torsdag 17 januari 2019

Böljande krassegång

Jag vet vad jag absolut vill ha i trädgården i sommar. En sån där gång av böljande krasse, som den jag fotograferade på Sofiero i augusti 2017. Är den inte helt breath-taking, så säg? Och borde inte krasse bli årets trendblomma? Jag har redan köpt frön! 


Fast jag undrar hur många påsar man egentligen måste köpa för att uppnå en sådan här masseffekt? Vanligtvis brukar jag vara självförsörjande på krassefrön från min lilla odling nere i köksträdgården, men torkan i somras gjorde att det nästan inte "bidde" några blommor alls. Well, en liten krassegång ska jag nog lyckas åstadkomma iallafall. Om inte annat hoppas jag kunna börja bygga upp en ny fröbank till kommande somrar. 

onsdag 16 januari 2019

Än slank hon hit, än slank hon dit

Jag kan meddela att det var riktigt snorhalt i "Glesbygd" imorse. Jag vet det, för på väg till bussen runt 7-snåret vaggade jag nerför backen som en liten (nåja) pingvin, för att sedan stranda som en val (åhja!) på en lerslaskig gräsplätt någonstans där nere i svängen. Jag hade lera långt upp på låren när jag klev på bussen, och fick sen börja arbetsdagen med att skura mina byxor på en toalett på Kommunhuset. Som det kan gå.


Och där kunde berättelsen ha varit slut, om det inte vore för det faktum att jag lyckades halka i en grusig backe på vägen hem också. Där behövdes det inte ens någon is. Efter den bravaden kompletterades den intorkade leran med ett stort hål på höger knä. Jag säger då det... Undra om det fortfarande är mellandagsrea i klädaffärerna?

tisdag 15 januari 2019

På tulpanens dag

Det är onekligen lite svårt att låtsas att det är vår, när det har snöat ute under dagen. Fast förra våren var det ju faktiskt snö långt in i april, så jag kan nog lura mig själv ändå. Och så är det ju tulpanens dag!


Ikväll börjar en ny säsong av "Auktionssommar" på SVT2 klockan 20.00. Den där typen av TV-program passar perfekt för en gammal loppisräv som undertecknad, så det får nog bli kvällens aktivitet. 

måndag 14 januari 2019

Låtsas att det är vår

På verandan är det fortfarande kallt som attan, men jag biter ihop och låtsas att det är vår. Iallafall lite grann. Körsbärskvistar i plåtvas och dagsljus som silar in genom fönstren kan väcka liv i vilken frusen själ som helst. Vedljusstakarna och skålen med överblivna valnötter kommer visserligen från juldukningen, men det behöver man ju inte tala om högt. 


Idag sken solen över mitt hörn av Skåne, och som grädden på moset började vårterminens körövningar på kvällen. Nu återvänder livet!

söndag 13 januari 2019

Stök i mitt kök

Så var hela julen utstädad och ordningen återställd. Köket har återgått till sin vanliga färg, både när det gäller duk, gardiner, diskhanddukar och soffkuddar. Grönt, så klart! Gårdagens ommålade stolar blev faktiskt helt OK. Jag målade dem med en ljusgrå färg som jag hittade i källaren. (Samma som jag målade pottskåpet i badrummet med förra vintern.) De har haft många olika färger, de där stolarna. Vi får väl se hur länge det dröjer innan jag tröttnar på den här, hihi!


Undrar om 2019 blir året då köket får sig en välbehövlig make-over. Samtliga ytskikt (både luckor, kakel golv, väggar och tak) behöver verkligen en rejäl uppfräschning. Frågan är bara hur mycket vi ska renovera, och om vi ska göra det själva eller ta in hantverkare. Jag älskar 50-talscharmen och vill helst inte renovera bort den för mycket, men ny målarfärg lite här och där, nytt kakel och nya bänkskivor känns mer eller mindre nödvändigt. Och kanske nya handtag på luckor och lådor, fast de där gamla svarta bakelithandtagen är förvisso också lite retrocharmiga. Bättre belysning är också ett önskemål, och en köksfläkt ovanför spisen vore ju kanske praktiskt. 


