Rosenskära och tomma krukor

Jag frösådde rosenskära direkt i några pallkragar på försommaren, och även om det kom upp små plantor ganska snart, så har de tagit gott om tid på sig att producera blommor. Det beror säkert på den långvariga torkan under, och att jag var riktigt dålig på att vattna med regelbundenhet. Det torkade ut rejält i jorden mellan omgångarna, och det främjade väl inte direkt blomningen. De sista två månaderna har plantorna fått sköta sig helt på egen hand, och de har blivit helt vildvuxna. Nu så här i slutet av september blommar de som bäst, och i helgen passade jag på att klippa ett rejält fång att ta med mig in. Kanske inte de ståtligaste blommorna man har sett, men charmigt ändå på något vis. Rufsigt och vackert. 

Efter söndagens kruktömning ser det lite tomt och tråkigt ut på flera ställen runt huset. Jag vill verkligen inte ha en massa grejer att hålla reda på, men jag ska nog iallafall införskaffa lite höstfägring att sätta på kökstrappen och vid glasverandan. Det får kanske bli till helgen. Om jag orkar, ska jag nog även ta mig en sväng till IKEA i Älmhult i helgen. Jag har nämligen hört ryktas att julavdelningen öppnade den 25 september, så nu gäller det att hålla sig framme innan godbitarna tar slut. Kanske säljer de lite höstblommor också, om jag har tur. 

Det är makalöst så snabbt det blir mörkt om kvällarna numera. För att inte tala om hur mörkt det fortfarande är på morgonen, när väckarklockan ringer. Men nu får man iallafall tända mängder av värmeljus. Se där, ännu en anledning att göra sig ärende till IKEA.

Städryck

Min körövning blev inställd ikväll, och maken var iväg på kvällsmöte, så jag fick ett ryck och städade hela huset. Jag längtade efter dammfria fönsterbrädor och doften av såpaskurat trägolv, och nu har jag det. Dessutom kunde jag fortsätta lyssna på "Hjortronmyren" i mina hörlurar, samtidigt som jag fejade och grejade. 

Det där med skönlitteratur via öronen är helt klart ett vinnande koncept, för nu finns det inga sysslor som känns det minsta tråkiga. Det är snarare så att man längtar efter att storstäda, hihi!

En fin ros i köket

Små krukrosor som man köper i dagligvaruaffären brukar inte bli särskilt långlivade här hemma. Jag betraktar dem nog mest som snittblommor med lite extra lång livslängd. Men nu har jag en ros som jag har lyckats hålla vid liv ända sedan strax efter nyår, när jag slängde ut julen och fyllde huset med nya gröna växter. Först hade jag den i en kruka på köksbordet, men sen planterade jag om den i ny jord i en gammal lerkanna och ställde den i köksfönstret, och nu tackar den mig genom att blomma om. Så trevligt!

För övrigt känner jag hur det börjar suga i shoppa-blommor-till-trädgården-tarmen, men med tanke på att det var -2,7 grader imorse så inser jag att jag nog får lägga band på mig ett tag till. Men längta kan man ju. Och jag har ju iallafall en fin ros i köket att njuta av. 

Hemmakontor, härjande möss och helgplaner

Jag har haft hemmakontor i mitt fina gröna kök idag. Så himla mycket flextid hann jag inte med att ta, men det är å andra sidan väldigt befriande att gå in i helgen med en tom inkorg på mejlen och en helt avbockad att-göra-lista. På lunchrasten jagade jag både elektrikern som skulle ha kommit i januari och mössen vars bo jag kvaddade under gårdagen. Ja, det var nog faktiskt så att jag lyckades vräka en hel liten musfamilj, för det har sprungit runt minst två pyttesmå krabater i huset idag. Jag vet med säkerhet att det var minst två olika, för den ena fastnade i min gillrade ostfälla inom loppet av ett par minuter. Det är inget jag är stolt över, men för möss som härjar i huset råder det ingen pardon. 

Imorgon kör jag till Halmstad för en heldag med mina två Malmö-väninnor. En av dem kommer därifrån och har lovat att visa alla sina loppisfavoriter och andra trevliga ställen. Det ska bli väldans trevligt. För min del är det faktiskt nästan lika långt att köra till Halmstad som till Malmö, så när som på ett par kilometer. Jag har redan planerat in att lyssna klart på "Hamnet" i bilen medan jag kör. Det blir bra, det. 

