torsdag 30 november 2017

Grävskopa igen

Jaha, så var det dags för grävskopa på Solhäll igen. Under dagen har vi haft besök av markanläggare, som har förberett för bygge av bastustuga nere i moraset. Kanske inte något man vill göra så här års egentligen, men man får helt enkelt anpassa sig efter när duktiga hantverkare har tid. Larvfötter sätter dock sina spår i dyngsur gräsmatta. "Förbered dig med något tröstande," skrev vår kära granne i norr och skickade följande bild till mig på jobbet under eftermiddagen:


En geggig autostrada är kanske inte vad man drömmer om rakt genom sin trädgård, men hellre i november än mitt i sommaren. Dessutom hade jag redan förberett mig på det värsta, så chocken var faktiskt inte så stor. (Jag överlevde ju traumat med ceriserosa takmålning för några år sen, så jag tänker att jag klarar det mesta nu, haha!) Jag hade grävt upp en hortensia och tagit bort rosportalen redan i förväg, så att maskinen skulle kunna köra ner i moraset på ett vettigt sätt. Rosenholm-rosen som klättrade på portalen har jag bara lagt åt sidan längs marken till höger ut ur bild. Den här bilden är från i söndags:


När jag kom hem idag var det redan mörkt, men jag tog mig ner med ficklampa i moraset för inspektion. Hela ytan som syns på bilden här nedan (som också togs i söndags) är uppgrävd, utjämnad och fylld med sättgrus, där det sedan ska gjutas en platta att bygga stugan på. Jorden som grävdes upp har sedan lagts ut jämnt över hela moraset, så även ytan mot växthuset (till vänster utanför bild) är nu jämn och fin. Av förklarliga skäl kunde jag inte fotografera i mörkret, men jag får väl återkomma med bilder i dagsljus under helgen.


Mycket jobb återstår naturligtvis, och vi har fortfarande grävaren kvar på uppfarten. Det känns ändå roligt att bollen äntligen är i rullning. Tänk när stugan är på plats och jag får börja tänka trädgårdsdesign här nere! Vad de där hjulspåren i gräsmattan anbelangar, så får vi väl stå ut med dem ett tag till. Har vi tur får vi lite snö till jul, så vi slipper se eländet, hihi!

onsdag 29 november 2017

En liten livlina

Jag smyger in advent med en vit julros (Helleborus niger) i fin gjutjärnskruka med lite kuddmossa runt kanterna. (Kanske lite onödigt att "offra" kuddmossa på det här sättet, men jag hade ingen annan när jag planterade över den.) Glasverandan erbjuder perfekt placering för julrosor, eftersom den mår bäst när det är rejält svalt. Den tål faktiskt till och med någon minusgrad, men riktigt så kallt blir det ändå inte på verandan.


Den utslagna blomman har små stänk av purpur på kronbladen. Så vacker den är! Och flera knoppar är det på gång. Till våren planterar jag ut den i rabatten, och så köper jag alldeles säkert en ny att ha i kruka till nästa jul igen. Genom åren har det blivit många julrosor i rabatterna. Jag blir lika paff varje år när de plötsligt blommar mitt i smällkalla vintern!


Ute på verandan står också min cypress, som är uppstammad på mitten (kan man kalla det mittstammad då?), i sin fina vintriga kruka. Jag är färgradikal och kör på vita krukor i jul, hihi! 


Överlag tycker jag nog att det där med färska växter både inne och ute är en av de allra största höjdpunkterna med advent och jul. Som en liten livlina för hur vi trädgårdsnördar ska överleva den alldeles på tok för långa vinterväntan...

tisdag 28 november 2017

Planteringsbordet

Det trista vädret till trots blev det faktiskt lite småpyssel utomhus i söndags, som till exempel att piffa så smått på planteringsbordet och  hyllan vid ladan. Så himla stor förändring blev det nu inte, mer än  lite lummer och två små mjukenar (cederträd?). De andra växterna på bordet har hängt med ett tag, men är fortfarande fina och får vara kvar. På dörren till ladan hänger ett par gamla långfärdsskridskor från Bjärehalvön.


