Sneglar på årets trädgårdsprojekt

Jag går och sneglar på området allra längst ner i trädgården, som är den sista delen av det vi en gång kallade för moraset. Här ligger det en stor presenning sedan mer än ett år tillbaka, med uppgift att kväva kirskål och annat ogräs och underlätta utgrävning för omplantering framöver. Jag tänker att det ska bli årets främsta trädgårdsprojekt, och jag hoppas kunna påbörja arbetet så smått redan tidigt under våren. I framkant mot gruset har jag redan planterat en del saker, som hortensior och andra buskar, och jag tänker att det ska bli buskar och träd på större delen av den nya ytan också. Men det vore onekligen kul med något mer. 

Tankarna har gått från damm till tegelruin till grusad uteplats, men nu är jag mer inne på att bygga en enkel fyrkantig eller rektangulär träpergola, som både kan tjäna som klätterstöd för några trevliga klängväxter och skuggig plats för en liten cafémöbel. Kanske måla pergolan i någon trevlig färg som sticker ut lite, och kanske till och med hitta trevliga konsoller med lite fin snickarglädje att sätta i vinklarna. Det är alltid kul att drömma. En vacker dag börjar jag gräva, och sen får vi se vad det blir, helt enkelt. 

När då var nu

När bloggtorkan är som värst, kan man ju alltid titta bakåt i tid och se vad man gjorde idag förra året. Och förrförra året. Och året dessförinnan. Idag kikar vi tio år bakåt i tid och ser vad den 18 februari har bjudit på genom åren. 

2024 inföll den 18 februari på en söndag. Jag käkade minisemlor och funderade på att ta en semesterdag följande fredag för att hänga med min sportlovsledige make. Ungefär som nu, fast just för dagen minus den där semlan. Men semester på fredag blir det garanterat. 

Den 18 februari 2023 vaknade vi till efterdyningarna av stormen Otto. Det larmade i pannan i källaren, och i trädgården hade det blåst omkull både krukor och bänkar. Glasverandan var fortfarande orenoverad och ledsamt solblekt och väderbiten, men det blev det ju ändring på samma sommar. Det larmade för övrigt i pannan imorse också. Det gör det ungefär vartannat år så här års, och då får man ringa en kyltekniker som kommer och rensar upp i rör och filter. Han är inbokad och kommer redan imorgon, då maken är hemma och kan ta emot. 

Den 18 februari 2022 blommade snödropparna för fullt runt päronträdet. Jag jobbade 80% och var ledig eftersom det var fredag. Maken och jag hämtade nya pass på Polisen i Hässleholm, och jag slank inom Blomsterlandet när jag ändå var i krokarna.

Den 18 februari 2021 var vi mitt uppe i köksrenovering och coronapandemi. Man var lugnt sagt sliten i sömmarna. Den 18 februari fick vi dessutom besked om att spisen vi hade köpt redan i november var restnoterad från fabriken i Italien och inte skulle renoveras förrän i maj. Så blev det också, men den som väntar på något gott...

Den 18 februari 2020 bokade maken och jag biljetter till sommarens återföreningsturné med The Ark på Sofiero. Den flyttades senare till sommaren 2021, och sedan igen till sommaren 2022. Vi behöll biljetterna i två år. Den som väntar på något gott, som sagt. 

Den 18 februari 2019 knipsade jag av stjälkarna på ett gäng röda rosor jag hade fått på alla hjärtans dag och stoppade ner dem med huvudena tätt i en vas med nätgaller. Det där är ju bra maffigt ändå. Jag tror nästan inte att jag har använt den där vasen sedan dess. Har jag den ens kvar? 

Den 18 februari 2018 undrade jag hur många skålar det var normalt att ha. Jag hade nämligen just kommit hem med en ny. Sedan dess har det gått sju år och nu har jag ännu fler, hihi!

Redan den 18 februari 2017 hade jag tydligen insett att blommor var det bästa sättet att överleva vintern med vettet i behåll. Jag var klok redan då, hihi! Apelsinfärgade ranunkler, mmmm!

Och se där, insikten fanns tydligen redan tidigare än så. Den 18 februari 2016 hade jag satt 20 tulpaner i en prickig kanna. Det hade snöat på natten och världen var underbart vit halva dagen. Sen slaskade allt naturligtvis bort på eftermiddagen. 

Den 18 februari 2015 hade min sportlovsledige make fått för sig att storstäda i köksskåpet. När jag kom hem stod det en massa udda loppisporslin uppställt på köksbordet, som inte hade fått komma tillbaka in i skåpet. Tur att maken inte får för sig att städa i köksskåpen mer än en gång per decennium, hihi!

