Gammalt och nytt i röda rummet

Någon gång i höst när jag är återställd i ryggen ska jag ta mig an att städa upp i den platsbyggda bokhyllan i röda rummet. Den behöver tömmas och dammas, och en hel del gamla böcker behöver gallras för att göra plats för nya. Jag har så himla svårt för att göra mig av med böcker, men eftersom jag fortfarande hör till kategorin människor som älskar att köpa nya böcker så behöver det göras plats för dem. Böcker man köpte på bokrean på 80-talet behöver man kanske inte ha kvar resten av livet. "Blomblad för vinden" är man ju inte direkt jättesugen på att läsa om. Sen finns det förvisso flera gamla favoriter som absolut måste få vara kvar. Det är ändå en speciell känsla att veta att de står där redo, ifall jag vaknar mitt i natten och måste bläddra lite i dem. Inte för att det någonsin händer, men iallafall. Den där gamla klockan på översta hyllan ryker nog snart. Den fungerar inte ens. Fast den lilla hustomten som sitter och läser vågar jag inte flytta på. 

De nya fåtöljerna har verkligen varit semesterns bästa investering. Det är både jag och maken överens om, men kanske mest jag, som sitter där mest för jämnan nu när jag har ont i ryggen. De ger jätteskönt stöd för både rygg, nacke och huvud, och det blir väldigt vilsamt för överkroppen att sitta i dem. Sen blev ju rummet ljusare och trevligare på något sätt, när det kom in lite ljusare färger. 

Vi har en ny TV också, förresten. Den gamla lyckades vi spränga högtalarna på, och det blev till slut helt olidligt att lyssna på det skorrande ljudet. TV hör ju absolut inte till de vackrare inslagen i heminredning, men ett hem ska ju trots allt inte bara vara fint att titta på, utan levnadsvänligt också. Vi är inbitna film- och TV-tittare och prioriterar därmed det framför fin utsikt mot bilparkeringen, hihi!

Slut på semestern

Och så var semestern plötsligt slut. Det som kändes som en hel evighet av tid för fem veckor sedan försvann i ett nafs. Fast jag klagar inte, för jag känner mig faktiskt väldigt utvilad. Som vanligt hann jag inte med allt jag hade tänkt, men jag känner ingen stress över det, utan gläds åt det som faktiskt blev av. Augusti och september brukar ju också kunna bjuda på somriga helger, så än finns det gott om tid kvar att göra saker. Kanske unnar jag mig en extra semesterdag någon fredag framöver. Förra året gjorde jag ju en ensamutflykt till Norrvikens trädgårdar i slutet av augusti, vilket var underbart och verkligen gav mersmak för liknande soloäventyr framöver.

Nu är jag iallafall nybastad och nyskrubbad, och arbetsväskan är upphämtad från källaren och packad inför morgondagen. Det blir spännande att se hur lång tid det tar att minnas lösenordet till min jobbdator den här gången, men förhoppningsvis hittar jag min hjärna i någon skrivbordslåda på arbetsrummet.

Nya fåtöljer och en fotpall

Redan förra sommaren körde maken och jag runt bland alla möbelaffärer vi kunde hitta i norra Skåne och södra Småland i hopp om att hitta fåtöljer som kunde ersätta våra gamla clubfåtöljer i röda rummet. De var så gamla och nersuttna, och vi hade tröttnat på hur de såg ut. På önskelistan stod något som var tillräckligt nätt för att inte se klumpigt ut i rummet, något som var både bekvämt och som passade in i den lite gammaldags stilen. Vi hittade inte en enda fåtölj som kändes rätt. Den här veckan tog vi så upp jakten igen, och efter att ha kikat på utbudet i Hässleholm, Kristianstad och Älmhult kom vi till slut fram till att öronlappsfåtöljen Strandmon från IKEA faktiskt var det bästa alternativet. 