Lummer är så mjukt och fint, tycker jag. Jag pillade ner skaften på grenarna i springan mellan hyllan och väggen. Det brukar hålla dem på plats ganska bra, iallafall om det inte stormar alltför mycket. Jag vet att man ska vara försiktig med att plocka lummer ute i naturen, eftersom den är fridlyst i vissa landskap. Jag undgick det eventuella problemet och köpte en bunt på Blomsterlandet. 


Pumporna var fortfarande så fina, så jag hade inte hjärta att slänga dem på komposten. Granatäpplena känns kanske lite juligare. (De kom dock inte på plats förrän precis innan jag gick in, som ni ser på de andra bilderna.) Jag älskar de där små majestätiska "kronorna" som liksom blir på toppen.


I övrigt spar jag även resten av utepyntet till helgen som kommer. Då åker ljusslingan upp i snöbollsbusken och lite annat smått och gott ska plockas fram ur ladan. Efter första advent är det fritt fram att "jula" hur mycket man vill!

måndag 27 november 2017

Evighetsbukett

Med tanke på hur mörkt och regnigt vädret blev sen, så känns det extra fint att ha bildbevis på det härliga dagsljus som faktiskt silade in i stugan på morgonen igår. Fotografnörden i mig rusade runt på våra 76 kvadratmeter och smällde av bilder i rasande takt, hihi!


Ser ni blommorna där i den runda glasvasen? Det är samma bukett som jag köpte för över två veckor sedan! Det kan man kalla en bra investering. En evighetsbukett, helt enkelt! Eukalyptusen börjar förvisso bli lite torr i bladen, men det ser man inte om man inte känner på dem. Och om ni undrar om hela huset lutar så gör det förvisso det, men på bilden här nedan är det nog mest den ivriga fotografen som är lite sne'!


Spisen ser nästan påskpyntad ut, men den där gjutjärnstuppen står faktiskt där 11 månader om året. Nästa helg är det dock dags för den att få en månads välförtjänt semester. Lykta och skål står naturligtvis inte där när vi eldar i spisen, men tuppen klarar allt. 


Dags att gå och måndagssjunga lite med min härliga kör. Det är den bästa anledningen till att måndagar är ganska trevliga, trots allt!

söndag 26 november 2017

Liten julmarknad

Jag kom aldrig iväg till i Huseby i år. Däremot tog jag mig en kort tur ut på landet i förmiddags, för att besöka en liten julmarknad på Säflacka gård. Där ligger även i vanliga fall en fin liten inredningsbutik som heter Gröna Porten, men nu i helgen var det lite extra juligt där. Silverstjärna på dörren borde alla lador ha till jul!


Jag drack årets första glögg och köpte sedan med mig några honeycomb-änglar med mig hem, som jag hängde upp på en pinne i fönstret på glasverandan. En grön och två vita känns inte så skrikande juligt, precis. 




På eftermiddagen var jag ute och bökade i trädgården, och lagom till kaffedags kom världens bästa granne över med hemmagjord saffranskladdkaka. Vilken lysande söndag! Nu har jag frusna tår och tänker tina upp mig i ett varmt söndagsbad. Over and out för den här gången!

lördag 25 november 2017

Adventsgris

Jag pep inom byns finaste lilla blomsteaffär på förmiddagen idag, där floristfröken F ordnade en enkel och lite spretig eukalyptuskrans till mig. Den ska jag hänga på vitrinskåpsdörren i gröna rummet, har jag tänkt. Sen bar det sig inte bättre än att jag kom därifrån med en adventsstake i form av en betonggris också. Den var ju så oemotståndligt charmig! Det blir en rasande stilfull advent på Solhäll i år, hihi!