Sol, städning och söndagsbastu

Sol i stugan. Det tackar vi för. Jag startade dagen i sakta mak med kaffe i sängen och ljudet av Vasaloppet på TV:n i bakgrunden. Jag kan slöa i pyjamas precis hur länge som helst på helgerna, om vi inte har någon tid att passa. Förutom kaffet hoppar jag ofta över frukost helt och satsar på en tidig lunch istället. Jag är nästan aldrig hungring på morgonen. 

Hela förmiddagen brukar passera utan att jag lyfter ett finger, men sen brukar jag bli lite rastlös och tar mig an något litet hemmaprojekt. Bara man väljer något som är lagom avgränsat, så kan till och med en hushållssyssla som städning bli riktigt tillfredsställande. Idag tog jag mig an köket, som blev skurat och avtorkat från topp till tå. Det var välbehövligt, för hyllor och lådfronter började kännas både dammiga och flottiga. 

Ännu lättare går städningen om man lyssnar på någon trevlig podd eller bok samtidigt. När jag körde till och från Karlskrona igår, började jag lyssna på "Hamnet" på Bookbeat. Det är en roman skriven av Maggie O'Farrell, som handlar om William Shakespeares son Hamnet, som dör i pesten under 1500-talets England. Boken fokuserar på föräldrarnas sorg och hur förlusten av sonen inspirerar Shakespeare att skriva pjäsen "Hamlet". Jag brukar inte läsa historiska romaner så ofta, men den här lockar mig eftersom det finns en litteraturhistorisk koppling. Den är dessutom väldigt välskriven. Filmatiseringen hade biopremiär bara härom veckan, men jag vill läsa (lyssna på) boken först. 

Linoljesåpa är verkligen världens bästa rengöringsmedel på träytor. Jag har gjort iordning en sprayflaska med linoljesåpa och vatten, som jag kör på nästan alla ytor. Golven såpskuras med kallvatten och linoljesåpa, och när man ser hur smutsigt vattnet man moppar upp är inser man hur effektivt det verkligen är. Och så doftar det ju så vansinnigt gott. Jag städade av golven i hallen och smatten av bara farten. 

När jag var klar blev det eftermiddagskaffe som belöning, och vid halv fem körde vi den traditionsenliga söndagsbastun. Aldrig känner man sig så ren som efter ett bastubad. Det är så skönt att avrunda en vecka och förbereda sig för en ny. 

Den nya säsongen av "Drive to Survive" ligger ute på Netflix nu, så vad vi gör resten av kvällen känns givet. Och i morgon börjar äntligen körövningen efter ett extra långt uppehåll, hurra! 

Flaskljusplanta och skitiga fönster

Den lilla flaskljusplantan ('Plecantus ernstii') från sensommarens besök på Bäckaskogs slott lever och frodas i köksfönstret. Den har härligt ludna blad, som dessutom luktar riktigt gott. I höstas blommade plantan med långa lila stänglar, och nu över vintern har den växt till sig och blivit riktigt tjock om stammen. Nästan som ett litet träd. Jag tycker den är så himla trevlig i all sin enkelhet. Den skulle nog egentligen behöva planteras om i en större kruka, men jag gillar den där looken av patinerad terracotta som ser ut att komma raka vägen från ett gammalt växthus. "Placeras i halvskugga/skugga" står det på nätet, men här står den i ett söderfönster, och det har ju gått hur bra som helst hittills. 

På tal om fönster, bilden visar med all tydlighet i världen hur skitiga fönsterrutor vi har just nu. Men det är ju inte direkt läge för fönsterputsning, när det är så smällkallt ute som det är. Vilken tur vi har, hihi!

Handgjord brödkorg och fisklukt

Vi är många som sneglar på de fina men galet dyra flätade korgarna i rotting, som har figurerat i inredningsmagasin och på namnkunniga bloggar det senaste året. Ni vet, sådana där från företag som svenska Pick a Poppy och danska Mith Cph. Men 500 spänn eller mer för en brödkorg med scalloperade kanter känns väl ändå lite väl saftigt. Förvisso kanske en handgjord sådan, men ändå. Jag brukar vara duktig på att töja på rimligheten för spontana inköp, men där går nog ändå min gräns för totalt omotiverade investeringar sett till vad man faktiskt får för pengarna. 