Den lilla blågula grejen på golvet är en musfälla. Jag har varit på krigsstigen i en hel vecka mot en liten marodör som springer rundor i köket om nätterna, inte minst i vårt skafferi och bygger bo i rispaket med diverse andra ditsläpade matvaror.  Uuuuuurk, inte kul! Imorse var kriget över. Brutalt, men så går det när man muckar med Fröken Grön. Nu hoppas jag bara att den lille rackaren var ensam och inte har ett helt kusingäng som väntar i kulisserna... 

I kökssoffan har den gamla mittenkudden fått sällskap av två nya gröna kompisar. Jag brukar köpa fina kuddfodral mer eller mindre utan plan på H&M Home, för där finns det alltid så mycket fräscht att välja på, och så brukar de bara kosta 49 kronor. Då har man råd att vara ombytlig. För eller senare hittar de sin plats, antingen inomhus eller i någon trädgårdsstol, och den här gången hamnade de alltså i kökssoffan. 


Ovanför kökssoffan är jag sugen på att byta de gamla hyllplanen och konsollerna mot något annat. Helst skulle jag vilja ha en hylla som var inmålad i samma färg som väggen, med en knopplist undertill där man kunde hänga kaffemuggar. Ännu en sak att lägga på renoveringsönskelistan. 


Tills vidare nöjer jag mig med att sätta några nya krukväxter i fönstret och att hänga upp en ny rolig kökshandduk på spisen. 


Jag passade på att olja in bordsskivan när jag ändå höll på och greja igår. Innan jul skurade jag den med borste och såpa, och efter det blev den så himla torr.


För övrigt slängde vi äntligen ut granen idag. Jag ljuger inte när jag säger att precis vartendaste litet barr hamnade på golvet innan den väl kom ut. Fast att dammsuga upp barr är ju nästan löjligt tillfredsställande, haha! Jag älskar ljudet när det rasslar i dammsugarslangen! Nästan TVÅ påsar fyllde jag innan det var klart. Vis av erfarenhet vet jag dock att det kommer ploppa upp barr ur golvspringorna långt fram i midsommar...

lördag 12 januari 2019

Tulpanlök i kruka

Veckans bukett blev ingen bukett, utan ett gäng tulpanlökar i kruka. Rosa tulpaner, finns det något vårfräschare? Jag tror nästan inte det. Jag stoppade ner lökarna i den fina gamla trädgårdskrukan från antkmarknaden i Linderöd. Nu har jag trädgårdskänsla inomhus, hurra!


I övrigt har jag mest gått runt och smågrejat hela dagen. Julgardinerna åkte ner och jag strök och satte upp de grönrutiga köksgardinerna. Sen lagom till att dagsljuset försvann fick jag för mig att jag skulle måla om pinnstolarna i köket i ljusgrått, vilket jag också gjorde. Det blev fräscht, men det ska bli spännande att se om resultatet ser lika bra ut när dagsljuset återvänder imorgon, hihi!

fredag 11 januari 2019

Kalenderflicka

Jag tittar på gamla bilder och inser vem som är Solhälls i särklass mest fotograferade person: Den alabasterbleka damen Putte (ja, hon heter så), som sitter i vår loppisfyndade snäckskalsdamm. Hon är rena rama kalenderflickan; ett tacksamt fotoobjekt alla månader på året. Här kommer ett helt årstidssvep:















Bilderna är tagna mellan 2014-2018, men kommer inte i kronologisk ordning annat än när det gäller årstid. Så roligt det är att se hur växtligheten och rabatten runtomkring har förändrats genom åren. En del växter har klippts ner, andra har växt till sig, några har försvunnit helt och andra har kommit till. Den sista bilden togs så sent som dagen före julafton, när det hade kommit lite snö. Jag får ta nya bilder även de kommande åren, så blir det spännande att göra ett 10-årssvep år 2023.

torsdag 10 januari 2019

Sugen på nya krukväxter

I januari blir jag alltid så himla sugen på att införskaffa lite nya krukväxter. Kan man inte njuta av växtligheten ute, så vill man ju iallafall kunna göra det inne. 