Idag tog vi skåpbilen till Älmhult och köpte två fåtöljer och en fotpall. Vi valde varianten som heter 'Nordvalla mörkgrå' och köpte sedan till de mönstrade överdragen 'Ribersborg' för att kunna variera oss lite grann. När vi provade överdragen gillade vi dem jättemycket, så de får sitta kvar på. Fotpallen fick inget överdrag, utan istället ett fårskinn ovanpå. Man kan lyfta på sittdynan på den och ha underdelen till förvaring. Maken är extra nöjd med det, för jag har redan lovat bort utrymmet till honom. 

Det blev verkligen en helt annan känsla i röda rummet. Ljust och fräscht och mer inbjudande än tidigare. På önskelistan står nu att hitta en annan taklampa, för den befintliga är inte så värst kul. Den är ett billigt loppisfynd och har levt på lånad tid i 15 år, hihi! På sikt vill vi renovera ytskikten i hela rumme, för de är väldigt slitna. Men nu har vi iallafall fina fåtöljer. 

Våra gamla fåtöljer hamnade på Marketplace och hämtades just av en familj längre upp på gatan. Tänk så bra att de kommer till användning någon annanstans. Och nu behöver vi inte bemöda oss mer med dem.

Hemmasöndag

Jag har haft en riktig hemmasöndag, då jag inte har varit utanför grindstolparna på hela dagen. Ja, knappt utomhus överhuvudtaget faktiskt, undantaget den korta promenaden till och från bastustugan för söndagens traditionsenliga bastubad. Tidigare på dagen såsade jag i morgonrock ända fram till lunch, då jag fick ett ryck och storstädade i sovrummet och i röda rummet. Det behövdes kan jag säga, för det var kopiöst dammigt överallt där. Jag dammtorkade, putsade fönstren invändigt, duschade alla blommor, dammsög både golv, väggar och tak och avlutade med att skura golven med linoljesåpa. Så nu är det iallafall rent i halva huset. Dagen har också innehållit två OS-guld och en rejäl laddning spaghetti och köttfärssås. Nu har jag matlådor för fem dagar på kylning på glasverandan, tänk vilken lyx. 

I hörnet med monsteran ställde jag en pall som bord när vi tog bort granen i början av året, men det känns som en tillfällig lösning. Vi har provat att ha lite allt möjligt där genom åren, men hittills har ingenting känts 100% rätt. Vi har kommit på att det nog skulle vara fint med ett bordslågt hörnskåp av något slag, gärna ett riktigt gammalt sådant. Typ nederdelen på ett tvådelat allmogehörnskåp, om ni förstår hur jag menar. Vi ska spana runt lite på loppisar och antikaffärer i vår, så får vi se vad vi hittar. Det måste iallafall vara något som är flyttbart, för annars har vi ingen bra plats att ställa julgranen. Ve och fasa, hihi!

Granen står så grön och grann

Nu står granen grön och grann i stugan. Granförsäljaren vi brukar handla hos hade ingen försäljning i år, så vi fick köra runt och letade lite innan vi hittade en som sålde vanliga rödgranar. För det vill man ju alldeles bestämt ha. Doften vi har i stugan nu är helt obetalbar. Exemplaret vi köpte hade fyra olika toppar och var egentligen lite för hög för vår takhöjd, men vi klippte bort tre av topparna och kapade den fjärde, så nu går den in precis. Den lilla tjockisen är nästan lika bred som den är hög.

Medan maken tittade på skidskytte i soffan intill, klädde jag granen med varendaste liten antik julgranskula som jag kunde hitta i mina gömmor. Först tänkte jag köpa riktiga polkagriskäppar och hänga upp, men jag hittade en påse med fuskpolkagrisar i jullådan som faktiskt är mycket finare. De riktiga är lite för rosa i färgen, tycker jag. I toppen sitter som vanligt min barndoms julängel, inköpt på Wessels i Uppsala julen 1976. Hon blir gulare och gulare för varje år, fast det gör henne mer och mer antik på något sätt. Fast något från 70-talet kan nog knappast kallas antikt. Iallafall inte än. (Och det är bloggerskan tacksam för, hihi!)