När jag tittar bakåt i tid tänker jag att tio år inte är någon tid alls. Det känns ju inte så länge sedan då var nu. Jag blir ändå lite imponerad av hur flitig jag var med kameran förr om åren. Nu tycker jag mest att det är hopplöst tråkigt fotoljus i februari. Men idag var det härligt soligt när jag körde hem vid 16:45, och jag drabbades av akut lyckokänsla över det. Det går på rätt håll, vänner. Det går på rätt håll. 

Dahlior 2025

Jag har redan mängder av dahliaknölar på vinterförvaring i källaren. Det är mestadels en blandning av så kallade dinnerplate-dahlior, som får blommor stora som dasslock, och enkelblommande varianter i orangeröda och vinröda färger. De är alla fina var och en på sitt sätt, men förra sommaren saknade jag dahlior i lagom storlek och fina färger att plocka som snittblommor. Det tänkte jag råda bot på i år, så nu har jag lagt in en beställning på åtta riktiga karameller, som jag tror kan bli fina tillsammans i buketter. Ska vi ta oss en titt på vad det blir?

'Yelno Harmony' är en näckrosdahlia med aprikosfärgade blommor med inslag av rosa och gult. Blommorna blir cirka 11 centimeter stora och plantan ungefär en meter hög. Jag har aldrig haft näckrosdahlior tidigare, men de ser ju onekligen helt fantastiska ut. 

'Small World' är en lätt marmorerad vit pompondahlia från Nederländerna. Precis som namnet avslöjar blir blommorna inte så stora, utan bara cirka 4 centimeter. Den har belönats med "Award of Garden Merit", som ges till speciellt odlingsbara växter. Jag tycker att den är så näpen och tror att det kommer att bli jättefint med de mindre bollarna i buketter. 

'Cornel Bronze' är en bolldahlia som får 10 centimeter stora blommor i olika nyanser av aprikos och brons. Jag är ju vansinnigt svag för blommor som drar åt det aprikosa hållet, och den här lite mörkare nästan glödande nyansen ser superfin ut på bild. 

'Linda's Baby' är också en bolldahlia. Den får också aprikosrosa blommor, men i en lite karamelligare ton. Den här sorten såg jag i buketter förra året, och den var verkligen ljuvlig. 

'Rancho' är en näckrosdahlia, som blir cirka 100-120 centimeter hög och får 15 centimeter stora orangeaprikosa blommor. Jag kände för något gult, och den här varmgula nyansen som har drag av aprikos tror jag kan passa fint ihop med de andra sorterna. 

'Salmon Runner' är en dekorativdahlia med stadiga stjälkar. De 10 centimeter stora blommorna blir rosa i början av säsongen och drar sedan mer åt laxrosa senare på säsongen. Läckert med lite knalligare rosa färg. 

'Sweet Suzanne' är en bolldahlia som bjuder på aprikosgula blommor med vinröda strimmor. Vilken ljuvlig färgkombination. 

'Copper Boy' får blommor i mörka koppartoner med inslag av dovt rött och vinrött. Den lär nästan skifta lite metalliskt i färgen. Det blir fint med en liten mörkare blomma, som passar in i samma färgskala som de mer pastelliga blommorna. 

Jag har beställt leverans till vecka 16, vilket är i mitten av april ungefär. Då kan jag starta upp knölarna direkt i  hinkar i växthuset. Jag tänker att jag inte ska dutta runt plantorna på en massa olika ställen i trädgården, utan istället samla alla nere i köksträdgården. Det är ju liksom masseffekten man vill åt. Det är dessutom smidigt att sätta knölarna i pallkragar, hinkar och krukor, för då vet man var man har dem när det är dags för uppgrävning av knölarna till hösten.

Fotnot: Dagens bilder är lånade från www.klostra.se

Produktivitet och passivitet

Minus tio grader och sol. Det är vad vi har haft i "Glesbygd" idag. Ett tag tänkte jag att jag borde gå ut och gå en sväng, men sen kom jag på att jag i så fall skulle vara tvungen att klä på mig, och det kände jag inte alls för. Dagen har alltså tillbringats i mysbrallor och fårskinnstofflor, med en blandning av produktivitet och passivitet. Som exempel på det förstnämnda kan nämnas ett städat kök, en renbäddad säng, en runda med dammsugaren och en nyklippt make. Som exempel på det andra kan nämnas skidskytte-VM på TV, semlor till kaffet, "Balettskolan" på SVT Play och slöbläddrande i inredningstidningar. En perfekt balanserad söndag, förutom att jag hoppade över bastubadet på grund av mitt inflammerade öga. 