Jag knäppte några bilder ute i smatten och insåg att det såg himla tråkigt ut med otända ljus, så jag fuskade lite och lånade några redan använda kronljus från takkronan i gröna rummet. Det blev fjärde advent direkt!


Granatäpplena handlade jag på City Gross. Det är ju så rasande vackert att pynta med! De vackraste exemplaren hade någon i personalen redan valt ut att använda som dekoration på porslinsavdelningen, men dem stoppade jag raskt i min egen kundvagn och lade sedan dit mindre attraktiva ersättningsfrukter från grönsaksavdelningen istället. Förlåt, City Gross!


Jag hann in en runda på Blomsterlandet också, men vad jag fick med mig därifrån får bli ett annat blogginlägg. Nu blir det lite lördagspyssel, lite kaffe och lite läsning. Så skönt med helg!

fredag 24 november 2017

Mera LED

Blogginlägget igår, där jag skröt om hur jag minsann inte julpyntar förrän lördagen innan advent, var visst fake news, haha! För när vi var i mataffären efter jobbet idag hittade jag en sju meter lång batteridriven ljusslinga, som jag naturligtvis var tvungen att prova så snart jag kom hem. Jag  klafsade raka vägen ut i mörkret och hämtade in en zinkhink och ett flätat klätterstöd (som duktiga Pernilla har gjort), och vips så har jag nu gjort mig en liten adventsgran. En hel vecka i förväg, hujedamig!


Det är en sådan där LED-slinga med tajmer, där man även kan ställa in en massa blinkeffekter om man vill. (Fast det vill man inte.) Fint varmt ljus är det också. Min lilla installation ska få stå utomhus framöver, men just nu får det vara nog med mörkerpromenader för en kväll. Himla smidigt med batteridrivna lampor utomhus iallafall, så att man slipper hålla på och dra en massa sladdar kors och tvärs över hela gården.


Jag kan tänka mig att sätta upp sådana här på fler ställen i trädgården. Jag får nog traska ner till affären och köpa fler imorgon, helt enkelt. 

torsdag 23 november 2017

LED-värmeljus

Levande ljus känns ju som ett måste så här års, men man kan ju inte låta dem stå och brinna hur som helst, om man inte vaktar dem hela tiden. Då är det ju ändå himla bra med fuskljus. I ljuslyktorna på både översta och understa hyllplanet i tallrikshyllan har jag stoppat ner batteridrivna LED-värmeljus från Clas Ohlson, som får stå och "brinna" hela kvällen. 


På nära håll ser ljusen rätt tramsiga ut, men i lyktor som inte är genomskinliga så funkar de faktiskt bra. Ljuset fladdrar riktigt verklighetstroget och avger ett varmt och ganska naturtroget sken. Jag ska nog bunkra fler sådana här nästa gång jag är i stan. 29,95 kronor för en tre-pack känns ju ändå som en rimlig peng och en billig livförsäkring. Fast i rummet jag befinner mig i tänder jag fortfarande riktiga ljus också.


P.S. Det är här på inga sätt ett sponsrat inlägg. Mina åsikter är som vanligt helt gratis! D.S. 

onsdag 22 november 2017

Amaryllis, äpplen och sånt

Nu är det ju faktiskt inte så himla lång tid kvar till första advent, och av bloggar och Instagramkonton att döma verkar pyntandet redan vara i full gång ute i stugorna. Själv tycker jag nog ändå att det är lite för tidigt än. Jag brukar vänta ända fram till sista lördagen innan advent, men i tankevärlden går jag ändå och småplanerar lite grann. En amaryllis börjar det nog faktiskt bli läge att införskaffa redan nu till helgen, så att den hinner slå ut i blom till jul. Förra årets variant såg ut som på bilden här nedanför. Löken står kvar i en kruka nere i källarfönstret, så jag ska nog se om den går att väcka till liv.


