En salig blandning

'Awakening'-rosen växer så att jag ser den från kökstrappan, och jag berömmer den varje gång jag går in och ut. Smicker fungerar uppenbarligen, för den fortsätter att leverera blomsterfägring fast det är långt in i oktober. Vissa år har den levererat blommor in i juletid, och jag hoppas att det är ett sådant år i år. Snacka om julros, i så fall.

Häromdagen höstfixade jag lite på kökstrappan. Det blev enklast möjliga pynt, med ljung i krukor och några små prydnadspumpor och röda äpplen på den lilla gröna trappstegen. Fast ett av äpplena har jag redan fått slänga i buskarna till fåglarna, för det hade börjat ruttna. Vår kökstrappa skulle behöva en omgång med högtryckstvätten innan det slår om till minusgrader. Den är verkligen skitig, men så blir det när den vetter mot norr. 

I sommar har jag planterat in ännu mer murgröna i trädgården. Det är världens bästa marktäckare, och den trivs så himla bra nästan oavsett var jag planterar den här hemma. När plantorna väl har växt till sig, som är över kanten på stensluttningen vid bastustugan, så behöver man inte rensa ogräs på den platsen mer. Varje gång jag hittar billig murgröna, så köper jag hem ett flak med 8-10-12 stycken på en gång, för i vår trädgård finns det fortfarande många tråkiga ytor att täcka. 

På vardagarna blir det dock inte så många stunder i trädgården numera. Så här års är jag mest inne och kurar i höstmörkret om kvällarna. Min nya kvällsrutin är att tända ett värmeljus på hyllan på min nya (gamla) rakspegel. Det är så mysigt när det lyser där inne i vår "sovkabyss". Jag lämnar det inte där oövervakat, om någon undrar över det, för vi ser rakt in i sovrummet när vi sitter i soffan. Vardagsrum och sovrum avgränsas nämligen bara av ett öppet valv, inte en hel vägg med dörr. 

Ja, idag "bidde" det visst en salig blandning, helt utan röd tråd. Jag plockade bara några hyfsat nytagna bilder, som jag råkade hitta i fotobiblioteket på datorn. Så får det bli ibland. 

Pumpor i terracotta och glassfrossa

Det händer allt som oftast att det dyker upp saker i ladan, som jag hade glömt att jag hade. Som två pumpor i terracotta, som jag hittade för en spottstyver på någon loppis för ett år sen eller två. Jag köpte dem med en tanke om att de skulle vara kul att plocka fram och sätta på verandatrappan i oktober, och det är det ju nu. 

De är härligt kitchiga, fast på samma gång lite fina på något sätt. De är go'a i formen, och terracotta funkar ju i alla sammanhang. Kanske ersätter jag dem med en riktig pumpa framåt allhelgonahelgen. Det är ju ändå lite roligt att karva pumpalyktor, och det lär ju inte funka så bra med dessa.

Det råkade vara superduper-rea (39 kronor får man ändå säga är ovanligt billigt) på Ben&Jerrys-glass på vår lokala mataffär när jag handlade där efter jobbet idag, så ikväll proväter jag Peanut Butter with Sweet & Salty Pretzel Swirls & Brownie Pieces, som är framtagen i samarbete med Netflix. Jodå, jag kan också vara wild & crazy på en helt vanlig tisdag, hehe!

Vart tar dagarna vägen?

Måndag igen, hej och hå. Kan någon begripa vart dagarna tar vägen? När jag var liten var 24 timmar en evighetslång rymd av tid, men nuförtiden tycks det mig motsvara ungefär samma tidsintervall som det tar att genomföra en ögonblinkning. Det börjar kännas mer och mer som en absolut sanning att tiden faktiskt går snabbare ju äldre man blir. Om jag bara kunde bevisa det mer vetenskapligt, så skulle jag väl få nobelpris.

Tiden tickade på rekordsnabbt även ikväll, så jag var på körövning för första gången sedan i mars. Mitt härliga sångkompisgäng var förvisso desarmerat till en liten kvintett, men oj så härligt det var att få träffas och sjunga tillsammans igen. Och vad kunde väl passa bättre att sjunga i dagar som dessa än Marie Fredrikssons ljuvliga "Tro"? Tro, jag vill känna tro, jag vill känna morgondagen nalkas här i lugn och ro...

Höstfärger, trädgårdsbukett och rakspegel

Det har varit en mörk och regnig söndag i "Glesbygd", men samtidigt förunderligt varmt. Termometern har visat på 17 grader större delen av dagen, och på förmiddagen klafsade jag runt en stund i trädgården i badskor och långärmad T-shirt. Det kändes nästan lite märkligt, med tanke på den höstlika inramningen. Vildvinet som klättrar upp för päronträdet har underbar färg nu!

