Flaskljus

Jag hade aldrig hört talas om flaskljus innan ett besök på Bäckaskog slott i augusti förra året. Det är kanske inte heller så konstigt, för det är tydligen en ganska ovanlig krukväxt. Men i den fina lilla butiken på slottets innergård hittade jag en liten sticklingplanta, som jag ändå tyckte hade något visst. Och oj, vad det där köpet har visat sig vara bra. På ett år har den vuxit så mycket att jag har fått plantera om den två gånger, och den blommar, blommar över och blommar snart igen med nya stänglar täckta av små ljuslila blommor.  Fram till i slutet av juli hade jag den i köksfönstret, men den blev för stor och fick sedan tillbringa resten av sommaren i ett av vindsfönstren. Där har den vuxit sig ännu större. 

Nu har jag flyttat ner den i gröna rummet, för att kunna njuta av den dagligdags. Den är verkligen trevlig med sina hjärtformade ludna blad som doftar lite grann som mynta, och stammen blir tjockare och mer trädlik för varje månad som går. Jag har läst någonstans att den kallas bonsaimynta just på grund av detta, men egentligen är det en halvsuckulent halvbuske, som är inhemsk i Sydafrika. Växten heter 'Plechantrus erntstii' på latin och har blivit uppkallad efter den sydafrikanske botanisten Ernst Jacobus van Jaarsveld. 

Jag har också läst att det är enkelt att föröka flaskljus genom att ta sticklingar, så det ska jag kanske försöka mig på. Tänk vilken trevlig gå bort-present. Fast det kanske inte är någon bra idé att göra det nu på hösten, när dagarna blir kortare allt snabbare. Det får väl vänta till våren, kan jag tro. Fast innan dess kommer jag säkert behöva plantera om den i en större kruka igen.

Finbesök och filmer

Framåt lunch kom vår 18-åriga guddotter farandes med bussen för att hänga med oss gamlingar i "Glesbygd". Mycket trevligt. Jag fick en underbar blombukett, som nu pryder sin plats på matbordet i gröna rummet. Den är verkligen som gjord för mig, både färgmässigt och formmässigt. Så här avplockat har matbordet för övrigt inte varit sedan midsommar, hihi! Maken har haft det både som arbetsbord och valkampanjkontor de sista månaderna, men nu är alla högar bortstädade. Tack för det. 

Efter lunch häckade vi i röda rummet hela eftermiddagen. Det blev chips, godis, fika och hela två olika filmer om Ted Kaczynski, mer känd som Unabombaren. Vi började med att se slutet på "Ted K", som jag började titta på redan igår kväll, och när vi ändå var varma i kläderna klämde vi den nya filmen "Unabomber" på Netflix. Filmerna kompletterade varandra väldigt bra, eftersom de visade helt olika perspektiv av historien (som ju tyvärr är sann), men jag gillade "Ted K" bäst. Den kräver förvisso att tittaren har en del förförståelse, för annars kan den nog upplevas som lite fragmentarisk och märklig, men jag gillade verkligen det annorlunda och lite långsamma berättargreppet. Sharlto Copleys prestation i huvudrollen är dessutom beundransvärd.

Nu tar vi lördagkväll i stugan. Imorgon blir det 18 grader och sol, så då ska vi vara ute och greja med en del saker i trädgården. Jag pekar och maken utför. Trist för mig som inte kan göra så mycket, men jag ska iallafall satsa på att få lite höstsol på näsan och frisk luft i lungorna. Det blir fint, det. 

Förkylningstider

Det är förkylningstider lite varstans. Maken snörvlar under ett täcke i soffan, och jag är också lite rosslig. Fast jag känner mig inte sjuk, så jag hade ändå tänkt gå på kören ikväll för att åtminstone nynna med lite grann i stämträningen. Övningen blev dock inställd på grund av att körledaren också är krasslig. Men det är väl den tiden på året. Man får bunkra upp med näsdukar och halstabletter och hålla ut, helt enkelt. 