Granris, tallris, enris och lummer är både snyggt och en enkel quick fix när det gäller att fixa adventsstämning. Jag tycker om grön mossa också, och så knipsar jag gärna några kvistar buxbom i trädgården och pyntar med det både ute och inne. (Fast det luktar inte så gott...) Och så mängder av röda juläpplen, förstås.


Äpplen vill jag helst ha överallt! Som här, i farmors gamla grötskål på köksbordet. En klar bonus är ju att man kan äta upp dem efter hand, och sedan bara köpa nya.


I tråget på utebordet är det också himla fint med äpplen. Fåglarna brukar hitta hit efter hand, men vad gör väl det? Den lilla risrenen har hängt med i många år, och väntar nu som bäst på att få komma ut ur ladan. Den är risigare än någonsin, men överlever alldeles säkert en jul till. 


Äpplen kan man göra ljusstakar av också. Det är bara att "gräva" ett hål med en smal kniv eller med potatisskalaren och stoppa ner ett julgransljus. Voilà, så har man världens finaste ljushållare! Den gamla 70-talsleksaken (är det Bambi kanske?) passar också finfint som juldekoration på spiselkransen.


Fortsätt ni att adventspynta och lägga upp bilder på bloggar och Instagram, så kan jag ligga hemma i soffan och samla inspiration och sno alla era fina idéer. Sen pyntar jag ikapp er allihop, hihi! Ja, kanske till och med lite mer... 

P.S. Den första snön föll här inatt. Lite stämningsfullt ändå! Men det varade inte så länge den här gången, för nu har allt regnat bort. D.S. 

tisdag 21 november 2017

Helt legitimt

Det där med välgörenhetsloppisar borde ju enbart räknas som en win-win situation, fast för loppisrävar som undertecknad innebär de också lite av ett problem. Eftersom pengarna går till något bra, så blir det ju plötsligt helt legitimt att shoppa precis hur mycket som helst! Som när maken och jag besökte Canville i Osby i lördags och återigen fyllde en hel bagagelucka med pryttlar som vi inte ens visste att vi behövde...


Eldstadsskyddet var egentligen ett totalt onödigt köp, för det tar alldeles för stor golvyta i anspråk framför öppna spisen i gröna rummet. Men det var ju så himla vackert där det stod i affären, och så kostade det ju bara 95 kronor! Nu har vi iallafall världens snyggaste hydrofor-kamouflage nere i källaren, hihi! Och vem kan motstå stora vackra glasflaskor? Inte jag iallafall. Jag älskar att de ser ut som stora såpbubblor och tänker att de blir fina ute i trädgården nästa sommar. För välgörenhetens skull (yeah right...) köpte jag TVÅ! 


Maken hittade en gammal mjölkkanna, som han först hade speciella planer på att måla om och använda i ett marknadsföringsprojekt. Fast den är ju så himla cool precis som den är, med text och allt! Jag tror jag ska försöka övertala honom att den måste bli kvar här hemma. Eller så får jag åka till någon annan välgörenhetsloppis och köpa en ny kanna åt honom, hihi!


Nog är det roligare att plocka sin dagliga dos Kvinna-vitaminer ur en snygg burk i glas? Och naturligtvis tänker jag att den där burken kommer att bli kul som rekvisita i det där perfekta läkarskåpet, som jag ska hitta till badrummet någon gång i framtiden. Det är fullt normalt att fixa detaljerna innan man har  alla grundförutsättningar klara, eller hur?


