fredag 31 maj 2019

Snöbollar

Trädgården är alltid lite extra magisk när snöbollsbuskarna blommar. Det gör de nu. Vi har två, varav den största och mest blommande står i gattet ner mot bastustugan. Det ser nästan ut som små  hortensiabollar där uppe bland grenarna. Så vackert! Man vill bara trycka på pausknappen och frysa ögonblicket.


Imorgon är det marknad i byn. Jag sitter i fönstret och ser hur knallarna redan börjar komma, för att övernatta i sina husbilar på marknadsplatsen uppe i backen. Det är även säsongspremiär för loppisen vid campingen i grannbyn. Jag tar mig nog en liten runda på båda två. 

torsdag 30 maj 2019

Storstädat i köksträdgården

Min lediga dag har jag tillbringat nere i köksträdgården. Växthuset var ju redan städat sedan tidigare, men i övrigt var det mesta här nere rasande ledsamt att titta på. Jag har klippt ner lite grenar som hängde i vägen här och där, tagit bort en massa skräp, rensat pallkragar och dragit upp ogräs ur gruset. Det kanske inte låter som ett jättestort projekt, men det tog mer eller mindre hela dagen. Fast då har jag fikat ett par gånger också. Och i ärlighetens namn har jag inte stressat precis. Man måste ju hinna njuta också!


Jag samlade alla tomma krukor i en rad utanför växthuset. Där får de stå och invänta innehåll. Jag köper alltid stora terracottakrukor när jag hittar dem på loppis, fast några av dem man ser på bilden har jag köpt nya. Den gröngråa lerkrukan till vänster kommer till exempel från Åbergs Trädgård i Ystad. Dit längtar jag efter att åka igen, för de har verkligen ett riktigt drömutbud både på krukor, sommarblommor och andra växter. 


Eftersom min "fådda" uppstammade benved ändå såg mer eller mindre död ut, så satte jag sekatören i den och klippte ner kronan rejält. Det verkar faktiskt vara liv i snittytorna, och det kommer några små nya gröna skott på ett par ställen, så vi får väl se vad som händer. Jag slog ner nya stolpar mellan pallkragarna och komposthörnan, men än så länge har jag inget att sätta upp som "vägg". Kanske gör jag det lätt för mig och sätter upp nya billiga Rusta-spaljéer igen, men då måste jag åka till stan och handla först. 


Inne i växthuset är det fullt med plantor. Här väntar till exempel ett gäng frösådda zinnior på att planteras ut, och tomatplantor likaså. På den gröna klätterställningen får en liten djungelgurka klättra upp. Av dahliaknölarna jag satte i murarhinkar förra helgen har en redan börjat titta upp. De får stå kvar i växthuset tills de har kommit en bit längre. Jag tänker att det kanske ändå går snabbare i värmen här inne. Jag har för övrigt några andra dahliaknölar som ska ner direkt i jorden. Det lutar åt att jag sätter alla i en och samma pallkrage, som jag gjorde förra året. More is more!


Jag brukar få byta ett par av pallkragarna varje år, för flera av dem är gamla som gatan och börjar bli murkna. Tidigare var jag duktig och målade dem med falu rödfärg innan jag satte dit dem, men nu är jag lat och brukar måla dem på plats i efterhand. Men idag regnar det, så det får bli en annan dag. 


Nu måste jag fixa lite gödsel att vända ner i pallkragarna, så att jag kan börja odla i dem. Det blir nog spenat och sallad som vanligt, och kanske några sockerärtor, morötter och rödbetor. Det räcker gott för oss. Sen blir det nog mest blommor att plocka till snitt.

onsdag 29 maj 2019

Intensiva dagar

Så här års är det alltid intensiva dagar i mitt yrke. Stressade elever som ska hinna bli färdiga med sina kurser i tid, prov som ska rättas, bedömningar som ska göras, betyg som ska sättas, dokumentation som ska arkiveras... Och så en massa känslor som ska hanteras ovanpå allt det praktiska; såväl medgång som motgång, glädje som besvikelse, lättnad som vemod i en enda energifylld blandning, allt i samma klassrum. Idag fick jag blommor av en elev som precis har gått i mål, och därmed kan gå vidare och läsa sin drömutbildning till hösten. Man blir glad av många anledningar. 