Så nu har jag en hel måndagkväll till övers. Vad ska man hitta på då då? Det är mest bara skräp på TV, så jag ska nog försöka komma igång med en ny bok istället. Jag har upptäckt bibliotekets Biblio-app, där man kan lyssna på böcker helt gratis. Himla bra, ju. Vad är jag sugen på att läsa just nu? "Klara och solen" av Kazuo Ishiguro, kanske? Den kommer ju som film snart. Eller kanske en intressant biografi? Jag ska nog botanisera lite grann innan jag bestämmer mig.

På span efter åtta stolar

"Äpplet"-stolarna som vi har runt matbordet har hängt med oss i 18 år, och de har förmodligen hängt med hemma hos andra människor i ett par årtionden före det. Jag gillar stilen på dem, men det är ett faktum att de började bli väldigt rangliga redan för flera år sedan. Några av dem så till dem mildra grad att det känns oroväckande att ha gäster sittande på dem. Man vill ju inte att folk ska hamna på golvet... Sedan mitt Marketplace-fyndade matbord kom på plats i våras skulle vi dessutom behöva två stolar till. Så vad göra? Satsa på att hitta två "Äpplet"-stolar till och fortsätta leva med vingliga stolar eller försöka hitta åtta andra stolar?

Jag skriver ofta in "åtta stolar" som sökord på Marketplace, och det finns faktiskt en del att välja på, men inget som har fallit oss i smaken hittills. Ibland drömmer jag om att investera i riktiga "Lilla Åland"-stolar, som är en svensk designikon från 1940-talet. Min svärmor har sådana i sitt kök, och de är både vackra, tidlösa, stabila och sittvänliga. De finns i många jättefina varianter färgmässigt, både trärena och målade, bland annat i en färg som heter olivgrön. Fast då får jag nog råna en bank först, hihi! 

Ett budgetalternativ är ju i så fall att man köper åtta udda stolar och målar om dem i en enhetlig färg. Det lutar nog åt det. Jag får leta vidare, helt enkelt.

Sista natten med solrosor och gaffatejp

Solrosorna från i lördags har stått sig sig hyfsat fina under hela veckan, men till helgen är det nog absolut läge att byta ut dem. Jag upptäckte just ett pudrigt gult lager på mina glasögon, som jag hade lagt tillfälligt på bordet under blommorna, och det regnar även ner kronblad om man så mycket som petar på krukan. Underbart är kort, men det var himla trevligt så länge det varade. Att köpa nya blommor är ju ändå inte det minsta ledsamt. Är det nu det är dags att slå till på en stor bollkryss att sätta på trappan? Till skillnad från många andra tycker jag faktiskt att de är riktigt trevliga. 

Imorgon förmiddag kommer det en VVS-kille hit och monterar den nya blandaren på handfatet i badrummet. Det där kan man säkert göra själv egentligen, men i nuläget betalar vi gärna för att slippa krångla. Blandaren finns redan hemma. Den hämtade vi ut på posten redan i förra veckan. Det blir en nästan likadan kran som tidigare, fast av ett annat märke. Konstigt hur snabbt man vänjer sig vid gaffatejp ändå. Jag kommer kanske till och med att sakna den, hihi!

Bordet står kvar

Matbordet vi (läs: jag) köpte på Marketplace i slutet av april står kvar i gröna rummet. Nästan direkt efter köpet tänkte vi att det var lite för smalt för att bli riktigt bra som matbord där, fast den känslan bottnade förmodligen i en vana vid att det gamla bordet var 12 centimeter bredare. Vi hade iallafall enats om att vi skulle börja med att ha det nyköpta bordet som pysselbord uppe på vinden, men det visade sig att det inte gick att få upp det i den smala vindstrappan. Så kan det gå. Det kunde ju inte stå ute i regnet under en presenning hur länge som helst, och eftersom vårt gamla bord hade ben som gick att skruva av, var det en enklare lösning att flytta upp det på vinden istället. Vi tänkte att det skulle bli en tillfällig lösning, men i det här huset tenderar ju tillfälliga lösningar att bli permanenta, som ni kanske har märkt. Ingen av oss känner för att ta ner vårt gamla matbord igen, och i sommar har det dessutom gått och blivit ett alldeles utmärkt pysselbord för maken uppe på vinden. 