Jag är inte direkt världsmästare på att hålla liv i mina krukväxter (med ett eller annat undantag), så av det som fastnade på den här bilden från förra våren återstår inte så mycket. Fast å andra sidan är man ju lite ombytlig och vill ha nytt ändå, så det gör inte så mycket. Det får kanske bli en liten shoppa-krukväxter-utflykt till helgen. 

onsdag 9 januari 2019

Ljusslinga och lite annat

De ljusslingor jag sätter upp i trädgården till advent tenderar att bli sittande till långt fram på vårkanten. Oftast drar jag bara ut sladden och glömmer bort den. Årets (nja, nu är det ju redan förra årets) variant är en lååång slinga virad runt rostornet. Det ser ut som en julgran i formen när det lyser i mörkret. Slingan måste jag nog ändå ta ner innan rosen börjar få blad. Det blir ovanligt tidigt i så fall, hihi!


Nere i stugan lyser adventsstjärnan fortfarande. Mest för att jag är lat och inte orkar ta bort den, men också för att det är så himla mysigt att komma hem när det är mörkt och det lyser där inne. Jag ska nog koppla en vanlig bordslampa på timern sen. Det får väl bli till helgen, när det är tjugondag knut.


Jag fick en fiffig vas av min mamma, när vi var där på juldagen. Det är som en hög plåtburk med ett "galler" högst upp. Tänk så snyggt att stoppa ner blommande grenar där till våren! Forsythia, syrén, äpple, mirabell, olvon, you name it. Jag längtar redan...


Även om man mest drömmer om våren, så är det ju nu man kan fynda julpynt på loppis för inga pengar alls. Som de här fina små ljushållarna i grönmålat gjutjärn. Så himla juliga är de inte för den delen; jag tänker faktiskt använda dem året runt. Man kan väl låtsas att det är gröna vårblommor?


Ser ni förresten att vi har fått lite snö igen? I skrivande stund har det mesta försvunnit igen, men det lär visst vara mer på ingång senare i veckan. Well, ska det ändå vara vinter kan det ju iallafall vara lite ljust. Och det vore faktiskt mysigt att få pulsa lite. Hoppas jag inte får ångra att jag skrev det där sista...

tisdag 8 januari 2019

Bok nummer 1

Mitt nyårslöfte var ju att jag ska bli en läsande människa igen. Jag tjuvstartade det där löftet och läste årets första bok redan i mellandagarna: "Bränn alla mina brev" av Alex Schulman. Bokens handling rör sig mellan tre olika decennier och tar sin början i nutid, då Alex Schulman försöker ta reda på varifrån hans egen vrede egentligen kommer. Trådarna leder honom bakåt i sin egen familj, och med hjälp av sina barndomsminnen, gömda brev från mormors garderob och en gammal dagbok utlånad av författaren David Lagercrantz, nystar Alex upp sanningen om sin mormor och morfar och förstår plötsligt hur allt hänger ihop.

Schulman_BAMB_HD.jpg (2037×2841)
Pressbild

Det här är en berättelse om hur en kort men okontrollerbar passion får långlivade konsekvenser för två kända familjer i årtionden framöver. Jag har ingen direkt relation till Alex Schulman som fenomen i modern media, men man kan inte säga annat än att han är en mycket skicklig författare. Jag tyckte mycket om den här boken och hade svårt att lägga den ifrån mig när jag väl hade börjat läsa den. Det händer att jag fortfarande tänker på Alex mormor Karin och hur hennes liv hade kunnat bli, om hon bara hade vågat följa sitt hjärta...

måndag 7 januari 2019

Nya träfigurer

Som ni minns har jag en liten samling träfigurer i fönstret i gröna rummet. (Kan man kalla tre stycken en samling, förresten?) Det är något naivt charmigt över dem som jag älskar. Inte Döderhultarn precis, utan mer Emil i Lönneberga. Hemmagjorda, liksom. De är köpta vid tre helt olika tillfällen och är egentligen väldigt olika, men de passar ihop ändå på något sätt. Grönt är den röda tråden, och så har de två herrarna uniform av något slag. Den ena är chaufför och den andra är skogvaktare, tror jag. Och visst är den lilla tanten Lotta från serien om "Agust och Lotta"?