Sen köpte jag en sådan där målarjacka i vit kanvas, som proffsmålarna har, men den kom inte med på bild. Invigd är den iallafall, för jag var duktig och hade den på mig när jag målade den där ljusstaken senare på lördagen, fast då ville jag inte vara med på bild...

måndag 20 november 2017

Julträd

Redan för 1,5 år sedan köpte jag en stor ljusstake i trä på en loppis i Löddeköpinge, som sedan dess har blivit stående på vinden. När jag köpte staken visste jag inte riktigt vad det var, men i efterhand har jag lärt mig att det är ett så kallat julträd, som är ett hantverk med historiska rötter i Blekinge. Lite extra kul, med tanke på att jag själv har anknytning till just det landskapet. Blekinge Museum har en hel samling av just julträd, och på museets hemsida kan man läsa följande: 

"Julträd är ett slags ljusstake prydd med äpplen, som förekommer i stora delar av södra Sverige. Men ingenstans är julträden så vackra och varierade som i Blekinge. En mängd olika figurer som hästar, fåglar, blommor och blad pryder träden. Julträdens historia är höljd i dunkel. De äldsta träden som vi med säkerhet kan datera i Blekinge är från 1870-talet, men de har säkert förekommit tidigare. Speciellt för julträden i Blekinge är deras varierande och fantasifulla utseende."


Som bilden ovan visar var mitt julträd helt omålat när jag köpte det, vilket i och för sig var läckert på sitt sätt, men kanske inte så "varierande och fantasifullt" direkt. I lördags fick jag för mig att jag skulle måla det själv. Det stod ju ändå på vinden och skräpade, så jag tänkte att jag inte hade så mycket att förlora på att prova. När vi ändå var och tittade på kakel, så passade jag på att gå till färgavdelningen och köpa färg. Om man vill vara riktigt traditionell ska man nog egentligen måla med äggoljetempera, men jag hittade dekorlasyr i en realåda för 10 kronor burken, så jag tog det istället. 


Allmogefärger i rött, grönt och gult blev det, och nyanserna passade alldeles utmärkt i sammanhanget. För att få färgen täckande så laserade jag i lager på lager. Pinnarna, som man ska sätta färska äpplen på, behöll jag trärena. Resultatet blev faktiskt inte så dumt!


Julträdet är ganska högt, så det är inte helt lättplacerat i vår lilla stuga. Jag tänker nog ändå att det ska få stå som centerpiece på matbordet i gröna rummet i jul. Nu är det bara juläpplena som fattas! Fast säkert kan man dekorera det med annat också. 

söndag 19 november 2017

Sista trädgårdsrycket

Under halva september och hela oktober gjorde jag absolut ingenting i trädgården, och nu har ju mer än halva november också gått. Allt har liksom bara fått stå och förfalla, men så idag kändes det som att det var dags att göra ett sista ryck innan vintern definitivt är här. Nu är utemöbler och lösa prylar äntligen inplockade för vinterförvaring i ladan, och lite höstarbete i köksträdgården är också avklarat. 


Där nere krattade jag lite löv, och sedan tömde jag krukorna i växthuset på gamla tomatplantor och annat mög. Annars tömmer jag inte växthuset på grejer, utan låter det fungera lite grann som vinterförråd för både krukor och en del utemöbler.


Jag brukar även övervintra en del växter här inne. Det är ett kallväxthus, men tack vare att det oftast är så milda vintrar i Skåne, så brukar det funka bra iallafall. Ser ni säsongens sista paprika där på bordet?


Jag är alltid lite slarvig med att diska ur krukorna på hösten. Jag tömmer dem och travar dem på hög, så får den riktiga städningen vara till i vår. Då tömmer jag hela växthuset och tvättar av allt med högtryckstvätten. 


Min fina krukros jordslog jag ändå i en pallkrage och täckte den sen med löv. Hoppas att den klarar vintern så, men det har brukat gå bra med andra rosor. Den blommar fortfarande så ljuvligt!


Innan skymningen började falla hann jag också pilla ner de där rea-fyndade blomlökarna i en rabatt. Planen var att jag skulle hinna plocka lite fler krassefrön innan det var dags att gå in, men pannlampa i köksträdgården kändes dock lite som överkurs. Det får nog bli till nästa helg, om det inte är för fruset då. Nu orkar jag inte göra mer idag, och så är det snart dags för söndagsbad!

lördag 18 november 2017

Mer av sånt man redan har

Ett loppistips är att leta efter grejer som man redan har. Det är nämligen alltid ett smart inredningsknep att gruppera flera av samma sak eller samma färg, för det gör sig liksom bättre då. Som idag, när jag hittade ytterligare en sån där liten rolig flugsvampljusstake jag redan hade tre stycken av. Nu fick jag ju ihop till en hel adventsljusstake, hihi! En krona gav jag för den lilla godingen; överkomligt så det förslår.


