Vårväder och växthusväckning

Jag stämplade ut från hemmakontoret strax efter 15:00 idag och begav mig ut i vårvädret. Det var alldeles alldeles ljuvligt ute, och jag fick en skön trädgårdstimme innan maken kom hem. Jag plockade bort lite gammal ljung ur krukor och småplockade lite pinnar och skräp här och där. Sedan begav jag mig ner till växthuset och slängde ut alla gamla tomatplantor, som jag hade varit slarvig och lämnat kvar där inne. Med tanke på hur svartmögelprickiga och spordammiga de var, så var det nog inte helt hälsosamt...

Jag är oftast ganska slarvig med växthuset på hösten, men i år tycker jag ändå att det är ovanligt lite skräp där inne. (Ja, bortsett från tomatplantorna då.) Ett gäng alggröna terracottakrukor väntar på att skuras, men annars är det faktiskt inte så himla mycket att ta reda på. Jag ska försöka tömma det helt i helgen och skura av det inifrån och ut med vattenslang och såpvatten. Jag brukar slå i en skvätt T-röd i vattnet, för att ta död på alla eventuella bakterier. Det bästa med gruset är att man inte behöver städa något golv. Jag bara spolar av gruset och krattar till det, och sen är det klart. 

Bakslag på vintern blir det säkert vad det lider, men den här helgen ska jag iallafall njuta av att vara ute och greja. Och förhoppningsvis har jag ett rent och fint växthus den dagen jag vill börja ta det i bruk. Det dröjer nog faktiskt inte så länge innan det är dags. 

Det där med tid...

"Är det sant att tiden går snabbare ju äldre man blir?" undrade en ung kollega vid lunchbordet på jobbet idag. Vi som satt där och hade betydligt fler år på nacken kunde bara nicka jakande. Det känns ju iallafall så, även om det fortfarande går 24 timmar på ett dygn, sju dagar på en vecka och 365 dagar på ett år. När man var liten var ett år av ens liv en hel evighet, och det är väl i och för sig inte så konstigt, för procentuellt sett var ju ett år en bra mycket större andel av ens liv då än vad det är nu. Den matematiken fattar till och med en humanist som jag. 

Nåväl, just nu känns det iallafall bra att veckan har passerat förbi på fem minuter, för nu väntar snart en hel helg med årets första riktiga vårväder. Att de lediga dagarna rusar förbi i samma höga hastighet som arbetsdagarna väljer jag att bortse från just nu...

Snödroppar

Höjden av lycka är att komma hem vanlig tid och inse att det både är dagsljus och vårvärme i luften. Jag slängde in jobbväskan, tog kameran och gick med raska kliv mot päronträdet för att hälsa på snödropparna. Och visst stod de där i givakt och välkomnade mig, fullt utslagna i frodigt gröna tuvor. 

I helgen ska jag nog gå på spaning i buskarna och se om jag kan hitta snödroppar på nya ställen. Vissa år gräver jag upp tuvor och sätter i terracottakrukor med grön mossa, men det har jag inte gjort hittills i år. Sen kan man gräva ner dem igen på lämplig plats, när de har blommat över. 

Torsdag till söndag ska det bli 12 grader och strålande sol, så det är verkligen upplagt för årets första trädgårdsgrejarhelg. Vi börjar nog med att ta fram högtryckstvätten, för både trappan på baksidan och fasaden på framsidan är i skriande behov av en uppfräschning. Förhoppningsvis blir det tid och ork över till andra projekt också. Vilken tur att jag inte har bokat in något annat den här helgen. 

Två nya klänningar

Några outfit-of-the-day-bilder kommer ni med största sannolikhet aldrig att få se på den här bloggen. Fröken Grön är inte direkt någon modebloggare, men hon har iallafall två nya klänningar som hon gärna visar upp. Den första är en klänning i vävd bomull, som inhandlades på Gudrun Sjödén i Malmö för en månad sedan. Modellen heter 'Stockholm' och har faktiskt både Globen och Tre Kronor insmugna i mönstret. En av expediterna i butiken bar den med en varmt solgul långärmad t-shirt under, och det var så himla vardagssnyggt. Jag ångrar att jag inte köpte den där gula tröjan också, men jag var lite dumsnål och tänkte att jag nog kunde hitta en billigare gul tröja någon annanstans. Som om solgula tröjor vore högsta mode och fanns lite varstans... Det gör de naturligtvis inte. Jag får nog beställa en på hemsidan. 