En bonus med det nya bordet är att det rymmer fyra personer på varje sida, och så tycker jag ju faktiskt att det är ganska charmigt också. Det passar i rummet. Ett tag var ju planen att slipa av det och antingen olja om det eller måla underredet med någon trevlig nyans av linoljefärg. Inget av det har dock blivit av. Jag var också ganska säker på att jag ville såga till de fyrkantiga "klossarna" på benen och göra dem mindre klumpiga. Det har inte heller blivit av. Tiden får utvisa hur det blir med det här bordet. Hittar vi ett annat bord som vi gillar bättre kanske vi byter ut det, men just nu är det här för att stanna. Nu står det på önskelistan att hitta åtta passande stolar.

Vilodag och trädgårdsbukett

Helt lägligt har det regnat hela dagen idag. Lägligt både för de nyplanterade växterna och för grävtrötta muskler. Jag har verkligen haft en slapp vilodag. Dagens enda aktivitet bestod av en kort promenad till en av byns loppisbutiker, där det var 50% på allt i hela butiken. Jag är på jakt efter en liten byrå att ställa uppe på vinden, men jag hittade ingen som var bra. Jag köpte faktiskt inte en enda grej, och inte maken heller. Bra gjort av oss. 

När det blåser och regnar ute är det fint att kunna njuta av trädgårdsblommor inomhus. Redan igår plockade jag en bukett bestående av luktärter, mörkröd dahlia, daggkåpa, en kvist från 'Bonica'-rosen som blommar för fullt på portalen, några kvistar från en spirea i härliga färger, outslaget gullris och blommande kirskål. De två sistnämnda är ju egentligen inte växter man vill ha i sin trädgård med tanke på hur invasiva de är, men nu när de ändå finns så får man väl göra det bästa av det. Fast det där gullriset får jag nog dra upp någon dag, så att det inte sprider sig vidare. För att bli av med kirskålen får man väl släppa en atombomb...

Midsommarafton-afton

Redan på väg till jobbet enades jag och min pendlarkollega om att köra hem så snart vi var klara med veckans arbete. Det är ju ändå midsommarafton-afton. Fast så himla mycket tidigare än vanligt kom vi inte iväg, för klockan hann bli halv fyra innan vi kände oss färdiga. Men ack, så ljuvligt det var att sätta sig i bilen sen. Nästan lite semesterkänsla, även om det är en arbetsvecka kvar innan den börjar på riktigt. Nu väntar ju ändå en långhelg, och en extra lång sådan för mig, som alltid tar semester måndag efter midsommar. Det där är en sådan makalöst bra tradition. 

När jag kom hem hade maken redan storhandlat inför morgondagen, och vi kunde sätta oss med varsin iskall Mythos (god grekisk öl) i trädgården och bara ta det lugnt. Det är redan sommarväder ute, och bättre ska det med uppemot 27 grader imorgon. Så skönt att vi kan vara utomhus. Vi får som vanligt besök av ett gäng kära vänner från Växjö och Åkarp. Tolv personer blir vi nog sammanlagt i år. Nu återstår det att se om det finns något godis kvar i skålen på matbordet i gröna rummet, när vi vaknar imorgon...

Fasadtvätt och myror

Jag började dagen med ett besök hos tandhygienisten. Det är en lagom lång promenad på en sisådär 500 meter, så det var snart avklarat. Sen körde jag lite hemmakontor, medan fasaden blev tvättad. Så skönt att det är gjort, för nu är vi ett steg närmare putsning. Kanske redan i slutet av maj, säger muraren, men jag är glad om det iallafall blir gjort till midsommar. Sen är alla större utomhusrenoveringsprojekt som kräver hantverkare helt klara för den här gången, och vi kan själva måla om grunden och snygga till fönstren under sommaren. 

