Överraskande bokpaket

I måndags när jag kom hem efter årets första jobbdag väntade ett paket på köksbordet. Jag blev överraskad, för jag väntade inte på något, och ännu mer överraskad blev jag när jag såg innehållet: Två signerade böcker och ett jättefint handskrivet kort från författaren Simona Ahrnstedt. Vi har haft lite mailkontakt tidigare, så jag visste att hon läser min blogg ibland, men det här hade jag ju absolut inte förväntat mig. Hon skriver att hon vet att jag gillar att läsa, och därför får jag hennes två senaste böcker. Så otroligt snällt, och så roligt!

Det här är en serie om Charlie, som blir oskyldigt dömd och förlorar allt. När hon kommer ut bestämmer hon sig för att hämnas på den som satte dit henne. 

En blandning av spänning, hämnd och kärlek låter ju helt klart som en bra garanti för sköna lässtunder i vinter. Tusen tack, Simona! Det här blir en fin start på läsåret 2026. 💚

Nu är glada julen slut

Eftersom vi var lediga idag tyckte maken och jag att det var en god idé att stanna uppe och titta på finalen i juniorhockey-VM. Det var bara ett problem: Den började inte förrän efter klockan 02:00, och vid halv tolv satt vi båda i soffan och sov. Vi börjar bli gamla och orkar inte alls nattsudda som förr... Kompromissen blev att sätta en väckarklocka på ringning när matchen började. Då gick maken upp och satte på TV:n och sen låg vi i sängen och lyssnade i typ fem sekunder, innan vi somnade om igen. Vi vaknade iallafall till liv en stund när segermålet sattes tidigt imorse. Så härligt! Ännu härligare var det att stänga av TV:n och somna om. 

När jag hade sovit ut och tagit mig ur sängen, fick jag ett energiryck och plockade bort allt löst julpynt. Det blev en diger kollektion, som först mellanlandade på köksbordet innan det packades ner i lådorna på vinden. Julgardiner, juldukar, julkuddar och julhanddukar åkte ner i tvättstugan, och alla drössliga julblommor och barrväxter förpassades till trädgårdstunnan. Granen och adventsbelysningen får vara kvar några dagar till, men i övrigt känns det skönt att ha städat ut julen. 

Nu är jag nybastad, ren som tusan, utvilad och redo för tre nya jobbdagar. Det känns fint att terminen smyger igång så försiktigt. 

Twelfth night

På engelska heter trettondagsafton Twelfth Night, och det är ju egentligen en mer korrekt benämning, för idag är det tolv dagar som har förflutit sedan julafton. För mig är trettonhelgen en helg helt utan fasta traditioner. Det är mer en tydlig påminnelse om att julen obönhörligt går mot sitt slut. Det som var gnistrande och stämningsfullt i december känns mest dammigt och stökigt så här i början av januari. 

Men om trettondagen infaller på en vardag (som den gör i år), kan man ju iallafall njuta av en extra ledig dag fast man egentligen precis har börjat jobba. Kanske var det anledningen till att det inte kändes så värst motigt att gå upp när klockan ringde imorse. Sexton dagars julsemester följt av en enda arbetsdag innan man går på ny ledighet känns ju som något man skulle kunna vänja sig vid. Det är kanske det som ska bli min trettondagstradition, hihi!

Ledigheten går mot sitt slut

Julen är inte undanstädad på Solhäll, men den härligt långa julledigheten går mot sitt slut. Imorgon ringer klockan 06:10 och det ska bli vansinnigt spännande att se om jag klarar att pallra mig upp då. De senaste 16 dagarna har jag sovit lika länge som en tonåring om morgnarna... Det blir nog också vissa svårigheter att komma i säng i tid ikväll. Man har ju vänt lite grann på dygnet under ledigheten, och till råga på allt är ju Sverige i semifinal i juniorhockey-VM ganska sent ikväll. Det är nog tur i oturen att det kommer en ny helgdag redan på tisdag, hihi!

Nu ska jag iallafall leta rätt på jobbväskan och jobbnycklarna, ta en dusch och hänga fram rena kläder, så att allt är redo till imorgon. Vi lagade ett stort lass spaghetti och köttfärssås ikväll, så matlådan väntar redan i kylen. Tack och hej, julledigheten!