Och nu infinner sig den där härliga nu-är-jag-ledig-i-fyra-dagar-känslan, som alltid känns extra skön när arbetsveckan har varit extra intensiv. Men när man har varvat ner i ett par dagar och sedan laddat om batterierna, så vet jag också att det kommer att kännas minst lika fint att få gå till jobbet igen på måndag morgon. Mitt jobb är fantastiskt!

tisdag 28 maj 2019

Omskolning och ogräs

Att få vara ute i trädgården och stöka ett par timmar är rena fröjden för en inomhusarbetare som jag. Ikväll har jag varit ute ända till kvart i nio och planterat om mina små tomatplantor. De hade nämligen växt ur sina små odlingsbriketter för länge sen och fullkomligt skrek efter att bli omskolade. Nu står de i större krukor i växthuset. En del av dem blir kvar där inne, en del av dem ska få komma ner i pallkragar på sikt (läs: När jag har fått tummarna ur att rensa dem på gammal skit...)  och en del hittar säkert hem till någon annan. Sen fyllde jag en kanna med blommande ogräs, som jag tog med mig in. Vackert att titta på ändå. 


Imorgon är det jobbdag som vanligt, men sen är jag ledig fyra dagar i rad. Det kommer ju två sådana veckor på raken nu, vilket onekligen känns lite lyxigt. Men nu är det dags för tandborstning och läggningsbestyr. Med ett par timmars frisk luft i lungorna sover jag alldeles säkert som en stock i natt. Jag är sömnig redan. Zzzzzz....

måndag 27 maj 2019

Biologisk mångfald

Nere i moraset händer det grejer i år. Som vanligt växer det upp en djungel av otuktad grönska där nere, men skillnaden mot tidigare är att vi har fått en äng av ljuvligt rosalila blommor, vilket vi aldrig har haft förut. Kombinationen grävskopa och torka satte visst fart på saker i underjorden! Nu vill man ju inte ta bort någonting, för det ser verkligen ut som en dröm där nere.


Den här veckan blommar också hagtornsbusken, som numera är ett helt hagtornsträd. Vi borde ta ner det lite grann på höjden, eftersom det mer eller mindre växer ihop med mirabellen, men det är ju så himla fint att de två inte blommar samtidigt. Däremot tänker jag alldeles bestämt ta bort den döda "pinnen" lite till höger om mitten av bilden här nedanför. Det är skelettet av en silverbuske, som inte alls gillade läget förra sommaren. De lågväxande 'Little Princess'-spireorna verkar däremot klara nästan vad som helst. Tacksammare buskar får man leta efter. Jag använder dem som kantväxt på flera ställen i trädgården, och de är fina både när de blommar och när de bara är gröna och frodiga.


Med undantag för den del som ligger närmast stugan, får moraset alltså förbli otuktat i sommar. Vi kan ju säga att det är en helt planerad vildmark, med syfte att gynna den biologiska mångfalden. Därmed sparar vi oss en massa jobb på semestern. Efterrekonstruktioner är ju väldigt praktiska, hihi!

söndag 26 maj 2019

Jag röstar idag!

Idag jobbar jag som röstmottagare i en av vallokalerna i vår lilla by. (Ja, vi har faktiskt två, som ligger en sisådär 100 meter ifrån varandra.) I skrivande stund är jag hemma på rast, men senare ska jag tillbaka och och jobba ett pass till, plus stanna och räkna rösterna när vallokalen stänger klockan 21. För mig, som inte är partipolitiskt aktiv, känns det fint att ändå få vara med och ta ansvar för den demokratiska processen. För det är ju precis det ett val handlar om: Demokrati. 


