Snöbollsbuske

Redan i gårdagens inlägg förklarade jag min kärlek till snöbollsbusken; detta anspråkslösa och extremt växtvilliga trädgårdsolvon. Just nu blommar två stora buskar här hemma, som båda är flera meter höga och bidrar med härlig lummighet till vår trädgård. Vi har klippt ner båda två ganska rejält i omgångar, men de växer till sig lika snabbt igen och blir bara frodigare och finare. 

Idag tog jag med mig sekatören i regnet (ja, det regnar faktiskt!) och klippte av några kvistar på en av dem. Blommorna är härligt runda och gör verkligen skäl för sitt namn. De ser nästan ut som små hortensiabollar!

Det blev en somrig bukett att sätta på köksbordet i farmors benvita porslinskanna. Nu kan jag njuta av blommorna både utomhus och inomhus.

Eftersom det regnar lite grann idag har jag lagt mina trädgårdsplaner på hyllan för stunden och förbarmar mig istället över våra högar inomhus. Det är onekligen inte lika roligt, men måste ju göras det också. Fast när stugan är städad och allt luktar rent mår man ju gott! Vi får väl se hur långt jag hinner (läs: orkar) idag. Nu tror jag iallafall att det är dags för en kopp eftermiddagskaffe.

Solhäll Flower Show

Idag pausar vi London-bilderna och ägnar oss åt Solhäll Flower Show istället. För jösses vad allt bara hade sagt PANG på de två dygnen jag var borta! Redan på uppfarten möttes jag av klematisen Nelly Moser med blommor stora som dasslock. Jag blir lika paff vartenda år när jag ser de första blommorna. 

Längs hela uppfarten blommar vita bondsyrener, och i min lilla syrénberså vid brunnen på baksidan blommar ädla Mme Lemoine. Den sistnämnda doftar helt makalöst gott! Man vill bara sitta där i stolen och sniffa mest hela tiden.

Rosa löjtnantshjärtan har slagit ut i snäckdammsrabatten, och prydnadsgräset som såg så dött ut bara för någon vecka sedan har tagit rejäl fart.

Nävor av alla de slag har också börjat blomma lite överallt. Jag älskar nävor! De är ju så tacksamma, och så himla vackra! Här är undersköna och blomstervilliga Rozanne.

I rabatten på framsidan ser det lite tråkigt ut med alla gulvissnande tulpanblad, men vem ser väl det när den chockceriserosa pionen blommar för fullt. Honungsrosens blomning dröjer nog aningens lite längre, och till vänster om den växer en "överraskningsros" som jag köpte som pytteliten planta på loppis för några år sedan och som äntligen har tagit fart. Det ska bli kul att se vad det blir för blommor på den, för jag har verkligen ingen aning om vad det är.

Frösådda aklejor i alla möjliga färger ploppar upp här och där, och jag låter dem hållas. Den här rosa varianten undrar jag dock om jag inte har köpt på höstrean, för den ser lite snofsigare ut än de andra. Hur som helst hade jag helt glömt bort att den fanns där.

Och vem behöver åka till Chelsea för att skåda vackra lönnar och ståtliga lupiner, när man har det hemma i sin egen trädgård? Min egenhändigt formklippta lönn (som egentligen är många frösådda lönnstammar sammanfogade till en i kronan) håller formen än så länge.

Hmmm, man kanske skulle skaffa sig lite fler lupiner iallafall? Fast de frösår sig väldans bra och blir faktiskt fler och fler av sig själva för varje år som går. Men några andra färger skulle man ju kunna ha. Jag fick dock lära mig i helgen att alla lupiner blir lila med åren. Är det verkligen så?

Och se där! Den 30 maj kom adventsbelysningen ner från snöbollsbusken! Bättre sent än aldrig, får man väl ändå säga, haha! Det gick ganska bra att ta ner nätet utan att riva ner alla blad och blommor, men några casualties blev det ju ändå.

Vi har två rejäla snöbollsbuskar på tomten, och jag ÄLSKAR dem verkligen! Synd bara att de blommar så försvinnande kort period. Bäst att njuta medan det varar. (Och där i bakgrunden skymtar den fula luftpumpen som jag har pratat om att dölja med något finsnickrat "elementskydd" i snart 7 år nu...)

"Borta bra men hemma bäst" må vara en gammal klyscha, men ack så sant det är ändå! Och imorgon är jag ledig och får skrota runt hela dagen. Så gott!