Även den japanska rönnen bjuder på höstfärg, och hagtornsträdet i bakgrunden likaså. Samtidigt är stora delar av omgivningen fortfarande så där djupgrön som den är på sensommaren. 

Jag hade sekatören med mig och klippte mig en bukett av dahlior, kärleksört och daggsalvia. Det är ju ändå bra härligt när augustikänslan fortfarande infinner sig långt in i oktober. 

Maken behövde åka och tanka bilen, så då passade vi på att köra på en liten loppisrunda till Lönsboda i grannkommunen. Där finns två söndagsöppna loppisar, som båda har ett utbud av riktigt gamla fina saker.  Efter vindsstädningen under semestern har vi blivit lite mer restriktiva med vad vi släpar hem, men samtidigt är man ju lite svältfödd på loppisbesök, så det var himla kul att bara gå runt och titta. På det ena stället hade någon gjort en så himla charmig flat lay av små porslinsfiguriner och andra småsaker. Som gjort för att fotograferas, hihi!

Jag hittade en liten vägghängd rakspegel för 50 kronor, som blev jättefin på väggen ovanför mitt nattduksbord. Jag satte en liten värmeljuskopp på hyllan, tillsammans med en minivas i ljusgrönt pressglas och två små flaskor med hudvårdsprodukter som jag har norpat med mig hem efter någon hotellvistelse. Sen hoppade jag i badskorna igen för att klippa av en kvist av Awakening-rosen att sätta i vasen. Det blev fint!

Hos oss är det tradition med amerikansk fotboll på TV på söndagskvällarna. Inte för att jag är så intresserad, men jag älskar att ha ljudet i bakgrunden medan jag pysslar runt med annat. Ett skönt och nästan lite meditativt sätt att avsluta helgen, helt enkelt. Nu är det dags för touchdown för det här inlägget. På återseende imorgon!

'Silver Dollar'

Jag kom på att det skulle vara himla fint att plantera en hortensia i rabatten bakom kopparbaljan med bronsängeln. Det behövs nämligen något där, både som fyller ut på höjden och som lyser upp lite. Vid besöket på Oppmanna plantskola föll så valet på en syrenhortensia av sorten 'Silver Dollar'. Den har ett väldigt kompakt och upprätt växtsätt, och det mörkröda grenverket är verkligen en bonus. Tjusig, helt enkelt.

Jag hade egentligen velat ha hortensian lite längre bak, mer rakt bakom baljan, men där stötte jag på en stenbumling som inte ens gick att rubba med spett, så jag fick sätta den lite mer på sidan istället. Jag ska flytta kopparbaljan en aning framåt, så att hortensian får mer plats att växa, men annars blir den bra där den står. Effekten blev precis som jag hade önskat, då den både fyller ut på höjden och lyser upp i grönskan. 

Bronsängeln är också nöjd med sin nya tjusiga bakgrund. Snacka om Instagram-pose, hihi!

Idag har vi varit på en möbelaffär i Hässleholm och lånat hem en matta på prov. Det blir nog en sådan, fast vi behöver en som är lite större än den vi lånade. Vi passade på att kika lite grann på fåtöljer också, fast där har vi inte riktigt bestämt oss än. Att köpa ny soffa skapar onekligen dominoeffekt...

Happy Friday, allihopa everybody!

Idag jobbade jag hemifrån fram till 14.00, då jag stämplade ut och tog mig en sväng till Oppmanna plantskola. Det kan vara så att jag kom hem därifrån med en ny hortensia, hehe! Det kan också vara så att jag redan har planterat den, men några bilder på det har jag inte hunnit ta än. Det får ni se i ett annat inlägg, helt enkelt. Istället bjuder jag er på en bild från förra helgen, då mitt rosa svartöga poserade glatt framför kameran. 

Nu tar vi kväller, och jag säger som så många gånger förr: Happy Friday, allihopa everybody!

Hej oktober!

Hej oktober! Imorse när jag vaknade stod du utanför dörren och pockade på uppmärksamhet. Som en objuden men ändå inte oväntad gäst. Lite som höstversionen av Martin Ljungs sketch "Ester, vi är här nu". (Den referensen får ni googla, om ni är för unga för att förstå.) Jag jublade inte precis av glädje när jag öppnade dörren och släppte in dig, men det är ju bara att gilla läget, för du är ju här för att stanna ett tag. En sisådär 31 dagar, närmare bestämt...

 

Fast nu när jag väl har förlikat mig med tanken på din långvariga vistelse, så känns besöket ändå ganska mysigt. Jag får göra det bästa av situationen, helt enkelt. Och nog funkar fårskinnstofflor, sprakande brasor, levande ljus, te-och-bok-stunder, varma ullplädar och ett och annat glas portvin som muta för mig. Så hej oktober. Vi säger väl att du är välkommen då.