Saffransmunkar och lördagsplaner

Ända sedan i december förra året har jag längtat efter att de ska dyka upp på bake-off-hyllan i vår lokala mataffär: Saffransmunkarna med vaniljfyllning. Herregud, de är verkligen olagligt goda. När jag handlade igår kväll fick man tre för 25 kronor. Inte bra... Jag åt två till förmiddagskaffet idag och var sedan så mätt att jag fick hoppa över lunchen. Men nu går jag och sneglar på den tredje och undrar om den verkligen kommer att hålla sig fräsch till imorgon. Slänga mat vill man ju inte, så jag kanske får förbarma mig ändå. 

Ja, det är nog faktiskt bäst att jag äter den ikväll, för imorgon är jag inte ens hemma. Då ska jag ta mig en liten utflykt till Bjärehalvön och gå på julmarknader och annat kul med mina väninnor. Fast jag kanske kan ta med den som färdkost i bilen. Ja, så får det nog bli. 

Spökhus i starkt ljus

Det byggs om på äldreboendet nere i backen. Det står skarpt lysande bygglampor där, som lyser upp hela grannskapet om kvällar och nätter. En av de skarpaste strålkastarna är riktad rakt upp i backen mot vårt hus och skapar spännande skuggor som rör sig på väggen på södersidan. Solhäll ser ut som ett riktigt spökhus. 

Och ja, jag har satt en adventsstjärna i det ena fönstret på vinden. Om man ändå har fått nya fina fönster kan man ju passa på att utnyttja det. Inte för att jag ser det inifrån direkt, men det ser ju så trevligt ut utifrån. 

Först provlånade jag den större adventsstjärnan på fot som brukar stå nere i bastustugan, men sen köpte jag en lite mindre från byns förträffliga järnhandel. Det är en vit pappersstjärna och en lampa med varmt sken, dock inte fullt så gult som det ser ut att vara på bilden. Visst matchar den isoleringen fint, hihi!

Adventsträd och konstiga saker

Min bästa adventstradition är adventsträdet, som står ute på glasverandan. Eftersom det inte är en gran, känns det som att den funkar från slutet av november ända fram till tjugondagen. Det lyser alldeles lagom mycket, men tillräckligt för att skapa mysig stämning både från insidan och utsidan av huset. Vi har ju som bekant fönster i pardörrarna som leder in till hallen också, och om kvällarna står jag ofta där inne och tittar ut. Verandan blir som ett litet tittskåp, helt enkelt. 

Trädet står på en stor platt plastfot som är mindre estetisk, fast den är lätt att gömma under ett lager grön mossa. De små domherrarna som sitter på grenarna tillkom efter förra årets julrunda på Bjärehalvön till andra advent. Jag älskar domherrar! Ibland har vi verkliga sådana vid fågelbordet, om vintern har varit kall och lång. I karmstolen har den lilla Maileg-nissen slagit sig ner. Han är mer som en gårdstomte än en jultomte, så han är välkommen att stanna kvar. 

Ikväll klämmer vi det fjärde avsnittet på säsong fem av Netflix-serien "Stranger Things". Den är säkert underhållande för alla åldrar, men för oss som faktiskt var tonåringar på 80-talet är den nog extra charmig. Fyra nya avsnitt släpps på annandagen, så vi vet redan vad vi gör i mellandagarna. På nyårsdagen sänds det allra sista avsnittet, som ska knyta ihop historien för gott. Ett klokt beslut att sluta på topp och inte mjölka ut konceptet för länge. Det borde fler TV-serier se och lära av. Jag har fortfarande inte kommit över vad de gjorde med "Lost"...

Bukett nummer tre och städat i gröna rummet

I lördags var jag nere på byns finaste lilla blomsteraffär och pekade ut bukett nummer tre. Den har smutsrosa nejlikor, krysantemum, vinröda "tuggummikulor", cypresskvistar med jätteroliga kottar som ser ut som jordärtskockor och så en massa grönt rufs. Innan jag slängde den gamla buketten (som var över två veckor gammal) räddade jag några kvistar i mörkare toner, som jag stack ner som extra utfyllnad. Färgskalan på det nya och det gamla passade som en smäck.

Efter fotosejouren på glasverandan, där fotoljuset alltid är som bäst, så står buketten numera på matbordet i gröna rummet. Nu är det äntligen helt städat och tömt på grejer som inte ska vara där. Det är första gången rummet ser ut som det ska sedan i slutet av augusti... Än så länge är det inte julpyntat, utan bara lite lagom adventsfixat. Men grönt är som bekant skönt alla månader på året, hihi!

Nu ska jag traska upp på vinden och sätta en tajmer på adventsstjärnan som står där uppe, så att jag slipper klafsa upp och ner i trappan i tid och otid för att tända och släcka. Och så är det ju så himla trevligt om det redan lyser i det där lilla gavelfönstret, när man kommer körande i mörkret om eftermiddagarna. 