Show gardens

I anknytning till paviljongen på Chelsea Flower Show låg de mer påkostade trädgårdarna, som var skapade av kända trädgårdsdesigners och gick under namnet show gardens. Mest iögonfallande i år var nog den här futuristiska kinesiska rhododendronträdgården. Kanske inte vad man vill ha i sin egen trädgård, men väldigt spännande att titta på här.

En av trädgårdarna var designad med Covent Garden som inspiration, och de här vackra industriella valven hade jag absolut kunnat tänka mig nere i moraset, hihi! 

Den här eldiga figuren tyckte jag också mycket om. Plantorna runtomkring var valda med omsorg och matchade fint; speciellt den blommande perukbusken till höger. 

Det är läckert när man först inte lägger märke till saker, trots att man står rakt framför dem. Som det här vackra ansiktet, till exempel. Och växtvalet var ju också fullkomligt ljuvligt. 

Cirkelformade portaler återkom i olika varianter. Just den här kom i ett par som stod efter varann och bildade en vacker inramning till lupinerna, pionerna och det gröna i bakgrunden.

Lupiner var ett populärt inslag i många rabatter. Kul, speciellt med tanke på att de är lite svartlistade som invasiva här hemma. (Fast det kanske mest är de vilda varianterna.) Den här kombinationen var extra maffig, tyckte både jag och mina kollegor. 

De där rödtoppiga blommorna återkom också på flera ställen. Vad är det de heter nu igen? Egentligen makalöst kitchiga, men samtidigt himla läckra!

Med tanke på hur populärt det är med grönsaksodling nuförtiden, så får jag säga att det var ovanligt lite sådant på utställningen. Det fanns ett par visningsträdgårdar som var köksträdgårdar, men i övrigt var det faktiskt mest blommor och rabatter. 

Några maffiga växthus fanns det naturligtvis. 

Varför inte ett i turkosmålad metall? Och hyllorna var riktigt fina. 

Blir det mer engelskt än ett potting shed? Dahlior i kruka och en massa loppisgrejer känns ju som något jag faktiskt skulle kunna åstadkomma själv, hihi!

En charmig vagn på hjul kan man visst också ha. Det vore ju perfekt som gäststuga i moraset här hemma, men de var himla dyra kan jag säga. Att plantera i zinkbaljor är däremot billigare att kopiera. Verkligen my cup of tea!

I de här rostiga karen vibrerade vattnet, men det var inte så lätt att fånga på bild. Roströda toner är ju alltid himla snyggt i det gröna. Kanske har de något sådant här på skroten här hemma?

Varför nöja sig med baljor och vattenkar när man kan gräva sig en hel sjö? Med BÅT och allt! Och i bakgrunden en liten fuskruin med tromp l'oeil (målad synvilla). Jag måste nog ha en båt iallafall, hihi!

Har ni tröttnat nu? Nu pausar jag iallafall för den här gången, men det kommer säkert mer en annan dag. Det finns fortfarande så mycket fint att visa!

Artisan gardens

Så var man hemma igen efter några intensiva dygn i London, med huvudet fullt av intryck och kameran full av bilder. Chelsea Flower Show 2017 var onekligen en upplevelse utöver det vanliga, och det makalöst somriga vädret i Storbritannien gjorde inte resan sämre. Nu sitter jag som bäst och grunnar på var jag ska börja någonstans. Jag utfärdar en varning redan nu att det nog kan bli tröttsamt många inlägg från Chelsea framöver...

Utställningsområdet i sig är en upplevelse: Royal Chelsea Hospital med omgivande grandiosa gräsmattor och grönskande parkområde. De gamla sjukhusbyggnaderna är idag ett äldreboende för cirka 300 äldre herrar som alla är veteraner från andra världskriget. Flera av dem vandrade runt i värmen i sina röda paraduniformer och utgjorde onekligen ett extra intressant inslag att titta på.

Utställningen var gigantisk. I det lummiga parkområdet fanns det flera mindre inspirationsträdgårdar; s.k. artisan gardens. På det öppna området framför själva sjukhuset stod en gigantisk tältpaviljong uppställd, där det visades blommor, blommor och blommor. Runt paviljongen fanns de lite mer påkostade visningsträdgårdarna. Överallt fanns också mat- och förfriskningstält, samt försäljare av olika grejer med trädgårdsanknytning. Gissa om det kryllade av folk?

Jag gillade nog faktiskt artisan-trädgårdarna ute i parken allra bäst. Den här drömmiga vilstolen stod i The Poetry Lover's Garden. Så ljuvligt att sitta där under det gröna "taket" och läsa!

