Dominoeffekt

När jag började lägga stenkant längs rabatterna nere i köksträdgården startade jag visst en dominoeffekt. Har man börjat snygga till på ett ställe, så vill man ju gärna göra lika snyggt på andra ställen. Kanten mellan gräsmattan och moraset har alltid varit något av ett sorgebarn, med mängder av kirskål, självsådda lönnar och annat jobbigt. Men nu blir det andra bullar!

Jag hade planterat en del här redan tidigare, men allt höll på att bli uppätet av ogräset, så nu håller jag på att gräva om hela rabatten och lägga markduk och täckbark över hela baletten. Och sten, så klart! (Det är min grej, det!) Kopparbaljan från söndagens loppis får också vara med. 

Redan i måndags gallrade jag bort mängder av självsådda lönnar, och hux flux kändes det både ljusare och prydligare. Fler lönnar ska nog ner framöver, men får vara kvar som insynsskydd ett tag till. Två likaledes självsådda kastanjeträd riktade jag upp med hjälp av stöd, som jag bankade ner med smedens gamla slägga. Träden är ganska små och nätta än så länge, men blir de för stora framöver är det ju inte värre än att jag får såga ner dem också. 

Eftersom jag har grävt ut den befintliga rabatten bakåt, så har det blivit rejält med plats för lite nyplantering. Jag hade en del växter i en pallkrage som har väntat på en mer permanent plats, och det har jag ju nu. En lagerbuske har hittat hit, och en rosbuske som jag har glömt vilken sort det är. Det blir en trevlig överraskning när den blommar! Astilben, nävorna och prakttryn som växte i rabatten redan innan har jag behållit. Astilbe i mörkt rött och rosa är en alldeles förträfflig kombination!

Jag körde till plantskolan efter jobbet idag och spontanshoppade lite buskar att plantera längst bak. Vitbrokig kornell (Cornus Alba 'Elegantissima') bryter himla fint mot en grön bakgrund, och den sista plantan de hade var dessutom redan väldigt uppväxt och fin i formen. Den har ett buskigt och runt växtsätt, och det var lite den formen jag var ute efter.

Jag planterade också in två helt vanliga häckoxbär (Cotoneaster lucidus), fast i buskform. De mörkt gröna, lite läderartade bladen är verkligen fina, och så har den ljuvliga små rosavita blommor som håller på att spricka ut. Dessutom blir den himla fin på hösten, då den lyser i sprakande rött. 59 kronor plantan kändes som mycket buske för pengarna, får man säga. 

Den här nya rabatten gränsar mot rosportalen strax utanför köksträdgården. Här växer redan rosen Constance Spry sedan ett par år tillbaka. Trädgårdens allra vackraste ros, om ni frågar mig, och i år växer hon så det knakar! 

Det är fortfarande en del jobb kvar att göra, men som ni ser har jag redan börjat lägga kantsten mot gräset (stenar med platt sida uppåt för gräsklippningens skull) och täckbark på de delar som fått markduk. Och så är det vatten i baljan, som jag fick täta lite grann i botten med silikon. Nu googlar jag som bäst efter en solcellsdriven fontän att ha i. Ljudet av porlande vatten vore trevligt! 

Jag ska skaffa lite högväxande perenner att sätta bakom baljan, framför kornellen. Sen grunnar jag som bäst hur jag ska fixa till en snygg kant bakåt, mot moraset. Där råder fortfarande djungelns lag...