I dessa lägen känns det tacksamt att IKEA är så bra på att plagiera modern trenddesign. Under mitt besök i lördags hittade jag ett fullgott substitut i brödkorgen 'Smörfisk', som också är handgjord men bara kostade strax över hundralappen. Den billigare prislappen till trots är det nog iallafall den dyraste brödkorgen jag har ägt, men den är väldigt trevlig att ha stående framme i köket. Maken och jag försöker ha en brödfri period för tillfället, så den här veckan har jag avocado i den istället. 

För övrigt har jag skurat kylskåpet i omgångar tre dagar i rad. Jag tinade nämligen lax i kylen natten mellan lördag och söndag och slarvade visst med att knyta till påsen ordentligt. Det satte sina spår, om man säger så. Det är inte varje dag man står och skurar fulla syltburkar, mjukosttuber och filmjölkspaket, suck... Men nu hoppas jag att jag har lokaliserat allt utrunnet spad, så att det slutar lukta fiskfabrik i hela smatten. Annars får vi nog gå ner i tvättstugan och hämta varsin klädnypa.

Ledigheten går mot sitt slut

Julen är inte undanstädad på Solhäll, men den härligt långa julledigheten går mot sitt slut. Imorgon ringer klockan 06:10 och det ska bli vansinnigt spännande att se om jag klarar att pallra mig upp då. De senaste 16 dagarna har jag sovit lika länge som en tonåring om morgnarna... Det blir nog också vissa svårigheter att komma i säng i tid ikväll. Man har ju vänt lite grann på dygnet under ledigheten, och till råga på allt är ju Sverige i semifinal i juniorhockey-VM ganska sent ikväll. Det är nog tur i oturen att det kommer en ny helgdag redan på tisdag, hihi!

Nu ska jag iallafall leta rätt på jobbväskan och jobbnycklarna, ta en dusch och hänga fram rena kläder, så att allt är redo till imorgon. Vi lagade ett stort lass spaghetti och köttfärssås ikväll, så matlådan väntar redan i kylen. Tack och hej, julledigheten!

Julgardiner, julgris och sockerbagare

Åh, vilken härligt långsam dag jag har haft idag. Lång sovmorgon, kaffe i sängen och mysbrallor resten av dagen. En runda ut till soptunnan blev dagens enda utomhusaktivitet. Fast jag har pysslat lite inomhus, så helt på latsidan har jag inte legat. Julgardiner och julduk pryder numera köket, och vips så blev det genast lite juligare i stugan.  

Några tomtar har inte tittat fram här än, men på hyllan ovanför kökssoffan har jag ställt den lilla julgrisen som jag köpte på julloppisen i Kvistalånga för två veckor sedan. Det blev riktigt mysigt med ett ljus där uppe. (Batteridrivet, så klart.) Tallriken kommer också från samma loppis. Kaj Boyesens lilla kock har förvandlats till sockerbagare nu i december och passar därmed fint in i jultemat. 

Bilderna är tagna mitt på dagen, men dagsljuset har verkligen lyst med sin frånvaro idag. Det har mest varit blött och grått ute. December kan verkligen vara en dyster månad i Skåne... Imorgon börjar året sista arbetsvecka. Nog längtar man efter lite ledighet nu, men det är inte läge att börja slappna av än. Vi tutar och kör fem dagar till. 

Slappa på mitt vis

Köket har fått orangeröda detaljer i form av byggställningarna utanför fönstren. Kanske inte en färg jag själv hade valt, men det bidrar ju med lite hösttema iallafall. Det lilla fönstret ovanför diskbänken är för övrigt det enda fönstret i hela huset som går att öppna i sin helhet, utan att ställningen tar emot. De andra fönstren går bara att öppna lite grann. 

Maken var iväg på möte större delen av dagen. Själv hade jag bestämt mig för att ta det lugnt hela dagen, men oftast kopplar jag av som bäst när jag får gå och dra i något litet hemmaprojekt. Idag grejade jag i flera timmar i köket. Strax efter lunch utspelade sig följande SMS-konversation: 

Jag: "Jag skurar lite i köket."

Maken: "Skulle du inte slappa idag?"

Jag: "Det är ju det jag gör. Fast på mitt vis.😊"

Aldrig är man väl så lycklig som när diskbänken är blankputsad och trägolven doftar linoljesåpa. Och som en bonus har jag "läst" hundratals sidor av "Gråterskan" samtidigt. Kanske städningen rentav var ett svepskäl för att få tid att göra det, hihi!