Fuskamaryllis

Jag älskar snittamaryllis och brukar lägga en smärre förmögenhet på att ha sådana hemma från första advent och en månad framåt. Problemet är att man inte bara vill ha en ensam amaryllis, för det är ju liksom masseffekten man vill åt. Minst tre behöver det nästan vara, om det ska fylla ut lite grann i vasen. "Det blir dyrt," sa Bull... Men i år har jag upptäckt världens bästa kompromiss: Fuskamaryllis för 39 kronor styck från IKEA. Riktigt fina sådana, dessutom. 

Man kan faktiskt inte se att blommorna inte är riktiga. I synnerhet pistillerna är verkligen verklighetstrogna. Stjälkarna är 60 centimeter långa och går att vika in om man vill korta av dem. Fast jag vet inte om det är meningen att man ska kunna göra det, och jag har faktiskt inte provat att vika ut dem igen, men det går säkert bra. Jag har stoppat ner färsk eukalyptus tillsammans med fuskblommorna för att få ännu verkligare bukettkänsla. Och så doftar det ju så gott. 

För 117 kronor har jag alltså fått ett gäng amaryllisar som kommer att stå fina hela december ut. Och förhoppningsvis nästa december. Och nästa. Och nästa... Är inte det ett kap, så säg?

Första advent

Så blev det första advent. Jag har inte satt någon tajmer på ljusstakarna än, men tassade upp tidigt och tände stakarna och stjärnorna och kröp sedan ner i sängen en stund igen för att bara njuta av stunden och stämningen. När jag väl kom upp tände vi det första ljuset. Årets stake blev samma som förra årets. Den är både enkel och fin och passar så bra både i storlek och form på vårt soffbord. Handstöpta ljus är onekligen väldans trevligt. Kommer jag förbi någon mer julmarknad ska jag nog passa på att köpa fler.

Det har varit en grå och regnig dag, så adventsstakarna har fått vara tända hela dagen och ett och annat värmeljus också. Jag har även en del batteridrivna stearinljus, som har fått stå och fladdra i mörka rum. I gröna rummet står min barndoms adventskyrka, som hux flux fick nytt liv när jag målade om det rödglittriga taket i grönt för ett par år sedan. För att slippa krånglet med el har jag tagit bort sladd och glödlampa och kör på en ljusslinga istället. Då kan man placera den var man vill. Ljudet av "Stilla natt", som först klingar i alldeles för snabb takt och sedan saktar ner och tystnar mitt i melodin, är verkligen ljudet av min barndom. 

I köksfönstret står Lisa Larsons adventsbarn. Både i dem och i den lilla ljusstaken på köksbänken har jag riktiga ljus, så de är bara tända när vi är i köket. Jag läste någonstans att det numera även finns batteridrivna julgransljus, så det ska jag nog titta lite närmare på och kanske införskaffa. 

När vi öppnade ytterdörren på baksidan för att gå ner till bastun vid 16:30 stod det plötsligt en tygkasse fylld med paket på trappan. Den stod helt klart inte där en halvtimme tidigare, när maken gick ner för att sätta på bastun. Min hemliga tomte hade varit på besök! Kära lilla tomte, vad du är bra på att smyga. Hur ska jag kunna tacka dig? Jag sätter ut gröt till dig på julafton. 💚

Julmarknadrunda

Idag var det äntligen dags för min lokala julmarknadsrunda. Jag kom till "Kärt och cirkulärt" i Kvistalånga sju minuter innan öppning, och då var kön redan lång. Här måste man vara med från början, för varorna på den fint kurerade julloppisen har alltid en strykande åtgång. Så även idag. 

Jag köpte en fin jultallrik, en rolig griskanna och en grisljusstake. Det djuriska temat var helt oavsiktligt, men jag när ju en viss förtjusning över saker med lite humor. 

Två charmiga änglar att hänga på en dörr eller ett handtag fick också följa med hem. Först tänkte jag bara köpa den ena, men det kändes brutalt att separera dem. 

Två kökshanddukar och en liten tomte slank visst också ner i korgen. Jag älskar sådana där gamla tomtar med pillemariskt utseende. Ju fulare, desto bättre, hihi! Fast just den här ser riktigt snäll ut.  

Sen körde jag tillbaka samma väg jag kom, men svängde av mot Tydinge och julmarknaden i ladan på Sjögård. Här köpte jag handstöpta ljus, surdegsbröd och en fin julkrans. 

Kransen hamnade på verandadörrarna när jag kom hem. Den är rufsigt naturell med röda bär, precis så där som jag tycker om. Skönt, nu slipper jag göra en egen krans. Det är faktiskt inte riktigt min grej. 

Den tredje anhalten blev julmarknaden i Stenhuset i Östanå. Där köpte jag ingenting, men det var en mysig liten julbazar med fika och hantverk. Granen utanför var den tjusigaste idag. 

Så mysigt med julmarknad. Synd dock att all snö har smält bort, för julstämningen ville ju inte riktigt infinna sig i den soliga gröna omgivningen. Men man kan ju inte få allt.