Vitt på backen och fortsatt källarstädning

"Glesbygd" verkar ligga lite i utkanten av snöovädret som drar över landet, men lite snö har vi iallafall fått under det senaste dygnet. Termometern visar på en handfull minusgrader, och jag kan inte låta bli att faktiskt njuta lite grann. Ska det vara vinter, kan det ju lika gärna vara vinter på riktigt. Det blir trots allt både ljusare och fräschare ute, när det är lite vitt på backen. Det ska visst komma lite mer dagarna framöver. 

Jag har fortsatt att styra upp högarna i källaren under dagen. Det blev en snabb tur till Rusta i Hässleholm, där det var 40% på förvaringslådor med lock. Det lilla rummet nedanför källartrappan börjar bli riktigt ordningssamt, men nu är det ännu stökigare i de andra rummen med högar av grejer som ska till tippen och annat som ska sorteras i hyllor på andra ställen. Men det får bli ett projekt för en annan dag. 

Städryck i källaren

Vår källare består av fem små rum, varav det största är tvättstugan. De andra är mer som små utrymmen, där vi förvarar allt från trädgårdskläder till färgburkar till verktyg. På sista tiden har det sett ut som kriget överallt här nere. Ingen som helst ordning på någonting. Idag fick jag ett ryck och tänkte att jag iallafall skulle börja med det minsta utrymmet, som man hittar man bakom en grön dörr alldeles nedanför källartrappan. Dess primära syfte är att härbärgera varmvattenberedaren, men här huserar vi även dammsugare och annan städutrustning, samt reservlager av diverse förbrukningsmaterial (läs: toapapper). Vi tenderar också att stoppa in gud-vet-vad här. Ni vet, sådant man inte vet var man ska göra av och bara vill kunna stänga en dörr om för att slippa se. Många saker blir det...

Idag släpade jag ut precis allting, så att jag kunde köra med grovdammsugaren över både golv, väggar och tak. (Det var nästan lika tillfredsställande som att dammsuga granbarr efter julgransplundringen, hihi!) Sen körde jag till vår lokala bygghandel och inhandlade två hyllplan och fyra konsoller att sätta upp grejer på. Nu sitter hyllorna på väggen, men projektet i övrigt får fortsätta imorgon. Då kanske jag måste åka till Jysk och inhandla lite fina förvaringslådor. Även om det är ett anskrämligt litet skyffe, så kan det ju iallafall vara lite fint på hyllorna. Om inte annat blir det bra mycket trevligare att gå ner dit och hämta toalettpapper, hihi!

Nyårsdagen

"All is quiet on New Year's Day" sjöng U2 i början av 80-talet, och så här över 40 år senare får man väl säga att beskrivningen fortfarande stämmer ganska bra. (Fast på den tiden lär låten ha handlat om Solidaritet-rörelsen i Polen, och fullt så politiska har vi inte varit på Solhäll idag...) Även om vi båda höll oss till alkoholfria dryckesalternativ hela nyårsaftonen, så har vi varit ganska sega idag. Vi firade med våra vänner i Åkarp och hade en bra bit att köra hem efter tolvslaget, så klockan hann bli närmare 2 innan vi kom hem. Det kan också vara så att vi tittade på sista perioden av juniorhockey-VW innan vi kom i säng. Så sent kan jag inte ens minnas när jag var uppe. Man är ju inte direkt någon nattsuddare längre. 

På bordet i gröna rummet står det en riktig trädgårdsbukett med bland annat klematis och riddarsporre. Den har jag fått av förträffliga floristfröken F nere på byns finaste lilla blomsteraffär i utbyte mot att hon fick komma hit och knipsa av lite buxbom till Lucia. Byteshandel när den är som bäst. 

Jag passade på att byta duk och sätta fram andra ljusstakar, för de röda inslagen kändes plötsligt väldigt 2025. Jag knöt guldbeiga sidenband på ljusen och kände mig väldigt Billgren-Woodsk, men min ganska omedelbara utvärdering är att den rådande rosettrenden inte riktigt är min grej. Det blir alldeles för pluttinuttigt. 

Med det nya året kommer alltid en plötslig trädgårdslängtan, och så även i år. Efter att ha haft noll intresse för trädgården i ett par månader, känner jag nu hur drömmar och grävlust börjar vakna till liv. Blir 2026 året då jag äntligen får riddarsporrar att trivas i vår trädgård? Man kan iallafall hoppas. 

Om det är plusgrader ute imorgon ska jag nog ta på mig trädgårdshandskarna och pilla ner några bortglömda lökar. Jag har faktiskt en del "bortglömda" grejer kvar ute att ställa undan också. Bättre sent än aldrig, eller hur? Det är ju tyvärr ganska mycket vinter kvar...