Damm, grus, spindelnät och diverse småskräp

Flera veckors vindsröjning sätter onekligen sina spår i resten av huset. Vi har ju släpat ner allt som stod på vinden i omgångar, och därmed också mängder av damm, grus, spindelnät och diverse småskräp. Tidvis har man nästan inte velat gå barfota på golven. Det har inte varit någon idé att lyfta ner dammsugaren i källaren, utan den har fått stå framme i hallen mer eller mindre hela sommaren, redo att användas. Maken bar ut en ny omgång skräp till skåpbilen så sent som idag, så dammsugaren har fått jobba en ny runda ikväll. Då är man glad att man bara har 76 kvadratmeter att ta hand om. Dammsugningen tar en kvart och sen är man klar. 

Ikväll bänkar vi oss i soffan för en ny säsong av "Wednesday" på Netflix. En passande avslutning på en onsdag, eller hur?

Passiv söndag

Jag har haft en extremt passiv söndag. Min aktivitetsnivå har begränsats till att bläddra i trädgårdstidningar, fylla på kaffekoppen ute i köket, titta på brittisk true crime och Formel 1 på två olika strömningskanaler och se snön smälta bort i realtid utanför fönstret. Jag skäms faktiskt inte ett endaste dugg över min improduktivitet. Man behöver sådana dagar ibland, och idag var det en sådan dag. 

Vad veckan som kommer har att bjuda på vet jag inte riktigt än. Jag har nämligen inte tittat i min analoga kalender än, och jag tänker nog inte göra det heller. Det får helt enkelt bli en överraskning, när jag slår upp pärmarna imorgon. Hoppas överraskningen blir av det trevligare slaget. 

Dagsmeja, blommor och Formel 1

När jag slog upp ögonen vid 6-snåret imorse, visade fönstertermometern på -9 grader. Jag tackade min lyckliga stjärna att det var lördag, slog raskt igen ögonlocken och somnade om. Nästa gång jag vaknade var det betydligt mer överkomliga temperaturer ute. Som en extra bonus var det solsken och klarblå himmel. Det droppade av dagsmeja från taket, och hela huset fylldes av ljus. Jag drack mitt morgonkaffe i sängen och låg kvar länge och bara filosoferade. Vilket underbart sätt att starta en ledig dag. 

Strax efter lunch tog jag mig en liten promenad nerför backen för att besöka byns finaste lilla blomsteraffär. Min förra bukett stod sig fin i två veckor, men nu var det dags att införskaffa lite ny fägring. Jag valde en färdigbunden bukett från blomsterkylen med ranunkel, krysantemum och nejlikor i ljuvliga sorbetfärger. Den blev så fin på köksbordet. 

Ikväll frossar vi i den nya säsongen av "Drive to survive" på Netflix. Det låter ju helt koko att man ägnar lördagkvällen åt att titta på en dokumentärserie om Formel 1, men det är verkligen en vansinnigt spännande cirkus att följa. Naturlig dramaturgi och många färgstarka karaktärer. Bättre än den bästa såpan. Titta, så får ni se. 

Postskylt och dagar som försvann

Jag provade den lilla postskylten från Österlen på olika ställen i hallen på baksidan, men där är väggarna gula, så den liksom bara "försvann" där. Den är kul och förtjänar en bättre plats, så jag har ställt den på hyllplanet ovanför arbetsbänken i köket så länge. Där blir den en fin gul färgklick mot allt det gröna och vita. Jag gillar när det dyker upp lite otippade saker i hemmet, som får en att dra på munnen när man upptäcker dem. Vi har ju till exempel en gammal strumpautomat i hallen, och den är onekligen ett samtalsämne för nya gäster. 

För övrigt kändes det smått chockartat att bläddra fram kalendern till den 3 mars på jobbet idag. Det var ju bara den 28 februari när jag stämplade ut i fredags. Det är som om mängder av dagar bara har försvunnit i tomma intet. Men inte mig emot. Jag är inget större fan av februari, och nu är vi redan tre dagar in i den första vårmånaden. Ni får gärna skriva mig på näsan och tala om vilken eländig vintermånad mars kan vara, men jag känner iallafall hur den mentala saven stiger. 

Ljusare dagar och gul ranunkel

Tänk så mycket ljusare det faktiskt är om dagarna nu. Det har blivit stor skillnad bara på en vecka, tycker jag. När jag körde hem från jobbet vid 16:30-snåret idag, hade det inte ens börjat skymma än. Varmare har det också blivit. Imorse lät jag min tjocka vinterjacka hänga kvar och tog en tunnare allvädersjacka istället, för det var nästan 7 grader varmt ute. Att slippa tulta runt som en Michelin-gubbe i bylsig täckjacka kändes onekligen som ett säkert vårtecken. 