Som vanligt sitter julugglan under granen och ruggar. Det är vår alldeles egna tradition sedan många år tillbaka, då maken hade med sig den hem efter en dagstur till Malmö i juletid. Han hade spontanköpt den på en inredningsaffär, och sedan dess får den pryda sin plats under granen. Den är gjord av något halmliknande material med fjädrar ovanpå. Resten av året hänger jag den alltid i en påse i taket på vinden, för jag är så rädd att mössen ska festa loss på den. Det vore ju för ledsamt. 

Med granen infann sig äntligen lite riktig julstämning. Imorgon ska jag nog ta fram mormors tyska tomtar och lite annat smått och gott ur jullådan på vinden. Bäst att maxa julpyntandet nu, för snart ska det ju bort igen, hihi!

Lisa Larson-tomte och körfika

Med tio dagar tillgodo till julafton smög det sig in en liten tomte i röda rummet igår kväll. Lisa Larsons ljustomte är en av mina absoluta favoriter. Den finns i flera olika färger, ja till och med i grönt, men den gråa är faktiskt finast. Det ser ut som om hans rock är gjord av fårskinnspäls, och den är så lagom julig på något sätt. Mest bara härligt vintrig. Nu får han hålla oss sällskap om kvällarna resten av året, när vi sitter i soffan och tittar på TV. Visst ser han snäll ut?

Ikväll hade vi julavslutning med traditionsenlig knytisfika på kören, så nu är jag både proppmätt och sockerstinn. Men jag drack iallafall sockerfri julmust, hihi!

Chans eller risk?

I morse när jag passerade gränsen till min jobbkommun, så var det faktiskt aningens lite vitt på marken. Inga mängder, men tillräckligt för att det ändå skulle kännas som säsongens första snö. Dagarna framöver finns det en chans att det blir mer, för det är en liten snöflinga på väderkartan både på onsdag, torsdag och fredag. 

Eller ska man vara negativ och istället tänka att det är risk för snö? Fast nog är det lite mysigt ändå. Iallafall så här i början, när det fortfarande är lite nyhetens behag. Och nog bidrar det med stämning, om det är lite vitt på backen till advent. 

Bokälskaren som inte läser

Idag lyckades jag med konststycket att gå in i en bokhandel utan att köpa något. Det är en bedrift jag sällan lyckas med. Det är alltid så vansinnigt trevligt att gå runt och botanisera bland böcker, pennor, bokmärken och allehanda kontorsmaterial, men den här gången hade jag bestämt redan i förväg att det minsann rådde totalt köpförbud. Jag rensade ju ut tre-fyra papperskassar med böcker för bara ett par veckor sedan, och några nya finns det absolut inte plats för. Ledsamt, men sant. 

För att vara en bokälskare av rang är jag tyvärr en extremt dålig bokläsare numera. Det känner jag nästan lite sorg över. Mitt nyårslöfte de senaste åren har varit att läsa en bok i månaden (12 böcker per år, alltså), men de sista åren har jag tyvärr misslyckats fatalt. Jag har dock en rejäl trave olästa böcker på nattduksbordet, som bara väntar på att bli lästa. Jag får väl se till att börja med dem, och sedan får jag bli en mer frekvent besökare på vårt förträffliga lokala bibliotek. 

Snart är det sommartid, och då får man gå och lägga sig en hel timme tidigare. Då kanske man för en gångs skull orkar ligga och läsa en halvtimme eller två, innan man slocknar. Jag håller tummarna för att det blir så. 

Ship ahoy!

Jag ligger i soffan under en filt och tittar med ett halvt öga (både bildligt och bokstavligt talat) på ett program på Kunskapskanalen. Det är en brittisk dokumentär om de europeiska kungahusens 1900-talshistoria. Inte för att jag är superintresserad av det, men jag tycker om att ligga och lyssna på speakerröstens tjusiga Queen's English. Min egen engelska är fortfarande färgad av mitt år som au pair i USA för 35 år sedan, men om jag fick välja om skulle jag hellre vilja kunna prata brittisk engelska. Vilken dröm att låta som snobbiga Hyacint Bucket i "Skenet bedrar", hihi!

Imorgon är det alla hjärtans dag. Vad ska man hitta på då? En candlelight supper, kanske? Eller kanske en outdoors/indoors luxury barbecue with finger buffet? Eller en waterside supper with riptarian entertainments? Nåväl, en tacosallad framför TV:n är inte så dumt det heller. Man kan ju alltid sitta i soffan och ropa nautiska termer. Ship ahoy!