Valdeltagandet verkar tyvärr vara ganska lågt i år. Bra mycket lägre än till det svenska valet i höstas. Kanske är det så att det som händer i Europaparlamentet i Bryssel känns väldigt avlägset för många. Kanske är det svårare än någonsin att sätta sig in i vad/vem man ska rösta på. Kanske känns det som att ens röst inte spelar någon roll. 

För mig är ändå svaret enkelt: Man röstar för att man kan. För att det är en rättighet, men också för att det är ett ansvar. I mitt jobb träffar jag dagligen människor från olika hörn av världen, som aldrig i sitt vuxna liv har haft den rätten. Och när jag dessutom betänker att min uteblivna röst indirekt skulle kunna medföra att Europa (och därmed också Sverige) kommer att styras av högerextremister, abortmotståndare och klimatförnekare, så blir svaret ännu enklare: Jag röstar idag! Gör du?

lördag 25 maj 2019

Parkkänsla för en stund

Vi hämtade gräsklipparen på verkstan imorse, och när solen kikade fram efter lunch tog jag mig en liten gräsklipparrunda. Det gick som smort, och det kändes som om jobbet tog kortare tid än vanligt. Så makalöst prydlig trädgården alltid känns, när gräset är nyklippt. Nästan lite parkkänsla, om än bara för en stund.


Fast några gräsperfektionister är vi verkligen inte. Mossa och maskrosor växer hejdlöst, och på flera ställen finns det både kala fläckar och stora stråk av högväxande ogräs, som vi får fixa till på sikt. Vi har avvaktat lite, eftersom vi fortfarande förmodligen behöver ta hjälp av maskiner igen, för att fixa till marken runt stugan. Det vore ju dumt att så nytt gräs och sedan köra upp det direkt igen. 


Runt uteplatsen är marken under gräset fortfarande lite knölig sedan grävningen 2017. Vi skulle nog behöva toppdressa och jämna till det lite grann, men det får också bli ett framtidsprojekt. Dessutom kan det mycket väl hända att jag gräver ut rabatterna ännu mer, och då ryker ju gräset ändå. 


När jag var klar med gräsklippningen skar jag rabattkanterna runt huset med min superbraiga kantskärare från Biltema (billig men förträfflig), och sedan rensade jag upp i rundeln runt snöbollsbusken. Det var välbehövligt, kan jag säga. Lönnen är självsådd och ska också bort, men jag orkade inte gå och hämta sekatören, hihi!


För ett par år sen planterade jag en alpklematis, som får klättra upp längs buskens stammar. Den blommar nu och är verkligen ljuvlig! Snart slår också buskens egna blommor ut, vilket verkligen är en av de stora höjdpunkterna under trädgårdsåret på Solhäll. 


Det har varit riktigt skönt trädgårdsväder idag, med sol och lite vind och temperaturer runt 17 grader. Jag var ute och pysslade ända till 18-snåret, och hade det inte varit för att jag blev hungrig, så hade jag säkert varit ute ännu längre. Imorgon ska det bara bli 10-13 grader och lite regn, men det gör inte så mycket, för jag ska vara valförrättare i samband med EU-valet och vara inomhus nästan hela dagen och kvällen. Ni glömmer väl inte att gå och rösta?

fredag 24 maj 2019

Bastubad och gräsklipparnytt

Ett ösregn i maj är ju på inga sätt som ett ösregn i april. Ett ösregn i maj kan vara riktigt njutbart. För att förstärka den njutbara känslan drog maken igång bastun så snart vi kom hem, och där satt vi sedan  en god stund och svettades ut hela den långa arbetsveckan över en kall öl. En ljuvlig start på helgen!


Nu skiner kvällssolen över taket på den gamla smedjan, och bloggerskan är både avslappnad och ren. Snart väntar smaskiga chicken wraps med avocado till middag, mums! Och det bästa av allt: Gräsklipparen är lagad och klar och står nere på Såg&Motor och väntar på att vi ska komma och hämta den imorgon. Det är goda nyheter, det!

torsdag 23 maj 2019

Den bästa stunden

Undrar just om inte den är tiden på året är den bästa ändå. Tiden då trädgården fullkomligt exploderar och bjuder på nya upplevelser varje dag. Man hinner ju nästan inte med att njuta av allt. I synnerhet inte när man är hemifrån tio vakna timmar varje vardag. Men ack så ljuvliga kvällarna blir, när man får gå en runda runt huset och bara stänga av omvärlden och varva ner för en stund. Det är den bästa stunden på dagen! 


