Tradera-tuppar och sömniga morgnar

Idag dök mina Tradera-fyndade tuppar upp. Jag hämtade ut dem på vårt lokala DHL-ombud efter jobbet och blev först lite nervös, för de kom i en stor bananlåda. Tung var den också, men det var nog mest emballaget som vägde mycket. Tupparna är ju fantastiska! Som klippta och skurna för att bo hemma hos Fröken Grön. Maken är inte lika övertygad. Han tycker att de ser ut som dagisprojekt från 70-talet, hihi! Men han låter mig som vanligt hållas. Nu pryder de sin plats på varsin sida av pardörrarna på glasverandan. Det är extra roligt att man kan se dem utifrån. Man anar en ny påsktradition. 

Sommartiden har som vanligt varit brutal. När klockan ringer vid 6-tiden är det verkligen ingen pigg bloggerska som pallrar sig ur sängen. Mörkt är det också. Desto skönare är det om kvällarna, när man får krypa till kojs en hel timme tidigare. Jag är väldigt kvällstrött för tillfället, så det passar mig ypperligt. Hade jag varit en björn, så hade jag nog fortfarande legat i mitt ide och trynat, minst ett par veckor till.

Men den här veckan behöver jag bara gå upp en morgon till, för från och med torsdag har jag fem dagars påsklov att avnjuta. Då blir det sovmorgon varje dag, kan jag lova. 

Lite påskpynt i gröna rummet

Efter lite akrobatik och flyttning av diverse andra lådor i ladan, så kunde jag baxa fram påsklådan till slut. Jag har inte så jättemycket pynt i den jämfört med vad jag har i jullådorna, men min lilla parad av porslinstuppar fick iallafall komma fram och inta sin traditionsenliga paradplats överst på tallrikshyllan i gröna rummet. Man kan tro att de hör ihop, och några av dem gör nog det också, men de är köpta vid sex olika tillfällen. 

Min senast loppisfyndade tallrik har fått komma upp i tallrikshyllan. Här ändrar jag om mest hela tiden, för om det är något jag har gott om så är det udda tallrikar. Min favorit är fortfarande den smaragdgröna viktorianska assietten från en antikmarknad i London. So pretty!

Min samling stenägg i den gula allmogeskålen har fått komma ner från vinden. Den brukar få stå framme även när det inte är påsk ibland, men över jul brukar jag ställa undan den. Jag brukar spana efter stenägg på alla loppisar och antikmarknader vi besöker. Det är alltid kul att ha något att vara på jakt efter, men det är långt ifrån alla ägg jag hittar som får följa med hem. Jag försöker hålla mig till en färgskala som rör sig i skalan runt vitt, gult, grönt och turkost. Då blir det enhetligt på något sätt. 

Snart kommer det ett nytillskott till påsklådan, för jag "råkade" visst buda hem två gröna trätuppar på Tradera i fredags kväll. Det var verkligen ett spontant infall, och jag vet inte om det var så smart, men vi får väl se hur de ser ut när de kommer. De är ju gröna iallafall, hihi!

Vårstädning på verandan

Idag har jag vårstädat ute på glasverandan. Det har inte blivit gjort ordentligt sedan i december, för det har varit alldeles för kallt där ute i vinter. Men nu är det ju ändå sommartid, så det kändes som att det var dags. Dessutom är det trevligt att ha lite städat och fint där ute till påsk. Förhoppningsvis blir det lite varma dagar, så att man kan sitta där. Det stora jobbet blev att torka av alla fuktprickar från spröjsarna och putsa av fönstren. Jag fuskade lite grann och putsade bara invändigt. Utvändigt tog jag bara på framsidan. Sidorna kräver att man har något att stå på, och det orkade jag inte ta tag i idag. 

Igår köpte jag en stor kruka med narcisslökar, som jag satte i en terracottakruka som har låga kanter och är lite skålformad. Sorten heter 'Bridal crown' och får gräddvita kronblad och en härligt gul mitt. Blommorna lär dofta gott också, men om de doftar för starkt får jag nog sätta ut dem på något bord utomhus.

Jag har inte påskpyntat så mycket här ute, utan satsade mest på att göra det vårfint. Men den lilla ljusmanschetten från Röda Korsets loppis i Halmstad blev iallafall en fin gul färgklick på den gröna ljusstaken. Kanske smyger jag in lite annat påskpynt här under veckan. 

Pardörrarna in till hallen blev "fuskmålade" på ena sidan när vi renoverade verandan för ett par år sedan, men jag drömmer om att slipa ner dem och måla om den på riktigt någon dag. Vem vet, det kanske faktiskt blir av någon gång. 

Dagen har för övrigt känts konstigt lång med tanke på att vi förlorade en timme i natt. Vi får väl se hur det känns med sommartiden när klockan ringer 06:00 imorgon bitti. Fast nu jobbar jag bara tre dagar, och sen ska jag ha lite påsklov. Det ska bli jättehärligt med fem lediga dagar i rad. 

Påskmarknad

I förmiddags körde jag ett par byar bort till Kvistalånga, där det var påskmarknad på Kärt och Cirkulärt. Det är en jättefint kurerad loppis på en gård, som bara brukar ha öppet ett par gånger per år. Sist jag var där var det julmarknad, men nu var det alltså dags för loppis med påsktema.

Det är alltid så himla fint iordningställt där, och idag var inget undantag. Förutom ett trevligt loppisutbud fanns det både blommor, kransar, ägg och hembakat till försäljning. Det gäller att vara där tidigt, för det är alltid massvis med folk (läs: loppissugna damer) som står och väntar utanför strax före öppningsdags. Sen säger det bara svisch, och så är nästan allt borta. 