Jag köpte en härligt solgul ranunkel i kruka, som jag stoppade ner i min gröna porslinskanna. Ganska omgående lyckades jag bryta av en rejäl gren på den. Hmmm... Fast sen kom jag på att jag kunde stoppa ner de avbrutna delarna i små miniglasvaser, så det blev ju ganska trevligt ändå. Återstår att se om knopparna orkar slå ut. 

Kannan har jag satt in på diskbänken i köket, där jag kan se den mest hela tiden. Tänk att man kan bli så glad av en gul liten blomma. Om någon undrar över tiden på klockan på spisen i förhållande till det starka dagsljuset utanför fönstret på bilden här nedanför, så går klockan fel. Jag har bara inte orkat ställa om den efter ett kort strömavbrott härförleden. Det kan också vara så att jag faktiskt har glömt hur man gör... Jag får rota fram manualen.

Vad ska man hitta på ikväll då? Så lite som möjligt, tror jag. Vårljus i all ära, jag är fortfarande lika vinterkvällstrött och längtar mest efter att få krypa till kojs så tidigt som möjligt om kvällarna. En varm dusch blir en alldeles lagom ansträngande aktivitet. 

Produktivitet och passivitet

Minus tio grader och sol. Det är vad vi har haft i "Glesbygd" idag. Ett tag tänkte jag att jag borde gå ut och gå en sväng, men sen kom jag på att jag i så fall skulle vara tvungen att klä på mig, och det kände jag inte alls för. Dagen har alltså tillbringats i mysbrallor och fårskinnstofflor, med en blandning av produktivitet och passivitet. Som exempel på det förstnämnda kan nämnas ett städat kök, en renbäddad säng, en runda med dammsugaren och en nyklippt make. Som exempel på det andra kan nämnas skidskytte-VM på TV, semlor till kaffet, "Balettskolan" på SVT Play och slöbläddrande i inredningstidningar. En perfekt balanserad söndag, förutom att jag hoppade över bastubadet på grund av mitt inflammerade öga. 

Veckan som kommer innehåller ett teaterbesök på torsdag kväll, en semesterdag på fredag och så lite jobb däremellan. Fint så. Men för stunden tänker jag återgå till lite mer passivitet, innan söndagen är över. Man kan visst få jordnötter om man vill, säger maken. Och det vill man ju. 

Lampa och trädgårdskvistar

Av julen 2024 finns det nu inga spår alls här hemma, förutom en kvarglömd adventsstjärna i fönstret nere i bastustugan. Eller kvarglömd och kvarglömd, - det är nog mer sanningsenligt att säga att jag inte orkar gå ner och hämta den. Ljusslingan i sockertoppsgranen i trädgården är också fortfarande tänd, men där kan det ju iallafall få lysa till tjugondagen på lördag. Sen drar jag nog bara ur kontakten och låter slingan sitta kvar till vårstädningen. Jag tycker nog ändå att det är lite mörkt och tråkigt i våra fönster. Särskilt i köket, där det verkligen känns som att det saknas en lampa på fönsterbrädan om kvällarna. Jag ska nog svänga inom lampaffären på min jobbort och se om jag hittar något litet som kan tänkas passa där. Vi fick ett presentkort på 300 kronor i julklapp av arbetsgivaren, så det kan ju bli ett bra startbidrag. 

Jag valde laxrosa amaryllis i brist på tulpaner i en färg jag gillade, men det blev förvånansvärt vårigt ändå. Och knoppiga trädgårdskvistar är ju ett måste att ha inomhus så här års. Så fint, så fint. Bara sedan bilden togs igår har det kommit små gröna blad på spirean i buketten. Till helgen får jag ta med mig sekatören och gå ut och knipsa lite grenar i trädgården. Syrén har vi ju gott om, om inte annat.

Så tokigt det känns att börja arbetsveckan på en tisdag. Man kommer i otakt i hjärnan, liksom. Men efter idag är det redan full rulle på jobbet, och i det tempot kan det nog bli lagom att jobba fyra dagar innan helgen tar vid. Sen behöver den här tanten alldeles bestämt vila upp sig lite grann igen, hihi!