Igår kväll upptäckte jag att vi hade en hel motorväg av myror upp på bordet i gröna rummet. Det var uppenbarligen de blommande äppelkvistarna i vasen som lockade, men frågan är varifrån de kom. Helt klart utifrån, för de var verkligen hur många som helst. Fem myror är onekligen fler än fyra elefanter. För att inte tala om femhundra myror... Nu har vi satt ut puckar och slängt ut den gamla buketten. Men titta där, jag har redan smugit in en ny. Trädgårdstulpaner verkar inte vara lika lockande för de små krypen. Eller så är de upptagna med att mumsa i sig den förgiftade kleggan i de där myrpuckarna. Förlåt, men vad skulle ni in här och göra?

Nu väntar en än så länge helt oplanerad helg. Jag älskar ju som bekant sådana. Att få strutta runt i pyjamas långt in på förmiddagen och sedan greja med något litet hemmaprojekt. Gräsklippning känns som en lockande aktivitet. Jag har redan lagt gräsklipparölen på kylning. 

Bord på prov

Bordet jag spontanköpte på Marketplace i förra veckan har stått ute under en presenning i väntan på beslut om vad vi ska göra med det. Fast det är ju inte så bra att det står utomhus och blir fuktigt, så idag gav vi oss på att försöka flytta upp det på vinden så länge. Trappan upp dit visade sig dock vara för smal, vilket vi också hade misstänkt redan innan. Ska det upp dit får vi ta det genom vindsfönstret, när murarna är här med byggställningar igen. Lösningen blev att ställa in det i gröna rummet så länge. Matbordet vi har där i vanliga fall har nämligen ben som går att skruva av, så det får stå på vinden istället ett tag. 

Det nya bordet är faktiskt inte så tokigt som matbord. Det är 220 centimeter långt och möjliggör fyra stolar på långsidan istället för tre, som vi hade tidigare. Nu har vi inte åtta likadana stolar, så jag ställde dit två av en annan sort så länge. Nackdelen är att bordet är en decimeter smalare på bredden än det gamla bordet, och det är anledningen till varför vi tvekar om det verkligen ska få stå här. Fast i vårt lilla hus kommer man ändå undan med lite nättare möbler. 

Jag provdukade med tallrikar för att se hur mycket som ryms på bordsskivan, och det är faktiskt ganska gott om plats för både porslin och pynt. Buketten är årets första från vår egen trädgård. Den består av spansk klockhyacint, blommande äppelblomgrenar och en kvist från en nyutslagen lönn. Tillsammans med den vitoljade bordsskivan blev det riktigt härlig sommarkänsla i gröna rummet. 

Bordet är superstadigt tack vare att det är stabiliserat med nytt trä både på kortsidan och längs undersidan på långsidan, fast jag tycker att de nya hörnklossarna är alldeles för klumpigt gjorda. Det där borde man väl kunna göra snyggare, kan man tycka. Kanske kan man bara såga till de befintliga hörnbitarna med en figursåg och runda av dem i någon trevlig form. Jag vill också slipa bort vitoljan från underredet och behandla det med någon annan olja eller lasyr, eller varför inte måla det i en trevlig linoljefärgkulör. (Typ grön, hihi!) Vi får väl se var det här bordet hamnar på sikt, men nu får det stå i gröna rummet ett tag, så att vi får suga lite på karamellen. 

Det regnar lite grann ute ikväll, och det luktar så vansinnigt gott. Eventuellt blir det till och med åska senare, och det låter som ett ljuvligt slut på en ljuvlig ledighet. De här tre dagarna har nästan bjudit på lite semesterkänsla, och det har verkligen varit välbehövligt. Men nu är batterierna laddade igen, och jag är redo för en ny arbetsvecka.

