde vara himla dekorativt att ha en sådan på marmorbrickan i badrummet. Att det skulle se lite exklusivt och lyxigt ut, så där. Och dessutom skulle det vara väldigt praktiskt när man vill skrubba rent sina händer utan ringarna på. För det vill man ju emellanåt.


Det kunde ha varit dekorativt, ja. Om man hade hittat den där konen när man kom hem. Men det gör man inte. För den är spårlöst försvunnen. Inte för att den var så dyr. Fast nog är det lite trist ändå. Men vad är väl en bal på slottet... Tur att jag fortfarande har ringarna kvar på mig. 

söndag 4 november 2018

Resereportage

Madrid är en världsstad som det är lätt att känna sig hemma i. Förvisso hektisk och med ett myller av människor, men med en varm och välkomnande atmosfär och en väldigt avslappnad attityd. Kultur, mat, shopping, fina miljöer, – i Madrid finns ALLT! Man får känslan av att svenska weekend-resenärer (med undantag för fotbollsintresserade) inte riktigt har hittat hit än, men det är nog bara en tidsfråga.


Den här gången bodde vi på Hotel Liabeny, som visade sig vara ett riktigt elegant hotell med allra bästa läge i centrala Madrid. Good value for money, får jag säga. En del kanske skulle uppleva volymen från närliggande restauranger som en nackdel nattetid, men vi sov med öppet fönster och tyckte det var riktigt mysigt att ligga och lyssna på storstadssorlet. Helt klart en kontrast från det enstaka moppeknattret om fredagkvällarna hemma i "Glesbygd", hihi!


Hotellfrukost är ju alltid trevligt, och här fanns det både yoghurt, färsk frukt, bröd, kallskuret, småvarmt och en massa goda bakverk. Friterade churros måste man ju absolut äta när man är i Spanien.


Efter frukost första dagen besökte vi Prado-muséet, där vi tittade på konst av klassiska målare som Rubens, Titian, Rafael, Rembrandt, Velásques (flickan på biljetten) och Goya. Onekligen ett maffigt museum, men nu tror jag bestämt att jag har fått en överdos av renässanskonst så att det räcker för en hel livstid, hihi!


Annars är det vi alltid uppskattar mest när vi reser till storstäder att bara strosa runt planlöst och se var vi hamnar. Det är oftast det allra bästa sättet att uppleva en stad på riktigt. Stadsdelen La Latina är gammal och charmig, med krokiga gator och trånga gränder. 


Plaza Mayor är ett stort torg som är helt inneslutet av hus med arkader, som idag inhyser restauranger  och butiker för så udda saker som frimärkssamling och militärmemorabilia. För att komma till torget måste man gå genom någon av de nio portarna som leder in hit. Tidigare i historien hade man till och med tjurfäktningar och offentliga avrättningar här, men idag är det en betydligt fredligare plats. 


Författaren Cervantes (Don Quijote, ni vet) är närvarande lite överallt i Madrid, såväl i souvenirbutikerna som i statyform. 


Pampiga byggnader och monument finns det verkligen gott om i Madrid. Det vi trodde var ett gammalt kungligt palats visade sig till exempel vara en bank, haha! Den här fina triumfbågen står mitt i en rondell utanför Retiro-parken.


I en storstad händer det alltid något roligt att titta på. Som utanför Prado-muséet, där en stackars elektriker bara kunde stå och se på hur säkring efter säkring exploderade i ett smattrande fyrverkeri i elcentralen under trottoaren. Det lät som om någon poppade popcorn där nere!


Ett mindre roligt skådespel är tjurfäktning, som fortfarande är stort i Madrid. På väg till flygplatsen åkte vi förbi den gigantiska tjurfäktningsarenan Plaza del Toros, som är byggd som ett modernt Colosseum. Absolut ingenting för mig... 


Maken och jag hade bestämt redan innan vi åkte att vi mest skulle flanera runt och fika och äta tapas på dagarna, vilket vi sedan också gjorde. Det finns otroligt många ställen att välja mellan, alltifrån det enklaste haket med små rangliga bord ute på gatan, till trendigt designade inneställen. Vi avnjöt också fantastiska middagar två kvällar i rad; torsdagkvällen på populära Ten Con Ten och fredagkvällen på La Carmen, där jag åt livets godaste pizza med färska champinjoner och tryffel. Jag hade dock inte kameran med mig någon av kvällarna. 


Om man blir trött i fötterna kan man ta Metro. Fast det gjorde vi inte. Däremot åkte vi Uber en kväll, vilket är ett app-baserat taxibolag med superlåga priser (typ 50 kronor för en resa genom hela stan).


Ibland är en bild bara rolig.


Och sen flög vi hem igen. Kanske börjar jag bli gammal, men det är himla skönt att ha en ledig dag hemma, innan det är dags för en ny arbetsvecka. Nu har vi just bastat bort resdammet, och sen tänker  jag nog faktiskt inte göra så mycket mer idag. Hasta mañana!