Pionerna på framsidan blommar nu. Jag vet inte vad sorten heter, men den är verkligen färgstark så det förslår. Kantnepeta och hosta blir fint sällskap och tar sedan över hörnan, när pionen har blommat klart. Den där hostan trivs förvånansvärt bra, den soliga placeringen till trots.


Vår tomt sluttar precis på den här hörnan, och eftersom huset ligger i en nerförsbacke både i sidled och i breddled, blir det som är bottenvåning på framsidan plötsligt en våning upp på södersidan. Som ett sutteränghus, fast från slutet på 1800-talet. Stenröset vid stupröret gjorde jag för att vattnet som rinner ut där holkar ur jorden. Innan drömde jag om rosor på södersidan, men de gillar inte riktigt det gassande och lite instängda läget. Fast jag kanske ska prova någon tåligare sort. Röda vore ju himla fint. Tills vidare har jag grävt upp några självsådda stockrosplantor från framsidan och stoppat ner dem här. Om de tar sig, får de nog stanna kvar där, fast man vet ju aldrig helt säkert vilken färg det blir på dem.


Stenkant mot gräsmatta är ju inte det mest lättskötta precis, men jag brukar kantskära en bit ut på gräsmattan, så blir det lättare att köra med gräsklipparen sen. Gräsklipparen, ja. Den är fortfarande på lagning, men jag hoppas att den går att fixa och att den återvänder hem redan till helgen. Gräset tar ju inte ledigt, precis...

onsdag 22 maj 2019

Hon sa: "Nelly, jag heter Nelly."

Nelly tror att världen inte längre finns
Om hon blundar tillräckligt hårt 
Och Nelly ser att varje hjärta har ett hem
Men det kan ta tid att hitta
Det kan vara svårt
Och Nelly ler nervöst när hon träffar människor hon känner
Hon säger att solen och vinden och regnet
är hennes enda vänner
En kväll satt nån i trappan och nynna' en melodi
Jag fråga' vad hon hette när jag gick förbi
Hon sa: "Nelly, jag heter Nelly."
Hon sa: "Nelly, jag heter Nelly."

Javisst, hon är speciell
Vi satt och titta' på TV en kväll
Hon sa: "Om vi kommer till himlen när vi dör
ska vi sitta på ett moln som änglarna gör,
ska vi visa oss för barn om kvällen 
och tända alla ljusen i karusellen."
Och säg Nelly, vill du verkligen ha svar 
på alla dessa frågor?
Jag minns den första gången då vi träffades
Hon har aldrig slutat fascinera mig sen dess
Hon sa: "Nelly, jag heter Nelly."
Hon sa: "Nelly, jag heter Nelly."


Men Nelly, säg ingenting
Var inte rädd
Och kom som du är
Gör vad du vill på ditt eget sätt
Hon sa: "Nelly, jag heter Nelly."
Hon sa: "Nelly, jag heter Nelly. "


/Mauro Scocco, 1992


tisdag 21 maj 2019

På hyllan

Det händer faktiskt att jag sitter stilla i min trädgård. Iallafall ett par minuter då och då, hihi! Då hamnar jag oftast här, i däckstolen vid gårdspumpen, med en kopp kaffe och en tidning eller en bra bok. Här sitter man som på en liten "hylla", som sticker ut ovanför bastustugan och moraset. De många olika nivåskillnaderna är faktiskt en av de saker jag gillar bäst med vår tomt. 


Ett litet terracotta-stilleben gör sig fint mot stenarna och de marktäckande blommorna, och gyllenlacken blommar och blommar i sin kruka. Längs kanten växer vitblommande ädelsyrener i vinkel. Jag borde klippa dem så att det blir lite tätare, men det får nog vänta till hösten. 


