Boktips

Det är utomordentligt bra med vänner som besitter kombinationen att vara både trädgårdsälskare och bibliotekarie. Som min vän M, som tipsade om den fina nya trädgårdsboken Hjälp - vi har fått en trädgård av Erik Sidenblad. Det här är en bok om allt man bör göra och inte göra i en trädgård; i första hand kanske tänkt för nybörjare, men den bjuder alldeles säkert på fin inspiration även för er som redan vet vad ni gör.

Idag är det grått väder i "Glesbygd", men ändå förhållandevis varmt. Kanske tar jag mig en liten sväng ut med boken under armen för lite handfast gardening. Hoppas ni också har en riktigt skön söndag!

Surpuppa

Megaloppisen var en helt OK blandning av både det ena och det andra. Jag kom därifrån med en snidad surpuppa. Bör ju finnas i var mans hem, eller hur?

Nu väntar 15-rätters libanesisk meze på restaurang Occo i Malmö. Mums!

Megaloppis i Malmö

Här kommer ett litet utflyktstips för er som är i krokarna av Malmö i helgen:

Som av en händelse råkar jag ha planerat in en tur till Malmö imorgon, för heldagshäng med två kära väninnor. Om jag känner dem rätt så kommer de inte vara så svårövertalade att hänga med. Och nu ser jag att det minsann finns ett epitet för sådana som mig: Jag är visst loppisian!

Bakslag

Knappt hade vi lagt in sommardäcken i bagageluckan igår (för byte idag) förrän himlarna öppnade sig och det började snöa. Ja, fullkomligt vräka ner. Som ett försenat aprilskämt... 

Lagom till läggdags hade hela världen hunnit bli rejält vit, och när vi vaknade likaså. Som tur väl är har solen gjort sitt jobb under dagen idag och allt elände har smält bort. Med sommardäck på bilen tutar vi och kör vidare mot våren!

Gräs eller grus?

"Varför vill alla trädgårdskunniga ha grus istället för gräs?" undrade Skorpan i kommentarsfältet häromdagen. Jag funderade vidare lite grann på det där, för visst är det så att det råder en anti-gräsmattetrend i trädgårdsvärlden just nu. Och här hemma har det ju faktiskt också grävts bort en hel del gräs. Varför då, kan man undra?

Vi har en tomt på ca 1500 kvm, varav stora ytor är gräsmatta. Eller tja, något som ska LIKNA gräsmatta... Det är nämligen rejält mossigt överallt, och på sina ställen är det stubbigt, ojämnt, ogräsigt och gropigt. Mossan bryr jag mig inte så mycket om (jag kan till och med tycka att den är ganska fin), men på vissa ställen blir det mest bökigt att hålla ordning på gräset. Som runt vår gårdspump till exempel, där gräset hade en mycket sämre kvalitet än den omgivande gräsmattan och där det var superbökigt att komma åt med gräsklipparen.

Efter att ha svurit över det varje gång jag klippte gräset i x antal år, så bestämde jag mig helt sonika för att gräva bort grässvålen. Eftersom vi råkade ha en rejäl grushög hemma vid det tillfället, så fick det bli grus istället.

Det som började som en praktisk lösning resulterade till slut i ett litet stenparti och en perfekt sittplats för lata lässtunder! Utan att det egentligen fanns någon plan från början.

Grus är alltså betydligt mer praktiskt än gräs på vissa ställen. Sen är det ju en bonus att det dessutom är vansinnigt snyggt i lagom mängd. Jag kommer alldeles säkert att skapa många fler gruspartier och grusgångar i trädgården framöver. Så vad är svaret på frågan? Grus eller gräs? I min trädgård vill jag inte vara utan något av det. Och i kombination är det helt oslagbart!

Lampan på plats

Idag kunde jag äntligen hämta hem vår trearmade golvlampa, som varit inne på renovering. Ny el är nu dragen, och lampan har fått nya "på-knappar" och tre nya lampskärmar. Så bra det blev! Och så skönt att ha någonstans att sitta och läsa igen.

Att renovera lampan var inte någon budgetlösning precis; det kostade sin modiga slant. Men vi älskar den, så det var det värt. Från och med nu får vi väl räkna den som antikvitet istället för loppisfynd. Fast något loppisfynd var den i ärlighetens namn inte från början heller...

Då och nu i köksträdgården

Igår berättade jag om den gamla almen som tidigare stod i nordöstra hörnan av tomten. När vi köpte huset levde trädet fortfarande, men inom ett år hade det drabbats av almsjukan och dött. Den stod precis där tre tomter möts, men precis inne på vår sida. Jag har letat och letat men inte hittat någon bild på trädet i mitt fotoarkiv. Säkert av förklarliga skäl, eftersom det var dött och inte så fotogeniskt, hihi!

Att hitta någon som kunde ta ner det gigantiska trädet var inte lätt, men hösten 2010 åkte det så äntligen i backen med dunder och brak. Vi fick plocka spillror i flera veckor efteråt, både på vår tomt och på två granntomter. Så här såg det ut när vi hade börjat upprensningen i hörnet som idag är köksträdgård:

Sen dröjde det ett par år innan köksträdgården började ta form på allvar. Undan för undan har jag grävt ur och fixat till, några nya kvadratmeter per år. Så här långt hade jag kommit i somras:

Så här i samband med vårstädningen, när allt fortfarande är stökigt och inget ännu har börjat grönska, ser hörnan ut så här: 

De tre pallkragarna framför kompostspaljén har fått en "våning" till, och en ensam överbliven pallkrage har ännu inte hittat sin plats. Tanken är iallafall att grässnutten mellan gruset och bärbuskarna längst fram i bild ska bort och ersättas med plattor och grus. Och så drömmer jag ju om det där kastanjestaketet...

Det är onekligen roligt att ha gamla bilder att ta fram och titta på. Man glömmer så lätt hur det har sett ut och hur mycket arbete man faktiskt har lagt ner. Vi får väl se hur den här hörnan ser ut om ett år igen!