Här fanns också en flört med vikingahistoria, i form av Broadland Boatbuilder's Garden. Jag gillar pålarna som håller upp själva "kajkanten" jättemycket. Om vi gör en damm någon gång skulle jag vilja ha sådana som håller upp en liten brygga.

The CWGC Centenary Garden byggdes för att fira 100-årsjubiléet av en organisation som sköter soldatgravar i mer än 150 länder. Portalen in i trädgården var en kopia av en bronskrans som finns på en soldatkyrkogård i Belgien, och utanför bild stod två stensoldater på vakt. 

Spegeleffekten inne i själva trädgården var lite magisk, på något sätt. Som en spegling av människor från det förflutna, fast det egentligen var oss själva vi såg. 

The Seedlip Garden hade en härlig färgskala i gult, orange och koppar. Seedlip är ett företag som producerar alkoholfri "sprit" enligt recept från 1600-talet, genom destillering i just kopparrör.

The World Horse Welfare Garden tillägnades en organisation som arbetar med att hjälpa vanvårdade hästar, och i trädgården stod minsann just en häst som var tillverkad av rostiga hästskor. Man behöver ju inte direkt vara hästmänniska för att tycka att den var ganska fin!

Hästen hade just blivit befriad från det mörka gamla stallet på bilden, och stod nu ute på en öppen ljus äng och betade. Mycket symboliskt, indeed. Trädgården i övrigt var befriande vildvuxen och påminde mig nästan om mitt moras här hemma, hihi!

The Viking Cruises Garden of Inspiration var inspirerad av Antoni Gaudis verk i Barcelona. Här återfanns medelhavsväxter, succulenter, dadel- och citrusträd. Jag tyckte mosaiken var riktigt härlig!

Det fanns ett par till sådana här artisan-trädgårdar, men jag avrundar dagens inägg med att bjuda på den som jag tyckte mest om av alla: Gosho No Niwa: No Wall, No War. 

En japansk trädgård som både hade en fantastiskt ärggrönt glashus, japanska lönnar i olika färger, vatten med vattenfall och ljuvligt blommande iris.

Och mossiga stenar, så där som jag gillar! Det här är helt olikt från min egen trädgårdsstil, men helt makalöst vackert. Jag kanske måste börja om från början här hemma, hihi!

Jaha, det var 14 bilder av en sisådär 500. Jag ska försöka sortera upp de bästa i olika teman och bjuda er på fler inlägg framöver, om ni inte tröttnar. Jag ska också berätta lite mer om hur vi planerade den här resan och lista några bra tips, om någon är sugen på att åka på Chelsea Garden Show nästa år. För min egen del kan det nog absolut komma att bli fler besök i framtiden.

Lite bloggpaus

Nu kanske det blir lite bloggpaus ett par dagar framöver, eftersom jag drar till London imorgon och inte vet om det blir tillfälle att hänga så mycket här i cyberspace. Det blir en intensiv resa, med resdag imorgon, Chelsea Garden Show på fredag och hemresa igen på lördag kväll. Kameran är packad, så förhoppningsvis har jag lite roliga bilder att visa när jag kommer hem.

Det har varit lite dramatik runt mina flygresor de senaste åren, med flygstrejk in i det sista när vi skulle till New York för två år sedan och sen det hemska bombattentatet i Bryssel förra året, när vi blev omdirigerade genom halva Europa för att komma till Madrid. Och nu är ju läget som bekant "critical" i Storbritannien, så vi får väl se hur det går att resa dit imorgon. Förhoppningsvis funkar allt som det ska. See you later folks!

Att leva

I väntan på att dagen ska svalna strosar jag runt barfota i min trädgård och gör absolut ingenting mer än att känna gräset mellan tårna och prata med grannens gula katt. Snart är det dags att dra fram vattenslangen och gå min vanliga runda. Det är som meditation, ett mönster, ett mantra. Så rogivande, så energigivande, så ljuvligt! Kan livet inte alltid vara så här?

Annars har nyheterna från Manchester lagt sordin på dagen. Finns det ingen ände på grymhet och galenskap? Om två dagar trampar jag själv brittisk mark och kommer alldeles säkert att röra mig på platser med stora folkmassor, men jag vägrar låta ondskan så frön av oro och rädsla i min hjärna och få mig att avstå från saker jag vill göra, få mig att avstå från saker jag vill uppleva, få mig att avstå från att LEVA. Då har ju ondskan vunnit, och det kan vi inte tillåta. Aldrig någonsin!