Påskafton

Veckans helgblommor hittade hem redan i torsdags, då jag passade på att slinka inom byns finaste lilla blomsteraffär efter lunchen på Gästis. Det blev naturligtvis en riktig påskbukett den här gången, med varmt gula fjärilsranunkel, olvon, björkris och eukalyptus. Så fint. Man vill verkligen passa på att frossa i gult på påsken. 

Den brittiska stormen Dave har märkts av lite grann under dagen. Det har varit allmänt ruggigt och rejält blåsigt mellan varven. Jag hade ett brätte med penséer i ladan, som väntade på att komma i jord, men det var så råkallt ute att jag fick plantera krukorna i köket. Så mycket trädgårdsarbete har det inte hunnit bli hittills i påsk, men det är ju två lediga dagar kvar som man kan hoppas på. Näst på tur står nog att röja upp i köksträdgården, så att det är klart där när det börjar bli dags att ta den i bruk. 

Efter lunch tog jag mig en liten sväng till den fina lilla antikaffären på Färlövs Prästgård, men det blev inga inköp där idag. När jag kom hem fixade maken och jag iordning på vinden, för det fanns lite småsaker att greja med där efter att elen blev dragen för två veckor sedan. Vi tryckte tillbaka några flak med isolering i väggarna, dammsög lite på golvet och flyttade tillbaka en klädstång, men allt som allt tog det nog inte mer än 20 minuter. Ett lagom ansträngande projekt.

Så skönt att påsken fortsätter i två dagar till. Vi har inget speciellt inplanerat, utan tar dagarna som de kommer. Det passar mig alldeles ypperligt. 

Lite påskpynt i gröna rummet

Efter lite akrobatik och flyttning av diverse andra lådor i ladan, så kunde jag baxa fram påsklådan till slut. Jag har inte så jättemycket pynt i den jämfört med vad jag har i jullådorna, men min lilla parad av porslinstuppar fick iallafall komma fram och inta sin traditionsenliga paradplats överst på tallrikshyllan i gröna rummet. Man kan tro att de hör ihop, och några av dem gör nog det också, men de är köpta vid sex olika tillfällen. 

Min senast loppisfyndade tallrik har fått komma upp i tallrikshyllan. Här ändrar jag om mest hela tiden, för om det är något jag har gott om så är det udda tallrikar. Min favorit är fortfarande den smaragdgröna viktorianska assietten från en antikmarknad i London. So pretty!

Min samling stenägg i den gula allmogeskålen har fått komma ner från vinden. Den brukar få stå framme även när det inte är påsk ibland, men över jul brukar jag ställa undan den. Jag brukar spana efter stenägg på alla loppisar och antikmarknader vi besöker. Det är alltid kul att ha något att vara på jakt efter, men det är långt ifrån alla ägg jag hittar som får följa med hem. Jag försöker hålla mig till en färgskala som rör sig i skalan runt vitt, gult, grönt och turkost. Då blir det enhetligt på något sätt. 

Snart kommer det ett nytillskott till påsklådan, för jag "råkade" visst buda hem två gröna trätuppar på Tradera i fredags kväll. Det var verkligen ett spontant infall, och jag vet inte om det var så smart, men vi får väl se hur de ser ut när de kommer. De är ju gröna iallafall, hihi!

Gröna tapeter

Det är snart 18 år sedan gröna rummet fick sitt namn, då vi tapetserade om matrummet på Solhäll med tapeten "Berit grön" från Boråstapeter. Den valde vi ut på stående fot när vi stod på färgaffären på köpcentret Mobilia i Malmö, efter att ha skrivit på köpekontraktet på vårt lilla hus, och vi älskar den fortfarande. Dessvärre är den inte i produktion längre, så nu när vi börjar snegla på alla ledsamma ytskikt och tänker tanken att vi kommer att behöva renovera om även här inne på sikt, känns det lite ledsamt att vi i så fall skulle behöva hitta en ny tapet. Å andra sidan är ju utbudet av vackra gröna tapeter hur stor som helst numera, så det blir kanske inte så svårt att hitta något annat man också skulle gilla. För en annan färg än grön är helt otänkbar här inne. Då skulle vi ju behöva döpa om hela rummet, hihi! Ska vi ta oss en liten titt på delar av utbudet? Bara så där helt teoretiskt?