Veckan som kommer innehåller ett teaterbesök på torsdag kväll, en semesterdag på fredag och så lite jobb däremellan. Fint så. Men för stunden tänker jag återgå till lite mer passivitet, innan söndagen är över. Man kan visst få jordnötter om man vill, säger maken. Och det vill man ju. 

Lördag mitt i februari

Det lönar sig att gå till mataffären dagen efter alla hjärtans dag. Då är det rea på överblivna färska jordgubbar. Stora solmogna jordgubbar från Spanien, med små vita blomblad som fortfarande sitter kvar under det gröna. Kan det bli mer romantiskt än så? Och tänk så gott med jordgubbar i februari. Fast betänker man att importerade jordgubbar har minst tre gånger högre klimatpåverkan än svenska jordgubbar, så är det ju inte så rosaskimrande längre. De är säkert maximalt besprutade också. Hmmm... Aldrig får man känna sig riktigt nöjd. Men de var goda. 

På förmiddagen hjälpte jag och mitt arbetslag på jobbet en kollega att flytta. Vi var utrustade med både skåpbil, dubbelt hästsläp och vanligt släp, så det gick väldigt geschwint. Vid lunchtid var vi klara, och då passade jag på att slinka inom en damklädesaffär på min jobbort och spendera mitt julklappspresentkort från arbetsgivaren à 300 kronor. Med en krona tillbaka i växel fick jag en fin fluffig teddyjacka med knappar och rejäla fickor, som jag hittade på en reaställning. Ordinarie pris 749 kronor hade jag nog inte gett, men nu fick jag den ju faktiskt gratis. Mysig att ha inomhus i vinter, och kanske till och med utomhus i vår. Trevligt med julklappar i februari, ändå.

På spiselkransen tänder jag alltid värmeljus om kvällarna, vardag som helg. Glaslyktorna kommer lite varstans ifrån, och mitt senaste tillskott är en ljust gråbeige lykta som jag hittade idag på mataffären (av alla ställen). De fladdrande lågorna bildar ett härligt skuggspel på spisen. Man anar ett visst färgtema...

Ska man orka bemöda sig och titta på Mello ikväll? Det enda roliga med det är egentligen SMS-konversationen jag har med mina svägerskor i realtid. Fast den vill jag å andra sidan inte vara utan, så jag får väl bita ihop och titta. 

Ge världen lite kärlek

Världen känns allt bra snurrig för tillfället. Det är nya hemskheter i nyhetsflödet varje dag, och vårt klot tycks vara helt kidnappat av galenskap och hat. Men desto större anledning att stanna upp och försöka sprida lite värme. Ge världen lite kärlek. Idag och alla andra dagar. 

"Did you give the world some love today?" Det borde vara frågan vi alla ställer oss innan vi somnar om kvällarna. Jag gnolar osökt på Doris Svenssons låt på samma tema. Kanske den bästa svenska låten genom tiderna, faktiskt. Det är helt ofattbart att den inte har skrivit in sig med tydligare bokstäver i den svenska musikhistorien. Låt oss gemensamt trycka på play-knappen och skråla för full hals i en jättekör. Känna hur sången föder positiv energi som flödar fram. Det enda botemedlet mot en galen värld. "You just can't keep your love in a cozy little shell. Got to love the one you know, and the whole darn world as well."

Kram och kärlek till alla er, som hänger kvar här i "Blogglandia". Tack för att ni finns, på alla hjärtans dag och alla andra dagar! ❤️

Ship ahoy!

Jag ligger i soffan under en filt och tittar med ett halvt öga (både bildligt och bokstavligt talat) på ett program på Kunskapskanalen. Det är en brittisk dokumentär om de europeiska kungahusens 1900-talshistoria. Inte för att jag är superintresserad av det, men jag tycker om att ligga och lyssna på speakerröstens tjusiga Queen's English. Min egen engelska är fortfarande färgad av mitt år som au pair i USA för 35 år sedan, men om jag fick välja om skulle jag hellre vilja kunna prata brittisk engelska. Vilken dröm att låta som snobbiga Hyacint Bucket i "Skenet bedrar", hihi!

Imorgon är det alla hjärtans dag. Vad ska man hitta på då? En candlelight supper, kanske? Eller kanske en outdoors/indoors luxury barbecue with finger buffet? Eller en waterside supper with riptarian entertainments? Nåväl, en tacosallad framför TV:n är inte så dumt det heller. Man kan ju alltid sitta i soffan och ropa nautiska termer. Ship ahoy!