Jag köpte en fin tallrik från Gustavsberg som heter 'Canari'. Den serien har jag inte lagt märke till tidigare, men den är ju jättefin. Två salt- och pepparströare i form av kycklingar, två olika knippen gröna påskfjädrar blev det också.

Och sex roliga tupphuvuden i filt att sätta på flaskor med påskmust eller påsköl. Så roliga! Jag älskar ju som sagt i ett tidigare inlägg att påsken får lov att vara lite kitschig och kul. 

Sen började det regna, så att åka hem och jobba i trädgården kändes inte aktuellt. Jag körde istället vidare mot Hässleholm, när jag ändå hade kört halva vägen dit. Där blev det besök på Blomsterlandet och diverse andra ställen, som Rusta, Jem&Fix och Pingstkyrkans loppis. Det är kul med en liten runda i civilisationen ibland, men vansinnigt uttröttande. Något påskpyntande har jag inte orkat med idag, men det är ju en ledig dag imorgon också. 

Fredagsflex och lövkrattning

Vart tiden tog vägen den här veckan vet jag verkligen inte. Det känns smått ofattbart att det redan är fredag. Men inte mig emot. Jag avslutade mitt hemmakontor redan vid halv två, hoppade i trädgårdskläderna och begav mig ut i solskenet. Med räfsan i högsta hugg tog jag mig an ett nytt beting: Att kratta upp löv hela vägen ner till kastanjestaketet vid köksträdgården och klippa ner perenner i rundeln i gräsmattan. Sagt och gjort. Men rabatten längs sidan får vänta till en annan gång, för det kändes som ett alldeles för tråkigt projekt för stunden.

I rundeln är det ganska tomt än så länge, men i mitten kommer det upp en gigantisk plymspirea vad det lider, och sen ploppar det upp både lökväxter och perenner vartefter vi närmar oss sommaren. I stenfatet sitter en av mina trädgårdsfavoriter: En liten groda i målat gjutjärn. Som så mycket annat har han fått tillbringa hela vintern utomhus, så han är lite sur på mig för det. 

Två timmars trädgårdsarbete resulterade i fyra rejäla lövsäckar. Jag tänker varje år att jag borde ställa undan dem och låta innehållet förmultna till lövkompost, men det blir aldrig av. Det kan bero på att ladan alltid är mer eller mindre full av annan bråte, så det finns aldrig någonstans att ställa dem.

Vad som händer i helgen beror nog lite grann på vädret, men imorgon tänkte jag iallafall börja med att besöka en påskloppis i trakten. Sen blir det nog lite tid för påskpynt och penséeplantering också. Att fylla tiden är inga som helst problem. Problemet är snarare att tiden går minst lika snabbt på helgerna som den gör på vardagarna...

"Hamnet"

Jag ligger bra till i förhållande till med mitt nyårslöfte, som är att läsa minst 12 böcker under 2026. En bok i månaden alltså. Det ska man väl ändå kunna klara av. Allra helst nu, när jag faktiskt har lärt mig lyssna på ljudböcker. Helt plötsligt har det öppnat sig helt nya möjligheter till läsning, som t.ex. när jag gör mig iordning på morgnarna, när jag jobbar i trädgården på helgerna och när jag kör bil. Nu så här i slutet av årets tredje månad kan jag lägga tre böcker till handlingarna. Bok nummer tre blev "Hamnet" av Maggie O'Farrell, som en del kanske känner igen för att den är bioaktuell just nu. Själv har jag inte sett filmen, men blev rejält tagen av boken.

"Hamnet" är en fiktiv historia om en verklig tragedi: William Shakespeares 11-årige son Hamnets död år 1596 och föräldrarnas sätt att hantera sorgen efter honom. Men det är också en svindlande kärlekshistoria om mötet mellan William Shakespeare och den åtta år äldre Agnes (Anne) Hathaway, som har övernaturliga förmågor och lever i symbios med naturen. Shakespeare själv är något av en bikaraktär i ytterkanten av berättelsen; han nämns inte vid namn en enda gång i hela boken och är dessutom en frånvarande familjefar i merparten av berättelsen. Större delen av berättarperspektivet delas istället av pojken Hamnet och mamma Agnes. 

Även om handlingen i sig är gripande på alla sätt och vis, så är den stora behållningen för mig Maggie O'Farrells makalöst vackra språk och knivskarpa miljö- och personbeskrivningar. Ljudboken är dessutom förträffligt inläst av Charlotta Jonsson, vars röst och sätt att läsa verkligen gör boken rättvisa.

"Hamnet" är helt klart en bok som kommer ta ett tag att smälta. Jag bär med mig både Hamnet och Agnes och tänker på dem som om de vore personer jag faktiskt har träffat. Efter den här läsupplevelsen känns det svårt att komma igång med en ny bok, men lösningen blir nog att välja något helt annorlunda. Kanske blir det lite "påskekrim" härnäst. 

Våffeldagen

Har ni fått några våfflor idag? Själv har jag både ätit en till förmiddagsfikat på jobbet och en hemma till kvällsmat. Ingen dålig utdelning, får man säga. Det är ju faktiskt nästan löjligt gott. Jag har å andra sidan alltid älskat alla former av pannkaksliknande mat. När jag var liten var det något av en sport att sätta rekord i plättätning hemma hos farmor. Jag vill minnas att jag slog det många gånger om under åren. Ju äldre jag blev, desto fler plättar fick det plats i min mage. Och farmor fick steka och steka. Those were the days... 

Egentligen är Marie bebådelsedag dagens rätta namn. Vårfrudagen kallas dagen också, och det lär vara en härlig språklig förvanskning som gjorde om dagen till våffeldagen. Tänk, vilken tur att folk hör fel ibland.