Jag brukar titta efter nya trägubbar när vi är på antikmarknader. Där finns det ofta jättemånga, men det är väldigt sällan jag hittar någon som "talar" till mig. Men så hittade jag två nya små godingar på Tradera, som blev mina för en spottstyver utan ett enda motbud. Det är onekligen väldigt praktiskt att ha en smak som ingen annan har, haha! 


Den lille gubben passar ju bra in i uniformstemat. Är det en liten soldat, tro? Eller en fransk gendarm? Eller något helt annat? Nu får han iallafall hänga med de stooora grabbarna. 


Nykomlingarna är kanske tänkta som julpynt, eftersom de håller i julgransljus, men det bryr jag mig inte om. Hos mig ska de få stå framme året runt, tillsammans med sina kompisar på fönsterbrädan i gröna rummet. Hade det inte varit så förbenat mörkt ute, så kunde ni ha fått en bild på det också, men det får bli en annan dag. Nu har jag iallafall hela FEM figurer i min samling. SEX, om man räknar med hunden, hihi!

söndag 6 januari 2019

Bye bye julen

Igår packade jag ner det mesta av julen i lådor på vinden. Mina små tändsticksfår hade jag dock inte hjärta att packa ner. Visserligen har en av dem glitter runt halsen, men annars är de ju faktiskt inte så himla juliga. De får stå på en hylla i vitrinskåpet i gröna rummet ett tag, så får vi se vad som händer. 


Adventsljusstakarna åkte också upp på vinden idag. Förvisso är det mysigt med lite ljus i mörkret, men det kan man ju fixa med smålampor också. Fast julgranen står faktiskt kvar. Mest för att den barrar så dant att jag drar mig för att släpa den genom huset, för då måste vi ju dammsuga sen och det orkar vi inte idag. Det får bli en kväll i veckan istället. 

lördag 5 januari 2019

Teoretisk städning och baktankar

I teorin städar jag bort julen idag. Fast i praktiken gör jag visst allt annat än just det... Jag började i den roliga änden och köpte blommor nere på byns finaste lilla blomsteraffär. Det är ju viktigt att man känner motivation först, om man ska orka göra tråkiga saker sen.


Jag köpte lösa snittblommor från kyldisken. Smutsrosa nejlikor, vit ranunkel och limegrön thlaspi. Och så lite grönt och lite silvrig eukalyptus som utfyllnad. Tanken var egentligen att sprida ut dem i flera mindre vaser, men alla hamnade i samma vas till att börja med. Jag måste ju plocka undan på borden först...


Efter lunch körde jag faktiskt fem papperskassar fulla med grejer till en av våra lokala välgörenhetsloppisar. Bra jobbat, va? Fem kassar ut ger ju dessutom plats för fem kassar in. Det finns en baktanke med allt, hihi!

fredag 4 januari 2019

Trädgårdshjärna på högvarv

Det är ändå märkligt hur man är funtad. För bara en vecka sedan var jag fortfarande inne i julbubblan och gick omkring och myste över adventsstakar, julkulor och mossa. Men nu är den känslan som bortblåst, och istället har trädgårdshjärnan vaknat till liv med full kraft. 


Om kvällarna går jag och lägger mig extra tidigt för att hinna bläddra i trädgårdstidningar innan det är dags att släcka lampan, och sen ligger jag där i mörkret och låter hjärnan snurra fritt. Vad kan jag plantera i den där hörnan? Hur ska den nya portalen ner mot stugan se ut? Blir det snyggt om jag gräver en ny rabatt där? Borde vi inte ha fler träd? Kan man göra en hel häck av bara hortensia? Varför har jag inte något marktäckande under den där busken? En del räknar får, men jag planterar rabatter, haha!