Det lummiga gröna till höger på bilden är klätterrosen 'Rosenholm', som ligger frodig och fin längs marken i väntan på en portal att få klättra på. Förra året blommade den så fint där den låg, så det verkar inte direkt gå någon större nöd på den. Jag kan ju alltid låtsas att det är en marktäckare, hihi!


Vi har haft ännu en riktigt varm och kvalmig dag i Skåne, men nu ser det ut att dra ihop sig till regn. Det vore faktiskt riktigt skönt med något som rensade upp luften lite. Sol på dagarna och regn på nätterna är ju ett ultimat väderupplägg för oss trädgårdsnördar, eller hur?

måndag 20 maj 2019

Småbord igen

Med sommarvärmen igår kom också lusten att börja sommarpynta på riktigt. På hörnan vid källartrappan står en gammal träpall med höga ben, som får tjäna som bord. Det blir en lagom stor avställningsyta för några krukor. Ser ni förresten vilken underbart ojämn stengrund huset är byggt på? Nästan det charmigaste med hela huset! De fina murade "knutarna" gjordes när huset putsades om sommaren 2008; ytterligare en detalj som jag älskar med vårt hus. 


I korgen växer en rosa rosenskära, som förhoppningsvis kommer att täcka det fula "elskåpet" om ett par veckor. Den har sällskap av en rosa krysantemum och någon luden silvrig grej, som jag inte minns vad den heter. Den gamla skåpsluckan bidrar inte med något annat än att den utgör en fin bakgrund mot den tomma väggen. 


På södersidan finns det en liten plattsatt yta, där det tidigare stod en bänk. Den där bänken (som är ommålad hundra gånger och inte alls var gjord för utomhusbruk) brakade sönder och samman igår, så nu ställde jag dit mitt loppisfyndade symaskinsunderrede istället. Ovanpå det får ett gammalt bakbord agera bordsskiva. Grusnejlika och ännu en rosenskära står här så länge, och så några övervintrade krukor med lavendel och hortensia från växthuset. Undertill står någon slags stenpartiväxt, som har övervintrat ute och ser lite lagom ledsen ut. Men den blommar fint!


Hur många småbord med pryttlar på kan man ha runt ett litet hus, egentligen? Många uppenbarligen. Iallafall om ni frågar Fröken Grön.  Hon har TRE stycken, hihi!

söndag 19 maj 2019

Kortärmat, krukplantering och ful sprayfärg

Vi har haft en riktigt lovely försommardag i "Glesbygd" idag, med kortärmstemperaturer och ljumma vindar. Jag tog en tidig sväng in till Kristianstad på förmiddagen för lite trädgårdsrelaterad shopping. Från lunch har jag sedan varit ute och grejat ända fram till kvällskvisten. Skottkärran har fått agera planteringsbord idag.


På ett av lågprisbyggvaruhusen köpte jag ett helt gäng vanliga billiga 12-liters murarhinkar, som jag sedan borrade några dräneringshål i botten på när jag kom hem. Nu har mina dahliaknölar från Zetas äntligen kommit i jorden. Några av dem hade börjat gro direkt i påsen, så jag hoppas att de sätter fart på en gång. Hinkarna kan jag sätta i lövkorgar sen, eller kanske i någon av mina större zinkbaljor.


Jag avverkade säsongens första besök på Solhaga Trädgårdscenter. Minst hälften av alla villaägare i hela nordöstra Skåne hade kommit på samma idé, haha! Men det var ganska väntat, för utbudet på sommarblommor är fantastiskt där. Jag kom hem med både det ena och det andra. Ingen sommar utan rosa kaskadpelargoner! Den högsmala zinkbaljan är den mindre i ett set om två, som jag köpte på Affari Outlet tidigare i år. Det blir nog fint när pelargonerna väller över kanten, så småningom.


I den större baljan väntar tre små buskar syrénhortensia 'Wim's Red' på utplantering på lämpligare ställe i trädgården. De får stora blommor i cremevitt, som sedan övergår till rosa, som sedan övergår till vinrött i slutet av säsongen. Det låter ju makalöst läckert! Det vinröda grenverket är vackert i sig, och dessutom lär blommorna dofta honung. 


