Runt snäckdammen

Med undantag för en ägg-och-bacon-lunch inomhus, så har jag varit ute precis hela dagen. Som så ofta förr gick jag ut med en plan om något, som sedan raskt blev ersatt av något helt annat och betydligt mer spontant. Jag rensade upp runt snäckdammen och kom sedan på att jag skulle gräva bort den irriterande grässträngen mellan rabatten och päronträdet. Där växte nämligen nästan inget gräs, och när man körde med gräsklipparen på sluttningen slutade det alltid med att man kasade ner i rabatten och klippte sönder en massa perenner. Not so fun. Nu är päronträdet en del av rabatten, och det blev riktigt bra.

Putte fick nytt badvatten, och sen klippte jag ner raden med björkspirea ganska rejält. Buskarna blev ganska illa tacklade när grävskopan körde ner och  upp ur moraset i december 2017, och förra sommarens extrema torka resulterade dessutom i att väldigt många av grenarna dog. Hoppas de kommer igen, men det tror jag, för spirea brukar ju ändå vara ganska seglivad, och det kommer redan nya friska skott nere längs rötterna. Stubbarna är lösa och enbart ditlagda som dekoration. De blir nog helt överväxta sen, men det är ju fint med lite extra naturkänsla så här på vårkanten. 

Forsythian i bakgrunden är snart helt över blommad och borde också få sig en rejäl klippning. Bänken nere i stenrundeln har haft en del ruttna brädor i flera år nu, men jag brukar sitta på den ändå. Jag har liksom lärt mig var jag kan lägga tyngden utan att braka rakt igenom, hehe! Löjtnantshjärtat i rosa och limegrönt poppar ut på ett härligt sätt. Den får jag nog flytta nästa år, om spirean växer till sig som den ska. 

På framsidan av päronträdets stam blommar blå ormöga fortfarande, men den sjunger på sista versen nu. Bredvid pillade jag ner ett gäng påskliljelökar, med förhoppning om att de ska blomma igen nästa vår. En liten sockertoppsgran från i julas hamnade också här. Det blir så fin konform på den när den växer upp en bit. Mellan forsythian och bänken stod det tidigare en flätad pilspaljé, men den föll ihop helt i vinter och måste ersättas. Bakom bänken växer murgröna på en annan spaljé. Det är ändå mysigt med lite "väggar" där nere. 

Innan jag slutade för dagen planterade jag några vinröda alunrotplantor, som har stått på vänt i en kruka i växthuset över vintern, och ett gäng röda sockblommor, som förde en osynlig tillvaro i en annan rabatt och som fick flytta hit istället. Härligt när man är sin egen plantskola, hihi! Framför sockblomman är det plats att sätta något annat, men vad det blir vet jag inte än. 

Där det är markduk i bakgrunden ska det bli en liten stenmur/stensluttning på sikt. Marken nedanför ska bli grusad hela vägen ner till bastustugan, och till vänster om sockertoppsgranen ska rosen Rosenholm få klättra på en snickrad portal. Projekten har aldrig slut när man har trädgård. Och tur är väl det!