När jag ändå var inne på flugsvamptemat passade jag på att handla en påse med sådana där små svampar man sticker ner i mossan. Sådana har jag också redan hemma, men jag tänker att masseffekten kan bli rolig i något adventsarrangemang. 5 kronor var ju också en summa som inte direkt sved så hårt i plånboken.


Jag har gjort andra loppisfynd idag också. Och lånat hem badrumskakel på prov. Och målat om en ljusstake. Men det får det bli mer om i ett annat inlägg, för nu är det dags för soffmys. Trevlig lördag på er!

fredag 17 november 2017

"Runt en tusenlapp"-kannan

Det där med eventuellt ekonomiskt värde är alltid sekundärt när jag köper gamla grejer. Jag är aldrig ute efter att tjäna pengar, utan handlar alltid med hjärtat. Fast nog drog jag lite extra på munnen när en god vän skickade följande MMS häromdagen. Kolla sista meningen i svaret på frågan!


"Jag kan tänka mig ett pris runt en tusenlapp," säger alltså Antikrundans expert Antonia Berglund om just den där roliga tomtekannan som folk skrattade högt åt att jag budade hem från Tradera förra året. Skrattar bäst som skrattar sist, haha! (Precis som om jag hade den blekaste aning då...)


För tusen spänn betalade jag naturligtvis INTE. Hade den kostat det hade jag alldeles säkert skrattat högt, jag med. Men oavsett ekonomiskt värde, så ÄLSKAR jag det här lilla ekipaget! Fatta hur roligt de måste ha haft på porslinsfabriken när de spånade fram den här modellen! 


Min ekonomiska ovisshet till trots vill jag ändå påstå att det var den absoluta höjdpunkten förra året, när jag ställde fram kannan på kaffebordet i samband med Kalle Anka-fikat på julafton. Piff och Puff fullkomligt bleknade i jämförelse, haha! I år kommer det givetvis kännas extra exklusivt att få servera kaffemjölken i min fina tusenkronorskanna. 


För övrigt kan jag meddela att min gamla dator sansade sig framåt läggdags igår, slutade "tugga" och installerade det den skulle. Puh! Det var väl en evig tur. Att kasta sig ut för dags-att-köpa-ny-dator-stupet känner jag mig inte alls redo för. Nu får vi hålla tummarna för att den hänger med ett bra tag till. 

torsdag 16 november 2017

Datorstrul

Igår kväll påbörjade jag en uppgradering av operativsystemet på min dator. Jag tänkte att det var smart att låta installationen rulla över natten, men hela klabbet hängde sig, och nu står allt fortfarande och tuggar. Omstart har hittills varit helt lönlöst, suck... Så här glad känner jag mig just nu:



Well well, vad är väl en bal på slottet? Maken har grejat lite, och nu verkar det som att det iallafall rör på sig, om än oändligt sakta. Jag håller tummarna för att det bara är fråga om en teknisk formsvacka och att datorn är ”back in business” snart igen.

onsdag 15 november 2017

Får får får?

Ännu ett litet tändsticksfår (a.k.a. Putzlamm) har hittat till Solhäll. Den här gången en med grönt band och gammalt glitter, och ett ansiktsuttryck som fullkomligt skriker "Köp mig"! Jag älskar de här små krabaterna. Helst vill jag ha en hel liten fårfarm! Det är livsfarligt att titta på Tradera... Fast jag får (ordvits!) nog nöja mig med att buda hem en per år, för kilopriset på fårkött är rätt dyrt, om man säger så.