Utöver alla William Morris-tapeter som har varit i ropet de senaste åren är nog 'Hip rose' i grönt från Boråstapeter en av Sveriges mest tapetserade tapeter just nu. Och det kan man ju förstå när man ser den, för den är vansinnigt fin. 

'Turi' från Midbec är lite snarlik både i färg och mönster, men det händer kanske lite mer i den och så drar den lite mer åt det varmgröna hållet, och det gillar jag. 

Midbec har också en tapet som heter 'Berit', som också är jättefin. Den är dock lite för stormönstrad för min smak. Det funkar inte riktigt i vårt lilla hus, där det är lågt i tak och fönster och/eller dörrar på alla väggar. 

'Willow' från William Morris är en klassiker, men det är inte riktigt den stilen jag är ute efter. Även om den har över 100 år på nacken, så tycker jag att den känns lite för modern i känslan. 

Det kanske rentav är finare med en ännu mer markant vit botten och bara lite grönt, som på 'Leaf Trellis' från brittiska Colefax & Fowler?

Fast jag gillar nog grön botten mest. Som på 'Signe' från Boråstapeter:

'Ingrid' från Duro gillar jag för att den är enkel, gammaldags och heter som min mormor. Den känns också väldigt neutral och skulle nog kunna fungera som en fin bas till både väggskåp, tavlor och möbler. 

Ja, oj så många vackra gröna tapeter det finns. Men att byta ut vår nuvarande 'Berit' är inte aktuellt än på ett bra tag. Vi har andra renoveringsprojekt som känns mer angelägna att börja med. Gröna rummet blir nog kanske rentav det allra sista rummet vi gör något åt på bottenvåningen. 

Svinkallt, solsken och semlor

Med en morgontemperatur på -16,7 var det nästan svårt att föreställa sig att vi vaknade i Skåne, men det gjorde vi ju. Nere i källaren larmade pannan i ren protest, men det brukar den göra när det blir för kallt ute och den vill slå över från luftpumpen till elpatronen. Det är bara att kvittera larmet på en knapp och hoppas att den lugnar ner sig, och det gjorde den också. När solen väl kom fram blev det klarblå himmel och underbart ljust hela dagen. Framåt dagen hade termometern vänt upp till -3. Lagom vintrigt för att jag skulle våga mig på en liten promenix ner till affären och hem igen. Det var faktiskt riktigt skönt ute, men isigt och halt som attan.  

Jag köpte sådana där minisemmelbullar som finns på påse och färdig mandelmassefyllning därtill, så till eftermiddagskaffet blev det semmelpremiär. Maken som har diabetes kör bara grädde på sina, och det går väl bra det också. Florsocker orkade jag inte ens ta fram. 

Sen lunkade resten av dagen på i sakta mak. Man kan säga att vi har helgat vilodagen, och det har varit himla skönt. Imorgon har maken sportlov, men jag tutar och kör vanlig jobbmåndag. Hoppas att det inte är fullt så kallt när jag vaknar då. 

Alla hjärtans dag

Alla hjärtans dag började med att vi fick göra ett akut besök på en jouröppen tandläkarmottagning i Kristianstad, där maken fick dra ut en rejält inflammerad visdomstand som plågat honom i ett helt dygn. Det tog en hel timme, och det blev tre stygn i munnen när tanden väl var ute. Och därmed ändrades middagsmenyn nu ikväll från ryggbiff och rödvinssås med fin dukning i gröna rummet till pulvermos och färdiga köttbullar i mysbrallor vid TV:n. Men det var faktiskt väldigt mysigt det med. 