Jätteverbena i zinkhink blir en favorit i repris från förra året, fast då hade jag tre stycken. (Jag hittade  jättestora plantor på rea för 25 kronor styck i juli.)  En chokladblomma får bo i betongkrukan, som jag nog borde ha skurat först. Fast alggrönt är ju också grönt, hihi!


Plåtkrukorna på fot blev väldigt solblekta förra året. Den tidigare rostbruna nyansen förvandlades till en odefinierbar beige nyans, vilket verkligen var fult. Jag rotade bland färgburkarna i källaren och hittade en sprayburk med en ljust ärggrön färg. Det blev verkligen inte speciellt mycket snyggare, haha! Jag får nog hitta på något annat framöver. Matt svart sprayfärg brukar ju funka på allt. 


Sen småfixade jag på några ställen till, men det får jag visa en annan dag. Nu kallar duschen, och sen vill min trötta rygg att jag ska lägga mig tidigt och läsa. Så får det bli. 

lördag 18 maj 2019

Gräsklippartrubbel, jordgubbar och bordsfix

Lördagen började med ett besök på byns lokala gräsklipparverkstad, eftersom styrstången har brutits av nere i fästet på vänster sida. (Jag är så brutal när jag klipper gräs, hehe!) Vi får väl se om det går att laga. Desto trevligare blev det sen, när svärmor och Amerika-svägerskan dök upp på brunch. De hade årets första svenska jordgubbar med sig, och de smakade mera, kan jag meddela.


När vi hade vinkat av våra gäster på eftermiddagen, hängde jag i trädgården ett par timmar. Jag tänkte piffa till utebordet på uppfarten med mina nya blommor, men stod helt plötsligt med en färgskrapa i handen och skrapade bort den flagnande färgen på brädorna som utgör bordsskivan. Två av dem var helt ruttna och föll mer eller mindre sönder, men jag rotade fram några gamla brädor ur ladan och ersatte dem. De stämde inte alls på bredden, och den ena av dem var dessutom lite för tjock, men ett loppisbord för 70 kronor behöver man ju inte vara så himla noga med. 


Brädorna var egentligen lite småfuktiga efter gårdagens myckna regnande, men Fröken Jag-Kan-Aldrig-Vänta gav sig ändå på att måla. Den ljusgråa färgen, som jag hittade i en gammal burk i källaren, var ju faktiskt vattenbaserad, så jag tänkte att det nog inte spelade så himla stor roll. Efter en timme i den ljumma eftermiddagsbrisen hade färgen faktiskt torkat. Underredet målade jag inte om, men det ser rätt OK ut ändå. 


Så fort färgen var torr, pyntade jag på momangen. Jag var iallafall lite småduktig och satte små möbeltassar undertill på alla fat, så att de nymålade brädorna inte blir rostfärgade på en gång. Det ärggröna gamla stallfönstret får bestämma färgskalan på krukor och fat, och även krattorna är ju föredömligt färgkoordinerade. 


Den här sortens karamellrosa krysantemum är ju lika fin som zinnia!


Alla plåtkrukor har jag köpt för inga pengar alls på Affari Outlet i Osby (numera inrymt i den bakre delen av Fröjd) och allt annat är "skrot" från mitt rekvisitaförråd i ladan. Grön mossa och två små "granar" har hängt med ända sedan advent och får vara med ett tag till. I den tunga fyrkantiga lerkrukan stoppade jag ner några plantor vit aubrietia och ett par små murgrönor. På bortre hörnan står en vinröd oxalis.


Vit lavendel blir man ju inte direkt olycklig av. Så elegant!


Imorgon MÅSTE jag få ner mina dahlior i jorden. Jag har inte bestämt mig än om de ska få bo i en pallkrage eller om jag ska plantera dem i hinkar. Jag lutar åt det sistnämnda, så att jag kan flytta runt dem efter behag i sommar. Så får det nog bli. 

fredag 17 maj 2019

Sjuttonde maj-kavalkad

Varför inte fira den norska nationaldagen med en liten minneskavalkad? Jag har ju hunnit avverka hela TIO sjuttonde maj-inlägg före idag! Låt oss ta en titt.