Fröken Kirskål

Är du lättskrämd eller en extrem trädgårdspedant, så kan du hoppa över det här inlägget. Här kommer nämligen den oredigerade sanningen om mitt KIRSKÅLHAV nere i moraset!

För att bli av med eländet skulle man behöva ta hit en grävskopa och gräva bort minst en meter av jordskiktet, men jag GILLAR faktiskt vår härliga vildmark och tycker att den faktiskt tillför en speciell känsla till resten av trädgården. "If you can't get rid of it - work with it" är parollen som gäller här nere. Jag klipper gångar med gräsklipparen och tänker att jag är rik som ett troll. För hur mycket var det inte kirskålen kostade per kilo i grönsaksdisken förra året?  Och säga vad man vill, men bättre marktäckare får man leta efter, hihi!

Framför de röda stolarna (som mest bara står där för att skapa ett blickfång längst nere i hörnan) kommer den framtida bastustugan att stå. Jag tänker att det blir lite enklare att planera den här delen av tomten när man har något att utgå ifrån. 

Till höger på bilden här nedanför växer det upp en åker av gullris varje sommar. Mängden gör det riktigt vackert. Jag brukar låtsas att det är ett rapsfält när jag står på den grusade "landningsbanan" nedanför baksidan av växthuset och tittar ut över ägorna.

Så nästa gång jag visar en närbild på någon fin rabatt eller ett tjusigt trädgårdsstilleben, så vet ni hur sanningen ser ut. Fröken Kirskål är mitt riktiga namn, hihi!

Både det ena och det andra

Efter frukost tänkte jag att det kunde vara trevligt med en liten söndagsutflykt till Solhaga Garden. Det visade sig att hela nordöstra Skåne hade tänkt precis samma sak, för jisses vad folk det var där. Jag överlevde trängseln och klämde också in ett stopp vid Blomsterlandet, när jag ändå var i farten. Naturligtvis kunde jag inte motstå att handla med mig både det ena och det andra hem, från båda ställena. Ska vi ta en liten titt och se vad det blev?

Jag är ju otroligt lättflörtad när det gäller vackra blommor, så det blev både stäppsalvia, rosenskära och en liten ros. Krukrosen har blommor i en nyans av härligt gyllene korall, vilket är en färg jag normalt sett inte har brukat gilla, men nu gör jag minsann det! Det var nog förra veckans korallfärgade pionbukett som fick mig att tänka om...

Stäppsalviaplantorna är jättestora. Jag planterade dem i mina reafyndade fuskgjutjärnskrukor, som jag visade i ett inlägg tidigare i vår. Maffigt! Jag ÄLSKAR salvia av alla de slag. Rosenskära är i och för sig ganska lätt att fröså själv, men vill man ha blommor på en gång (som jag) får man satsa på en färdig planta. Både vackert och somrigt!

Några pelargoner lyckades jag inte övervintra i år. I ärlighetens namn försökte jag inte ens, eftersom jag har tröttnat på att det tar halva sommaren innan de blommar. Idag köpte jag nya, helt enkelt. Någon form av hängpelargon tror jag det blev. Eller heter det kaskadpelargon? Jag gillar iallafall det lite vilda intrycket, och gillar färgen på både bladen och blommorna. Den gröna krukan är ett loppisfynd.

Målet med hela utflykten var egentligen att skaffa krukor till tomatplantorna i växthuset. Förra sommaren hade jag tomater i en massa udda terracottakrukor, men de var lite för små och dessutom suger lerkrukor åt sig vatten från jorden. Jag tänkte att det nog är smartare med plastkrukor, men de är ju så himla fula. Idag hittade jag iallafall en stor variant i något plastmaterial som ser ut som rostigt gjutjärn utvändigt. De var faktiskt riktigt snygga. Jag borrade dräneringshål i bottnen när jag kom hem, och nu står mina körsbärstomater på rad i växthuset. Det kan nog bli bra, det där. 

Blomkrukorna ska nog ut på lite olika ställen framöver i sommar, men tills vidare gillar jag masseffekten när alla står på samma ställe, uppradade utanför växthuset. Jag tänker att det är smidigt att bara kunna lyfta in dem om nätterna, åtminstone tills vi är inne i juni.

Jag spontanköpte ett litet prydnadskörsbärsträd också, men det fastnade inte på bild idag. Det har iallafall också hamnat nere i köksträdgården. More is more är definitivt parollen där nere!