Julgran och midvinter

Redan före lunch körde vi till en gård i grannbyn söderut för att införskaffa årets julgran. Vi har handlat våra granar på samma ställe flera år i rad nu, och även i år fanns det många fina exemplar att välja på. Vi valde som vanligt en rödgran, för de doftar godast och känns mest genuina. Maken får agera måttstock. Om granen är 187 cm hög går den in utan problem och det blir en decimeter kvar till tak. 300 spänn för en gran är 200 kronor billigare än i Malmö, kan vi konstatera efter ett telefonsamtal med svärmor och Amerika-svägerskan. 

Efter lunch hämtade jag ner min samling av gamla julgransdekorationer från vinden och skred till verket. Det mesta i mina lådor är udda, men tillsammans blir det en fin helhet. Jag hänger upp kulorna med metallhängare från ICA Maxi, vilket jag måste säga är smidigt som attan. Jag lyckades dock krascha två kulor innan jag var klar. Så kan det gå när man är oförsiktig, men känner jag mig själv så hittar jag säkert nya kulor att fylla på samlingen med under loppisåret 2025.

Över toppen trär vi alltid min barndoms ängel, som är inköpt på varuhuset Wessels i Uppsala 1976. Jag hade den som julpynt i mitt rum när jag var liten, men nu är det en självklar tradition att låta henne pryda toppen på granen. Hon blir lite gulare för varje år som går. 

Varför ha en julbock under granen, när man kan ha en juluggla? Den köpte maken till mig i en inredningsaffär i Malmö för många år sedan, och sedan dess sitter den under granen varje jul. Det stora dilemmat är att förvara den musfritt resten av året... Tur att vi har tvättlinor på vinden, som man kan lägga upp saker på. 

Ikväll har vi firat midvinter. 10:20 idag inföll vintersolståndet, vilket innebär att solen stod som lägst på norra halvklotet då. Det innebär också att vi från och med nu går mot ljusare tider. Det känns ju verkligen som något man vill fira, och det gör vi också varje år.  

Vi lagade god middag, korkade upp en flaska vin och tände mängder av ljus i gröna rummet. Jag lade oasis och mossa i min fina loppisfyndade terracottakruka med öron och stack i tio smala vita ljus, som jag hade gömt undan på vinden efter förra årets januari-rea. Den som spar, hon har. Så vackert!

Nu börjar julstämningen verkligen infinna sig i stugan. Jag har redan kopplat bort hjärnan från allt vad jobb heter och njuter av att gå runt hemma och småplocka och pyssla. Någon julstress känner varken maken eller jag, för det finns egentligen inga måsten. Vi gör bara sådant vi tycker är roligt. Jul blir det ju ändå, oavsett vad man gör och inte gör. 

Hemmakontor

Idag har jag haft hemmakontor hela dagen. Min arbetsplats är nästan alltid soffan, som faktiskt erbjuder den allra bästa arbetspositionen för min rygg. Jag pallar upp kuddar vid ett armstöd och sitter med raklånga ben och datorn i knät på en sådan där datorbricka med kudde från IKEA. Det funkar hur bra som helst, och jag kan bokstavligt talat sitta och jobba i timmar utan att bli stel. Om någon hade kommit in i rummet hade de nog tyckt att det såg slappt ut, men jag är effektiv som attan och tappar ofta uppfattningen om tid. Sen jobbar jag undan allt som finns på min att-göra-lista (som ofta är lång) och i mina digitala inkorgar (som ofta är fulla), och när jag är klar med allt flexar jag ut och tar helg. Idag hann klockan bli halv fyra innan jag var klar. Det är dock en vansinnigt skön känsla att stämpla ut, när man vet att inget ligger kvar och skvalpar.

Och när datorlocket är stängt, förvandlas soffan från arbetsplats till plats för fredagshäng. De tvära kasten har jag inget som helst problem med, för jag har verkligen en av- och på-knapp när det gäller jobbet. Nu står den på "Av" ända fram till måndag morgon. Happy Friday, allihopa everybody!

