Redan helg igen

Dagarna går snabbt nu. Det är ju redan helg igen. Jag har inget alls vettigt att komma med idag heller. Kikar mest in för att säga hej och önska trevlig helg. Mina planer för lördag-söndag är som vanligt odefinierade, och det känns riktigt skönt. Jag har inte energi för några större äventyr så här års. Jag är mest sugen på två rejäla sovmorgnar. Sen ska jag nog ändå försöka köra en snabb runda till bygghandeln för att se om den har rundstav till min tänkta draperistång. Och tänk om jag också skulle passa på att slinka inom någon av byns loppisbutiker. De har säkert mängder av nya grejer framplockade nu, när julen är bortstädad. Måla färdigt den där first aid-lådan jag började på förra helgen ska jag också försöka göra. Se där, det blir ju en aktiv helg trots allt. Jag får nog planera in ett par middagslurar också, om jag ska orka göra allt det där, hihi!

Och hur i hela friden passar dagens bild in på inlägget, undrar ni säkert nu. Det gör den inte. Jag visar den bara i brist på annat. Dagsljuset och jag har inte varit synkade alls den senaste veckan, så någon fotografering har jag inte ägnat mig åt alls. Men till helgen kanske det kan bli lite nya bilder tagna. Happy Friday, allihopa everybody!

Fotoroulette

Så har jag äntligen börjat ta tag i det där med att flytta över bilder till min externa hårddisk. Det rör sig om tusentals bilder. (Jisses...) Jag sorterar dem årsvis i mappar, och ibland gör jag särskilda undermappar för speciella händelser det året. Det tar sin lilla tid, och min stackars dator päftar betänkligt. I dagens blogginlägg roar jag mig med att köra en fotoroulette från några av de senaste åren. Slumpen får välja bilder från hårddisken, helt enkelt. Jag blundar, scrollar, klickar och ser vad det blir.

Bild nummer 1 är från sommaren 2020 och är tagen från norra kortsidan på bastustugan, bort mot växthuset. I slänten till vänster var det omgrävt, planterat och fint, men det hade inte växt till sig så mycket än. Längs högersidan av gången hade jag bara börjat så smått, men det var mest ogräs och gullris där då. 

Bild nummer 2 är från november 2021. Grönt krus och gröna ljus prydde bordet i gröna rummet. Tänk att jag aldrig tröttnar på grönt. Det har varit min favoritfärg i över 50 år nu. 

Bild nummer tre är uppenbarligen från påsken 2022. Då var glasverandan fortfarande solblekt och orenoverad, men jag hade ju piffat till det lite på trappan iallafall. Körsbärsträd i kruka är ljuvligt, men överlever tyvärr inte hur länge som helst. Jag minns att jag försökte rädda det genom att plantera det på riktigt efter två år, men det klarade sig inte. 

Bild nummer 4 är från sommaren 2023. En trädgårdsbukett bestående av luktärter och lavendel. Mmmmmm... Känner ni doften? Snart är vi där. 💚

Man borde bli duktigare på att titta på sina gamla bilder. Jag är faktiskt ganska dålig på det, om det inte är så att jag letar efter något speciellt. Jag har en ännu äldre hårddisk med bilder tagna före 2020, och dem tittar jag på ännu mer sällan. Ibland tänker jag att det var roligare förr, när man tog färre bilder som man sedan framkallade med andakt och satte i fotoalbum. Kommer allt digitalt material man producerar ens finnas kvar i framtiden? Jag tror nästan inte det. 

Tulpaner, tulpaner, tulpaner, tulpaner, tulpaner

Idag är det visst tulpanens dag. Det har jag nästan missat helt, men jag råkar ju faktiskt redan ha en bukett tulpaner hemma. Ibland har man tur. Årets första tulpanbukett på Solhäll blev lilarosa, när maken fick välja. Den känner ni igen från ett inlägg häromdagen, men dagens tema till ära så får jag väl visa den igen. 

De senaste veckorna har jag fått x antal meddelanden om att mitt iCloud-utrymme börjar bli fullt, så jag borde nog ta tag i att överföra bilder från datorns bildbibliotek till min externa hårddisk. Jag är urdålig på det där. Jag gör det max en gång om året och knappt ens det. Usch, vad trist. Jag skjuter nog upp det där ett tag till. Vi kan väl roa oss med att scrolla igenom bildarkivet från 2024 och titta på tulpanbilder istället. Fem tulpanbuketter hann det bli under våren. Den första var karamellrosa och hade kvistar av brudspirea och eukalyptus, - lite samma tema som den jag har hemma nu. 

Sen hann jag sticka emellan med ranunkelbuketter, men tulpanbukett nummer två blev en tvåfärgad variant med krämfärgad bas. Och se där, spireakvistar och eukalyptus igen. Varför ändra på ett vinnande koncept, liksom.

I tulpanbukett nummer tre lyxade jag till det och valde franska tulpaner i en ljuvlig laxrosa färg. De säljs ju styckvis och är ganska dyra, så man får se till att fylla på med annat. Här blev det visst vit vaxblomma och något grönt rufs. Jag älskar rufs, och inte sällan börjar jag med att välja utfyllnaden för att sedan fylla på med snittblommor på slutet. 

I bukett nummer fyra var tulpanerna också tvåfärgade, fast tvärtom i färgsättningen mot förra gången. Och ja, spireakvistar blev det visst den här gången också, hihi!