Helgbukett och köksstädning

Lagom till frukostkaffet föll det sig så bra att Kanal 7 visade två avsnitt på raken av "Trädgårdsmästarna". Pang! Där vaknade min trädgårdslängtan till liv med en smäll. Nu vill jag gräva, plantera vackra träd och göra små porlande water features. Men med tanke på att termometern visade på -11 grader imorse och att trädgården är täckt av snö, så får det nog förbli ett projekt i fantasistadiet ett bra tag till. Tur att byns finaste lilla blomsteraffär finns. Årets första helgbukett blev en blandning av nejlikor, kortskaftad amaryllis, spirea och eukalyptus. Vintrigt och vårigt på samma gång. 

Under eftermiddagen pysslade jag i köket, där jag städade bort julen helt och hållet. Julgardinerna åkte i tvätten och adventsljusstaken upp på vinden. De sista pepparkakorna i skafferiet blev till fågelmat, och min underbart galna tomtegräddkanna gömdes undan i ett skåp till nästa jul. Nu är det iallafall grundligt städat i ett rum. Ett lagom dagsprojekt. 

Under eftermiddagen har det kommit mer snö, och min spirande trädgårdslängtan till trots, så tycker jag faktiskt att det är riktigt härligt. Alla som har upplevt mild men grådaskig och blåsig vinter i Skåne vet att det verkligen inte är någon höjdare. Ska det ändå vara vinter, så kan den ju iallafall vara ljus och vacker. 

Julbonad i köket

Min mormor hade alltid väggbonader ovanför kökssoffan i sitt kök. Sådana där i papper, med sommarmotiv på sommaren och julmotiv på julen. Jag älskade att ligga nerbäddad i kökssoffan, titta upp på de där bonaderna och hitta på historier om bilderna. Speciellt minns jag en som föreställde en slädfärd med facklor till en upplyst kyrka, som skymtade i fjärran. Så stämningsfullt. Jag tänkte att jag nog också ville ha en bonad ovanför kökssoffan i jul, och under förra helgens besök på den trevliga lilla loppisbutiken i Västra Karup hittade jag en handbroderad tygbonad för en tjuga. Den har förvisso inget motiv som lockar fantasin på samma sätt som mormors bonader gjorde, men den är fin i all sin enkelhet. Idag strök jag på den och nålade upp den på väggen med röda häftstift. Blev det inte juligt, så säg?

Under dagen har jag plockat ner lite mer julgrejer från vinden. Inga tomtar än, men lite fler dekorationer och ljusstakar, som till exempel den röda trearmade ljusstaken som jag köpte på loppis efter nyår och målade om från allmogeblått till allmogerött. Linoljefärg i nyansen röd järnoxid är verkligen den perfekta julröda färgen. På bilden har jag levande ljus i staken, men nu ikväll bytte jag ut dem mot låga batteridrivna stearinljus, så att jag törs ha staken tänd hela kvällen utan att behöva sitta och vakta. Det blev faktiskt riktigt fint. Jättemysigt att det fladdrar lite ljus i köket, när man kommer in där på kvällen. Jag ska nog bunkra fler sådana ljus i veckan som kommer. 

Julgardiner

Jag hittade ju två julgardinkappor i en fyndlåda på Rusta härförleden. Jag tror att de kommer från fjolårets julkollektion, för jag hittar dem inte på hemsidan. Det fanns bara två kvar med just det här mönstret, så det kändes som ett tecken på att de skulle få följa med hem med mig. Jag var sugen på att få in en aning rött i mitt grönvita kök, och det här känns alldeles lagom mycket. 

Färdigsydda gardiner är helt klart min melodi, men jag var ändå tvungen att klippa av dem nertill och fålla om dem lite grann. En raksöm klarar jag iallafall av att göra på symaskinen, fast jag fick naturligtvis jävlas lite grann med undertråden, som tog slut mitt i sömmen. Till det lilla fönstret fick jag klippa av kappan både på längden och bredden, men jag lämnade så självklart kanten med kanalband kvar. Man vill ju inte göra saker och ting onödigt krångliga. Särskilt inte när det gäller sömnad. Nu är det lite lagom adventspyntat i köket, men närmare jul smyger jag kanske in lite mer. 

För övrigt slog jag omkull ljusstaken i fönstret i röda rummet igår, så nu lyser lamporna på den jättestarkt. Förhoppningsvis räcker det att byta glödlamporna på den. Det där får jag redan ut på lampaffären på väg hem från jobbet imorgon.