Idag reade de påsar med vårlökar på den lokala matbutiken på orten där jag jobbar. 15 kronor för 8 kungsängsliljelökar får man väl ändå säga är prisvärt. Olika sorters allium, honungslök och en påse tulpaner blev det också. November kanske är lite i senaste laget för lökar, men i Skåne kommer man undan med det mesta. Om det är frostfritt så åker de ner i jorden i helgen, annars får jag väl plantera dem i kruka. Och med tanke på alla pengar jag sparade på att inte handla lökar tidigare under hösten, så har jag ju nästan pengar över att köpa ett får till, hihi! (Jag älskar den självklara logiken i min egen matematik.)

tisdag 14 november 2017

Uteplatsprojekt anno 2017

Det bästa med vår tomt är att den inte är platt överhuvudtaget, och det sämsta med vår tomt är att den inte är platt överhuvudtaget. En klurig situation, det där. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det, men hela trädgården är liksom indelad i fyra olika nivåer, där varje nivå lutar både neråt och åt sidan. Det är liksom uppförsbacke på ett håll och nedförsbacke på ett annat. Förvisso charmigt, men inte alltid så praktiskt. Genom åren har vi suttit sönder många trädgårdsmöbler kan jag säga, och att dessutom behöva flytta på dem varje gång gräset skulle klippas har ju inte alltid heller varit så smidigt.


Planer på att markbereda och göra ett riktigt "golv" har funnits i tankarna i många år. Trädäck är trevligt på många andra ställen, men för den gammaldags känslans skull drömde vi redan tidigt om en uteplats med gatsten. Efter att ha väntat på vår tur i ett helt år, så rullade äntligen grävskopan in i juli och grävandet kunde börja. Det ska erkännas att jag blev lite extra ångestladdad de dagar under semestern då trädgården såg ut så här, men så måste det ju vara en period innan det blir bättre.


Jord schaktades undan, marken jämnades till, markduk lades och sättgrus kom på plats. Kantstenarna var färdigskurna när de kom, men när stenläggarna började lägga ovalen så visade det sig att måtten inte hade blivit riktigt rätt. I stenhuggeriet (som faktiskt finns här i kommunen) var det semesterstängt, men med några extra bitar från deras lager så formade vår danska stensättare till perfekta stenar med stenhacka och såg. Det var en fascinerande yrkesskicklighet att beskåda, kan jag säga.


Själva stensättningen gick sedan undan med rasande fart. Gatstenarna lades i den där klassiska bågformationen som de ofta ligger i på gator och torg När all stensättning var klar såg det nästan ut som om vi hade byggt oss en liten stenplatå i trädgården, hihi! Det myckna regnandet satte sedan stopp för det fortsatta markarbetet i flera dagar, och Fröken Grön vankade otåligt av och an på Solhäll och bara väntade. Inte direkt hennes paradgren, ska tilläggas...


Men sen kom solen, och allt markarbete blev äntligen färdigt. En kvart efter att grävskopan väl hade rullat iväg, så hade maken och jag redan inrett den nya uteplatsen med våra gamla trädgårdsmöbler, och dagen efter sådde jag nytt gräs...


... som verkligen växte upp otroligt snabbt! I augusti, september och oktober fick jag nästan klippa det två gånger i veckan, och nu i november frodas det fortfarande. Att jag myllade ner gräsgödning i jorden innan sådd kan ju kanske vara en förklaring till det.


Nu får marken sätta sig ordentligt över vintern, innan jag börjar greja med eventuella rabatter och planteringar i anslutning till den nya uteplatsen. Vi vill också fixa ett nytt rejält träbord (gärna ett bockbord eller ett kryssbord) och kanske lite rejälare stolar eller bänkar att ha här. Jag har alldeles säkert många angenäma projekt att se fram emot till sommarsäsongen 2018, hurra! Fast jag kanske slår till och gör ett litet julstilleben där ute redan nu i december. Vi får väl se vad det kan bli.