Ljusare nu

Men hörrni, nog är dagarna ljusare nu. Man behöver inte ha utebelysningen tänd om morgnarna längre, och det är fortfarande dagsljus en stund efter att man kommer hem på eftermiddagarna. Det där är lika befriande att konstatera varje år i februari. Man liksom känner hur hoppet återvänder. Det är ändå fint, på något sätt. 

Med ljuset kommer lusten att sätta igång med saker. Jag har så många projekt jag skulle vilja ta tag i här hemma. Alla är inte lika roliga, men nödvändiga, så vi får nog göra någon slags prioriteringsordning. Men mellan tråkiga projekt måste man sticka in något roligt också, både som morot och som belöning. För mig kan små projekt vara ytterst tillfredsställande. Som att måla om en stol eller att ordna ett extra hyllplan i ett skåp. Det där sistnämnda blev ju gjort för ett par veckor sedan, då jag organiserade om i det gråa skåpet. Jag är fortfarande lycklig över att det äntligen blev av. 

Det känns redan som om veckan går mot sitt slut, och på ett sätt kan man ju säga att den gör det, för jag har tagit semester på fredag. Veckans sista arbetsdag är alltså redan imorgon. Det känns lite lyxigt, faktiskt. Har jag flyt kanske jag till och med kan stämpla ut lite tidigare. 

Avtackning och blomsterlycka

Igår "bidde" det minsann inget inlägg, för då var jag ute och rumlade till way past my bedtime (läs: klockan 22:00). Vi hade avtackning av en långvarig och mycket kär kollega på jobbet och firade av henne storligen med middag på Fabrik, som är nordöstra Skånes i särklass mest spännande restaurangupplevelse. De har ett väldigt trevligt koncept med smakrika "mellanrätter" i lyxig miljö med härligt avslappnad atmosfär. Donnan på bilden är inte min kollega, utan en fönsterspegling av ett fotografi som ingår i ett fotoprojekt av Osby-profilen Matthias Lavesson. 

Idag har jag jobbat hemma i soffan i sällskap av alla-hjärtans-dag-blommorna, som maken kom hem med i torsdags. Buketten hade visst börjat med att det skulle vara en ensam röd ros, men i konspiration med förträffliga floristfröken F på byns finaste lilla blomsteraffär, så utvecklades det till något annat, som båda vet att jag gillar. 

Det finns nog ingen som är så tacksam att ge bort blommor till som jag. Jag blir lycklig ända in i hjärteroten. Hur ljuvligt är det inte att skåda en anemon djupt i ögat?

Och nu hälsar vi ännu en fredag välkommen. Att tiden går snabbt bryr jag mig inte om att konstatera längre. Det bara är så. Happy Friday, allihopa everybody!

Här va're gran

I förmiddags tog vi skåpbilen till grannbyn och köpte gran. Vi har handlat på samma ställe flera år i rad, för granarna är alltid så nyhuggna och fina där. Och så är det ju så nära och bra hem. Rödgran är alltid ett självklart val. Det doftar ljuvligt, och så passar det bäst i ett gammalt hus som vårt. När det var dags att ta in granen hittade vi naturligtvis inte julgransfoten. Kan det rentav vara så att vi slängde den efter förra julen? Jag har ett vagt minne av att den läckte lite grann. Nåväl, en snabb sväng till byns största loppis fixade biffen. Förvisso ingen tjusig variant, men fullt funktionsduglig. Och den syns ju ändå inte där under de täta grenarna. 

Jag har aldrig någon plan när jag tar ner lådan med julgranspynt från vinden. Det finns ganska mycket att välja på där, så det blir lite olika från år till år. Jag bestämmer mig as I go along, helt enkelt. I år har jag nästan uteslutande kört på antikt pynt, med undantag för flugsvamparna, som är nytillverkade och kommer från Søstrene Grene. Glittret hoppade jag över. Eller är det i år jag ska köra på lamettaglitter för allra första gången? Det ser så festligt ut på alla bilder på Instagram. 