Den tredje deltävlingen av Melodifestivalen äger rum i Kristianstad ikväll, så det var liv och rörelse där redan på förmiddagen. Jag passade på att gå en runda på stan och spana efter kändisar medan jag väntade, men jag såg inte en enda. Å andra sidan har jag noll koll på vilka som tävlar ikväll. Är det ens några man vet vilka de är? Vi får kolla på TV ikväll. 

Mina gulliga föräldrar swishade pengar till alla hjärtans dag-blommor, så när vi kom hem svängde jag inom byns finaste lilla blomsteraffär och köpte en riktigt fin bukett med vita tulpaner och varmt rosaröda anemoner. Är den inte helt lovely, så säg?

Resten av dagen har vi varit hemma och tagit det lugnt. Fast inte mig emot, för jag älskar ju att bara gå hemma och skrota. Inatt hoppas jag att det inte bara är jag som kan sova ordentligt. 

Solljus, lite vårkänsla och OS-medaljer

När solljuset silade in i stugan i söndags, drabbades jag nästan av glädjefnatt. Det har ju varit så himla lite dagsljus under så lång tid. Det blev en liten promenix för att tanka D-vitamin, men det var rejält kallt ute, så större delen av dagen var jag faktiskt inomhus och grejade. Man vill ju göra vårfint där man kan nu, även om man fattar att det är bra mycket vinter kvar. Jag bytte till en grön- och vitrandig duk på matbordet i gröna rummet och pysslade om mina gröna växter lite grann. Det krävs inte mer än så för att man ska bli lycklig. 

Veckans tulpaner kommer från Lidl, men är inte mindre trevliga för det. Körsbärskvistarna hänger med för tredje veckan i rad, men mer utfyllnad än så hade jag inte att tillgå den här gången. Annars är jag ju vanligtvis väldigt glad för buketter som blir lite "rufsiga". 

Jag är fortfarande väldigt nöjd med den gröna IKEA-vasen, som blir riktigt maffig att ha mitt på bordet. Där uppe på vitrinskåpet skymtar min samling av celadongrön keramik från Upsala Ekeby, och nog flörtar det nya med det gamla. Lite grann iallafall. 

De tre skidmedaljerna idag missade jag helt, eftersom jag var "inne i en bubbla" under större delen av arbetsdagen. Tänk om det kunde vara som på 70-talet, då man fick ledigt från lektionerna när Ingemar Stenmark körde sina lopp. Jag ska nog föreslå det för vår rektor imorgon, hihi! 

Ikväll sitter jag iallafall bänkad framför curlingfinalen. Att det blir medalj där med vet vi ju redan. Det återstår bara att se vilken valör det blir. Heja Sverige!

En tamarind och några nya ord

En av de nya krukväxter som har hittat hem till Solhäll under januari är en liten tamarind. Det är egentligen ett träd, vars frukter pressas och bland annat används till HP-sås, Worcestershiresås och som smaksättare i pad thai. Spännade! Fast nu köpte jag den inte av några kulinariska anledningar, utan för att jag tyckte den var så himla fin. Bladverket är så skirt och fint. Bladen är pinnata, vilket betyder att varje blad består av många små bladpar längs en mittnerv. Kul med nya ord. 

Det står på etiketten att plantan kan bli ett 20 meter högt träd med åren, men det tror jag nog inte att jag förväntar mig. Som planta lär den ändå vara hyfsat lättskött. Den tycker om att få dagsljus minst 6-8 timmar per dag och jämn bevattning, och det ska jag nog kunna ombesörja. En rolig egenskap är att den "stänger" sina blad på kvällen. Det gör den som skydd mot vätskeförlust och kyla, och ute i det fria är det också ett försvar mot växtätande insekter och djur. Det är ett naturligt beteende som kallas nyktiasti. Se där, ett nytt ord till. 

"Syrligt," sa räven om tamarinden. 