Orange är kanske inte den färg man förknippar med Fröken Grön, men franska tulpaner i en nästan självlysande orangerosa färg kunde jag bara inte motstå. Det blev tulpanbukett nummer fem förra våren. Inga spireakvistar, hör och häpna. Men några andra knoppiga grenar tillsammans med småbladig eukalyptus, eller pistage som man också kan säga. Det låter härligt märkvärdigt, så det ska jag nog säga i fortsättningen. 

Sen kan jag inte hitta fler bilder på tulpanbuketter i mitt bildarkiv från 2024. Å andra sidan tog mina egna rabatter över tulpanleveransen sen, men det räcker nog med tulpanbilder för en dag. Men tulpaner, ändå. Är inte det en av de allra vackraste blommorna, så säg?

Vem är mest vissen?

Undrar vem som är mest vissen. De torra bruna hortensiabollarna i trädgården, eller den megaförkylda bloggerskan i huset? Nåväl, vi kan väl kalla det oavgjort. Ingen av oss är direkt överraskad över tillståndet, för det är ju något man får räkna med så här års. Men vi kommer igen, både hortensian och jag. Snart blommar vi för fullt igen, och då är vi lite trevligare att ha att göra med. Tack och hej från mig och hortensian. 💚

Att måla om en förbandslåda

Jag kände att jag behövde ett litet projekt att pyssla med bara för nöjes skull, och som så många gånger förr såg jag mig omkring efter något att måla om. Valet föll på en plåtlåda i shabby fake-stil (som maken säger), som vi förvarar bandage, plåster, sårtvätt och annat första hjälpen-material i. Den står vanligtvis parkerad på en avsats i källartrappan, och jag tänker att det vore smidigt om det blev tydligare vad den faktiskt innehåller. I skrivande stund står den på tork på köksbordet, ommålad i gräddvit linoljefärg. På sikt ska jag även måla dit ett rött plustecken på långsidan. Förhoppningen är att det ska se ut som en gammal förbandslåda. Det kan väl bli lite kul ändå?

Så typiskt mig att lägga tid på något som egentligen inte alls behövs. Men nu får jag ju iallafall måla om något. Fint ändå att jag är så lättroad, hihi!

Fransk löksoppa och planer för draperistång

Januari har varit en väldigt passiv månad för mig så här långt, iallafall när man summerar vad jag har gjort när jag har varit ledig. Jag har nämligen inte gjort något alls mer än att gå hemma i mysbrallor och dra. På sin höjd har jag ägnat mig åt någon liten hushållssyssla, men jag har nästan inte varit utanför tomtgränsen. Kanske behöver jag sådan tid just nu. Jag kan iallafall säga att jag inte direkt lider av det. Idag har jag haft ännu en sådan dag. Dagens höjdpunkt har varit att maken bjöd på fransk löksoppa gratinerad med riktliga mängder smakrik ost och rostade krutonger av surdegsbröd. Slurp, så gott. 

Jag går och stör mig på gardinstången över pardörrarna ut mot glasverandan. Dels för att den saknar en knopp i ena änden, så den åker ner i tid och otid när jag drar för det vänstra draperiet. Dels för att jag har tänkt att jag ska skaffa en fin trästång i över ett år nu. Jag har spanat in en jättefin sådan på nätet, men den kostar mer än vad jag är redo att punga ut med för en gardinstång. Och nej, angående bilden här nedanför så jag har inte påskpyntat än. Bilden är från i påskas. 

I ett helt år har jag gått och tänkt att det kommer dyka upp en fin gammal gardinstång i trä på loppis, men det har det faktiskt inte gjort. Däremot hittade jag fina gardinstångsknoppar i trä för en spottstyver på en idrottsplatsloppis i somras, så man kan ju säga att jag iallafall har hittat en tredjedel av vad jag behöver. 

Igår tröttnade jag på att vänta på framtida loppisfynd och klickade hem vägghållare i obehandlat trä från Kirsch. De var på rea och går ju utmärkt att betsa i en mörkare brun färg. Vanlig rundstav i trä kan jag köpa på vårt lokala byggvaruhus, och då kan jag ju dessutom såga till den i precis den längden jag behöver. Jag hoppas att min dumsnåla lösning blir bra. Om det funkar, har jag sparat nästan 1000 kronor. 

Nu är jag nybastad och så redo man kan bli för årets första hela arbetsvecka. Kanske den kan ge mig lite energi att orka hitta på något mer än att gå i mysbrallor nästa helg. Fast jag skulle inte sätta mina pengar på det, hihi!

Krispiga tulpaner och frasigt pain au chocolat

Maken hade ärende in till Hässleholm tidigare idag och passade på att svänga inom en av de stora matbutikerna och storhandla. Jag smög in "tulpaner" på shoppinglistan, och han kom hem med tjugo krispigt rosa sådana. Knoppig spirea och silvergrön eukalyptus kunde jag återanvända från förra helgens bukett. Lovely!

Man ser på stjälkarna genom glaset på vasen att jag inte är florist. Ingen spiralbindning här inte. Flera av tulpanerna stack jag istället ner direkt i vasen, så att det skulle bli lite jämnt fördelat. Efter alla dessa år älskar jag fortfarande eukalyptus. Den passar i alla typer av buketter. Är inte den med små bär den allra vackraste sorten, så säg? 

Själv har jag inte varit utanför dörren idag. Det har varit blåsigt och strax under nollan, så det har känts mest lockande att bara vara inomhus och skrota. Jag har bäddat rent i sängen, kört ett par tvättmaskiner och städat av i badrummet. Förutom tulpaner blev belöningen ett frasigt pain au chocolat till eftermiddagskaffet. Jag ska nog skicka maken ensam och storhandla fler gånger, hihi!