Det är ju ändå halva nöjet med att ha trädgård, det där drömmandet man ägnar sig åt under vintermånaderna. Och nog är det makalöst hoppfullt att veta att hela trädgårdssäsongen 2019 ligger orörd och bara väntar. Fast ibland längtar man så att det nästan värker...

torsdag 3 januari 2019

Tack alla snälla bloggläsare!

När jag läser om näthat och elaka internet-troll tänker jag att det verkligen är så långt från min digitala värld man kan komma. Istället förundras jag över alla snälla människor jag kommer i kontakt med genom bloggen. Allt som oftast blir jag alldeles varm i hjärtat över den vänlighet, omtänksamhet och generositet som möter mig i form av snälla kommentarer och positiva e-mail. Till jul fick jag till och med ett riktigt pappersjulkort ända från North Carolina (tack Bisse!), och häromdagen låg det plötsligt ett litet paket med norska frimärken i brevlådan. Det innehöll ett fantastiskt fint handskrivet brev och en supervacker munblåst glasvas!


Tusen tack, snälla Tove! Du gjorde verkligen min dag! Nu längtar jag ännu mer till våren, för då ska jag plocka vårblommor och sätta i den fina lilla vasen. Tänk er vitsippor eller klarblåa skillor. Så himla vackert! I väntan på det får vasen bo på hedersplats i tallrikshyllan i gröna rummet. 


Och så måste jag ju nämna den där fantastiska adventskalendern igen, som helt plötsligt bara låg i en låda på kökstrappan i slutet av november, och som verkligen har förgyllt min tillvaro under hela december. Här är ytterligare några fantastiska saker som min hemliga tomte har skämt bort mig med:


Tack alla snälla bloggläsare! Jag blir verkligen rörd över hur fina ni är mot mig och hur mycket positiv energi ni tankar den här bloggen med. 💚

onsdag 2 januari 2019

Antik- och samlarmarknad i Linderöd

Den 30 december åkte maken och jag på en lagom lång utflykt till Linderöd, där det var antik- och samlarmarknad i sporthallen. Det var så roligt att bara gå runt och titta på alla fina gamla saker. Jag gjorde slag i sak utökade min julkulesamling med två gamla glaskulor. Den enfärgade är kanske inte så iögonfallande, men den fick jag mer eller mindre på köpet.


Maken köpte en liten minitomte till mig. (Helt klart en bror till den blåklädda tomten i badrummet.) En tung gammal trädgårdskruka fick också följa med hem. Trädgårdsgrejer spanar jag ju efter 365 dagar om året, hihi! Annars chockerade jag mig själv genom att INTE komma hem med världens finaste gröna knoppbräda och en lika grön fin mjölkkanna. Undrens tid är visst inte förbi...


Idag blåser det iskalla vindar i "Glesbygd". Vi har varit en liten sväng till återvinningen med kartonger och annat skräp, men annars är jag mest hemma och laddar upp inför jobbstart imorgon.  Kaffe i mängd känns som bra träning när man är kommunalanställd, hihi! Tvådagarsvecka känns ju som en alldeles lagom start, får jag säga.

tisdag 1 januari 2019

Hej 2019!

Nog känns det lite extra märkvärdigt när man vaknar så här till en ny dag, en ny månad och ett helt nytt år. Som att man har en helt blank kanvas att måla vad man vill på. En tom dagbok att fylla med nya upplevelser. En nygrävd rabatt och obegränsad tillgång till vackra perenner och sommarblommor. Vad bär 2019 med sig, tro?


Mitt nyårslöfte för året blir att hitta tillbaka till litteraturen på en mer regelbunden basis. Jag vill bli en läsande människa igen. Olästa böcker finns det redan gott om här hemma, och tomten kom med ännu fler. Minst tio böcker ska jag ha läst innan det blir nyår igen.


Och så återanvänder jag ett nyårslöfte som jag har upprepat under de senaste åren: Att unna mig en ny tulpanbukett (eller något annat vårfint) ända fram tills dess att min egen trädgård vaknar till liv.


Två dagar till (idag och imorgon) lullar jag runt i julledighetsbubblan och försöker göra så lite som möjligt, med undantag för lite småplock. Tids nog tar något annat vid.