En annan sak som gör tamarinden speciell, är att den är den enda arten i sitt släkte. Monotypisk heter det. Oj! Triss i nya ord. Visst är det härligt att man kan lära sig något nytt varje dag?

Historien om ett hörn

Vi väntar på snön som ska komma in över södra Sverige ikväll. SMHI har utfärdat en gul varning över vårt område, men vi har inga planer på några kvällsutflykter, så vi oroar oss inte så mycket. Jag har just tänt en brasa i spisen i gröna rummet och njuter av värmen som sprids i stugan. Vi har så lågt i tak, så det krävs inte många vedträn för att det ska bli varmt. Himla ekonomiskt, får man säga. 

Den uppmurade spisen ser ut som den alltid har stått där, men så är inte fallet. När vi tog över Solhäll i januari 2008 fanns det ingenting i det där hörnet mer än märkliga märken i golvet. Nog såg det ut som att det hade stått något där tidigare, men är det inte en lite konstig form på en kamin eller spis? Och var det inte en konstig placering att den i så fall nästan hade stuckit ut framför dörröppningen in till köket?

Vi slipade golvplanken och tapetserade väggarna, och de två första åren fick hörnet härbärgera min gamla gungstol. Det var i och för sig mysigt det med, men en gungstol tar oändligt mycket plats om man ska kunna gunga i den, och den platsen har vi inte riktigt i det här lilla huset. Dessutom drömde vi om möjligheten att sätta in en kamin i huset, och det här hörnet kändes bäst lämpat för det. 

Våren 2010 kom vi i kontakt med en lokal firma som installerade olika typer av eldstäder. Tillsammans med dem kom vi fram till att det mest lämpliga var att mura upp en murspis och sätta in en braskassett. Lycklig blev jag, som inte ens hade fattat att man kunde få en sådan. Eldsäkra skivor sattes upp på väggarna, ett hål togs upp för en rökgång via en städskrubb in till murstocken och själva spisen murades upp av lecablock. 

Det tog bara några dagar, och vips så hade vi en öppen spis. Ett av våra bättre projekt, om ni frågar mig. Den passar in i huset som handen i handsken, och som pricken över i fick jag en spiselkrans att dekorera efter årstid. Det känns också tryggt och bra att veta att man kan värma upp hela huset även om strömmen går. Vedförvaring har vi i kallfarstun under smatten och den når vi inifrån källaren, så vi behöver inte klä på oss och gå ut för att hämta ved. 

"När vi blir gamla och frusna får vi göra om gröna rummet till sovrum," säger maken, fast där är vi inte riktigt än. Men det händer ganska ofta att jag drar fram en pall och sätter mig framför glasrutan och håller elden sällskap. Inte för att jag fryser alla gånger, utan för att det är så mysigt. 

Ljus och gröna växter

Det blev så himla mörkt om kvällarna när adventsbelysningen och julljusen försvann. Jag hade plockat undan alla batteridrivna ljus också, men ångrade mig och satte fram några av dem igen, fast i lite mer säsongsneutrala ljusstakar. Det är ändå bra mysigt när det lyser ute på glasverandan om kvällarna. Så får det nog vara ett tag till i vinter. 

Snön på bilderna är numera ett minne blott. Det har regnat bort under dagen, och nu är vi tillbaka i det fuktiga vintervädret som brukar vara skåningarnas lott i livet så här års. Trist, får jag nog säga att jag tycker. Snön gör ju trots att tillvaron lite ljusare, och jag föredrar absolut den torra vinterkylan före råkall fukt. Men det är bara att bita ihop. 

Nu vill jag storstäda och göra lite vårfint här hemma. Det skulle dessutom behövas lite nya krukväxter i fönstren. Om jag inte missminner mig, så brukar det vara 50% rabatt på gröna växter på Blomsterlandet så här års, så det får kanske bli en sväng dit i helgen. En ny snittblomsbukett får det nog också bli på fredag. Det är så man överlever januari, februari och mars.