Nu sitter jag och tindrar ikapp med granen, hihi! Första kvällen med gran är onekligen en av årets höjdpunkter. Och imorgon får vi nog se tomtar krypa upp ur vrårna. Med en vecka kvar till jul börjar det bli dags att maxa på med julpyntandet. 

I love my books!

Måndag igen. I vår är det bara körövning varannan måndag, och den här veckan är det inte någonting. Trist på ett sätt, men just ikväll skönt på ett annat sätt. Jag har masat mig runt som en plirögd mullvad hela dagen och ser fram emot att ta kväller hemma i soffan. Kanske slötittar jag på någon dokumentär på SVT Play. (Igår såg jag dokumentären om Laleh och känner mig fortfarande smått förälskad.) Kanske läser jag en bok istället. I bokhyllan finns en och annan oläst titel att välja mellan, men också många gamla favoriter som förtjänar att bli lästa igen. Fast ofta vågar jag inte läsa om en bok. Tänk om jag inte tycker att läsupplevelsen är lika fantastisk andra gången? Ibland är minnen bäst när man låter dem vara just minnen.

För mig är det jätteviktigt att ha böcker omkring mig i mitt hem. Jag vet att många tänker inredningsmässigt och sorterar sina böcker i färgordning eller ställer dem med ryggen inåt och den pappersvita sidan utåt, men själv tillhör jag låt-böcker-vara-böcker-falangen och låter dem ta plats precis som de är. Ett tag hade vi dem noggrant sorterade i bokstavsordning efter författare, men det systemet spricker liksom varje gång man kommer hem med en ny bok. (Vilket jag gör ofta.) Just nu är de iallafall sorterade efter författare och till viss del efter genre. I love my books! 

Julgransplundring

När datorknackandet var över för dagen, tog jag fram jullådan och klädde av granen. Jag älskar varenda liten kula och packade ner dem med stor omsorg. Tänk vad märkligt att det blir svårare och svårare att få plats med allt i lådan för varje jul som går. Jag tror bestämt kulorna förökar sig i granen, hihi! Imorgon är det tjugondag Knut, och kommer Lions och hämtar granen. Klockan 10 ska den stå redo ute vid tomtgränsen, och vi har redan "dekorerat" den med 40 kronor i en påse. Vi skulle visserligen kunna köra iväg den själva i skåpbilen, men det är skönt att slippa en extra syssla, och så känns det bra att stötta lokala välgörare. (Sanningen kan också vara att skåpbilen redan är full med annan bråte som ska slängas...)

Nu är hallen full av julsaker och golvet fullt av barr, så lite snabb städning får det nog bli imorgon. Finns det något mer tillfredsställande än att höra hur barren rasslar i dammsugarslangen? Jag tror nästan inte det. 

Köpcenterbesök och bokläsning

Jag dristade mig till ett besök på C4 Shopping i Kristianstad efter lunch idag. Jag var inte direkt ensam om det vågspelet, om man säger så. Jisses, så mycket folk! Några kläder orkade jag inte prova, men det var ändå rätt kul att gå runt och titta lite grann. Det var bra rea på alla julsaker, så jag passade på att köpa juletiketter och små filtfigurer på Panduro Hobby att använda nästa jul. (Jag måste bara komma ihåg var jag lägger dem...) Lite underkläder och skönhetsartiklar blev det också, och två böcker som jag har haft på min läslista under hösten. Bäst var ändå fikan på Espresso House. 

Ikväll äter vi kallskuret och ostar från kylskåpet, och jag passar på att elda ner ljusen i julgransstaken för sista gången i år. Sen ska jag sätta mig och börja läsa någon av böckerna jag köpte. Mitt nyårslöfte om att försöka läsa tolv böcker mellan januari och december kommer jag nog inte uppfylla, men jag ska iallafall försöka snygga till siffrorna lite grann. Jag får återkomma med en recension när jag har läst klart. 

Grinchen har köpt gran!