Den sjuttonde maj 2018 var stugbygget i full gång nere i moraset. Det putsades väggar för fullt och takpappen hade kommit på plats. Det var hockey-VM på TV (som nu), jag längtade efter en runda till plantskolan (som nu) och det var full värmebölja ute (inte som nu).

DSC_3470.jpg (1245×1600)

Den sjuttonde maj 2017 hade vi besök av svärmor och Amerika-svägerskan. Den sistnämnda hade med sig fina trädgårdsredskap från Los Angeles till mig. Som av en händelse får vi samma gäster på besök imorgon. 

DSC_0782.jpg (1153×1600)

Den sjuttonde maj 2016 hade jag precis pillat ner krassefröna i slänten i köksträdgården. Det har jag inte hunnit med än i år, men det står på helgens att-göra-lista.

DSC_6378.jpg (1198×1600)

Den sjuttonde maj 2015 fotograferade jag lite nyplanerade perenner, som jag hade satt i en rundel runt snöbollsbusken. Det blev ingen jätterabatt, och mycket av det som planterades då finns inte kvar idag. Desto trevligare är det att se den välrensade rabattkanten till vänster i bild. Den är helt orensad i skrivande stund, men å andra sidan känns det inte som att perennerna har kommit lika långt i år som de hade gjort på den här bilden. Och ja, snöbollsbusken var uppstammad redan på den tiden, haha!


Den sjuttonde maj 2014 hade jag en prydlig och fin rabatt mot grannen i söder. Det har jag tyvärr inte idag...

DSC_0012.jpg (1176×1600)

Den sjuttonde maj 2013 grävde jag en liten rabatt runt Awakening-rosen på baksidan. Både rosen och rabatten är betydligt mer uppväxt idag, och den där gamla äppleträdstammen (som nog varit avsågad sedan långt före vår tid på Solhäll) blir mer och mer murken för varje år som går. 

DSC_0001.jpg (1174×1600)

Den sjuttonde maj 2012 rådde det värmebölja, och jag gladde mig över att det var fredag (som idag) och att jag skulle få pula i trädgården hela helgen. På agendan stod att ta ut trädgårdsmöblerna. I år är den arbetsuppgiften redan avklarad, för bord och bänkar har stått ute på uteplatsen hela vintern.


Den sjuttonde maj 2011 var det Kristi Himmelsfärdshelg, och jag visade fina bilder från mina föräldrars lilla paradis på en ö ute i Blekinge skärgård. I den lilla gula fågelstugan bodde det en  liten talgoxfamilj. 

DSC_0019.jpg (1067×1600)

Den sjuttonde maj 2010 tjurade jag över att det var 28 grader varmt i Kalix, men betydligt kallare i Skåne. Det var måndag kväll och jag bloggade från lägenheten i "Storstad" och längtade tillbaka till Solhäll, där vi hade varit hela Kristi Himmelsfärdshelgen. Och så hade jag visst köpt två nya zinkkrukor från Miljögården. 

DSC_0008.JPG (1600×1071)

Den sjuttonde maj 2009 var den första sjuttonde maj med bloggen, som jag precis hade startat ett par veckor tidigare. Det var söndag, och vi hade ägnat hela helgen åt att måla fönsterspröjsar ute på verandan. När bilden togs höll vi på att pilla bort maskeringstejpen runt varje liten fönsterruta. Det var visst inte så kul, om man får tro blogginlägget.


Och den sjuttonde maj 2019, då? Ja, nu spräcker jag den långa bildsviten, för idag har jag faktiskt inte tagit en endaste bild. Men jag kan meddela att det regnar ute och har gjort så mer eller mindre hela dagen, att jag mumsar smågodis och att jag tänker att filten i soffan ser mer inbjudande ut än vanligt. Så gott att det är fredagkväll!