Jodå, visst blev det en gran på Solhäll i år också. Jag kom plötsligt till insikt om att jag har gått omkring som Grinchen (som förvisso är grön och fin, hihi!) och surat större delen av december, och det enda sättet att råda bot på det är ju att skaffa en gran. Vi storhandlade i Hässleholm i förmiddags och plockade sedan upp ett knubbigt litet exemplar hos julgransförsäljarna ute på parkeringen. Rödgran så klart. Jag vill aldrig ha något annat. Väl hemma gjorde maken grovjobbet med fot och lampor, och sedan hängde jag kulor för glatta livet. Granen är bara 1,70 hög, så det gick hur bra som helst. 

I år plockade jag fram alla gammeldags glaskulor jag kunde hitta. De är små och nätta och passar bra när granen är lite mindre. Några små vita fåglar på klämma och ett gäng polkagrisstänger fick också komma upp, men glitter hoppar jag nog faktiskt över i år. I toppen stoltserar som vanligt min barndoms ängel från Wessels-varuhuset i Uppsala, och under granen sitter julugglan och spanar. Och nu sitter jag här och tindrar med ögonen och är så nöjd så nöjd. Julgran är ändå den ultimata mysfaktorn. Hur kunde jag tänka att jag ville vara utan den? Så dumt. 

För övrigt hade jag tänkt att vi skulle sova i polkagrisrandig bäckibölja i jul, men när leveransen dök upp fanns det bara lakan till en av oss i paketet. Efter ett samtal med kundtjänst på det stora varuhuset som börjar på Å, så fick jag veta att de tyvärr inte kunde skicka det andra setet eftersom de håller på att flytta sitt lager. Nåja, vad är väl en bal på slottet. Den ensamma bäckiböljan skickade jag i retur. Våra gamla jullakan får duga fint en jul till. 

"Lånad" matta och kransbindarkurs

Mattan vi köpte till röda rummet för ganska exakt två år sedan var verkligen inget bra köp. Den var förvisso både snygg och Fair Trade-märkt, men den blev luddig och konstigt noppig på ingen tid alls och var verkligen hur svår som helst att hålla efter. En ny matta har sålunda stått på önskelistan ganska länge, och när jag var hemma hos mina föräldrar senast föll det sig så lägligt att jag hittade en riktigt snygg och nästintill oanvänd ullmatta i deras vindsförråd. Den "lånade" jag med mig hem, och tänk, både måtten och färgerna passar ju hur bra som helst. Törs man hoppas på att den fortsätter att hålla sig lika fin i vår ägo? 

Ikväll väntar kransbindarkurs hemma på gården hos förträffliga floristfröken F. Under sommaren har hon förvandlat en gammal uppmurad gödselbrunn till en inglasad "blomsterbrunn" för kursverksamhet och diverse andra tillställningar, och den ser jag verkligen fram emot att få se. En krans att hänga på verandadörrarna hoppas jag också få med mig från kvällen. Kanske hinner jag också ta en och annan bild att visa er framöver. 

 

Egen blombukett

Inför helgen meddelade jag byns finaste lilla blomsteraffär att jag ville skjuta upp födelsedagsbukett nummer två till nästa helg. Delar av bukett nummer ett var nämligen fortfarande fin, och så fick jag (hör och häpna) ihop ett litet gäng egenodlade dahlior att ersätta det som var visset med: 'Daisy Duke', 'Wine-eyed Jill' och 'Baccardi'. För säkerhets skull fyllde jag ut med en kvist vipphortensia också.

Jag brukar ställa mina buketter på det lilla bruna arkivskåpet i röda rummet, för det är mest i det rummet jag sitter när jag är inomhus. Där kan jag ju verkligen njuta av blommorna. Det gamla lerkruset ropade maken in på auktionen vi besökte i slutet av juli, och pipan (som föreställer en gubbe) är en födelsedagspresent från mig. Maskulint och feminint på samma gång. 

För övrigt har det varit en ganska seg måndag med lite zombievarning på undertecknad. Nu får jag iallafall hålla mig vaken till 20:00, då den nya säsongen av "Det sitter i väggarna" drar igång. Bästa TV-serien! Som uppvärming läser jag några nummer av tidningen "Gårdar och Torp", som jag lånade på biblioteket på vägen hem. Och kanske får jag lite pistageglass också, om jag har tur.