Klänning nummer två hittade jag på H&M i Karlskrona i helgen. Den ser riktigt välskräddad ut, men var betydligt snällare mot plånboken för ynka 299 kronor. (Hmmm, behöver man oroa sig över att den är tillverkad under tråkiga villkor?) Grönt växtmönstrat print och gröna knappar kändes väldigt Fröken Grön. Den blir fin till fest med sandaletter och bekväm till vardags med ljusa gympadojjor.

Klänningar, minsann. Än så länge får man väl ha långkalsonger under...

Postskylt och dagar som försvann

Jag provade den lilla postskylten från Österlen på olika ställen i hallen på baksidan, men där är väggarna gula, så den liksom bara "försvann" där. Den är kul och förtjänar en bättre plats, så jag har ställt den på hyllplanet ovanför arbetsbänken i köket så länge. Där blir den en fin gul färgklick mot allt det gröna och vita. Jag gillar när det dyker upp lite otippade saker i hemmet, som får en att dra på munnen när man upptäcker dem. Vi har ju till exempel en gammal strumpautomat i hallen, och den är onekligen ett samtalsämne för nya gäster. 

För övrigt kändes det smått chockartat att bläddra fram kalendern till den 3 mars på jobbet idag. Det var ju bara den 28 februari när jag stämplade ut i fredags. Det är som om mängder av dagar bara har försvunnit i tomma intet. Men inte mig emot. Jag är inget större fan av februari, och nu är vi redan tre dagar in i den första vårmånaden. Ni får gärna skriva mig på näsan och tala om vilken eländig vintermånad mars kan vara, men jag känner iallafall hur den mentala saven stiger. 

Grönt allmogeskåp

Jag kom ju hem med ett grönt allmogeskåp från Karlskrona igår. Det fick övernatta i bilen, men knappt hade startskottet för Vasaloppet gått imorse, förrän jag började plocka ner alla böcker, konsoller och hyllplan i hallen. Väggskivan bakom, som jag tror antingen är tretex eller masonit, såg verkligen ut som en schweizerost efteråt. Överlag är det här det skruttigaste rummet på hela Solhäll, om man ser till konditionen på ytskikten. Både väggar, golv, tak, dörrar och element behöver åtgärdas på riktigt någon dag, men eftersom det ser ut som det gör just nu behöver man inte oroa sig över nya skruvhål i väggen. Det är bara att skruva upp och testa. 

Skåpet är riktigt tungt, så maken fick assistera med inbärning och upphållning, medan jag höll i skruvdragaren och kom med glada tillrop. Det sitter ganska nya upphängningsbeslag på baksidan av skåpet, så det gick hyfsat snabbt att dra i två skruvar i dem. Som vanligt körde vi helt och hållet på ögonmått. Första gången kom det alldeles för lågt, men andra gången blev placeringen bra. Det finns plats att ställa något ovanpå skåpet, om man vill. Jag jublar redan över extra plats att julpynta, hihi!

Måtten på skåpet (60 cm bredd x 80 cm upp till toppen på krönlisten) visade sig vara helt perfekta. Det täcker större delen av väggen, men det känns ändå luftigt. De orangemålade speglarna känns ditmålade i efterhand, och orange är kanske egentligen inte en färg jag hade på önskelistan, men det funkar ändå på något sätt. Varifrån skåpet kommer ifrån vet jag tyvärr inte, men initialierna "PA S" och årtalet "1822" är målade på framsidan. 

Inuti är skåpet målat i en vit kulör, som jag också tror har tillkommit senare. Tyvärr tror jag att det är gammal lackfärg, men det kanske jag själv kan måla om med linoljefärg någon dag. Vad vi ska ha i skåpet förtäljer inte historien än. Det finns två hyllplan som är djupare än man tror, eftersom de fortsätter in bakom sargen. Jag ställde in lite saker för bildens skull. 

Den nedre sargen går att dra upp och döljer ett lönnfack undertill. Där hittade vi flera humoristiska pappskyltar på restaurang- och dryckestema. Kanske har skåpet suttit på ett gästgiveri?

Ett färgglatt allmogeskåp är kanske inte för alla, men det här är precis i stil med vad jag har letat efter till den här väggen. Prisvärt var det också, jämfört med vad jag har sett i antikaffärer på Österlen och andra ställen. Extra prisvärt blev det för mig, för mina snälla föräldrar insisterade på att betala. Tyvärr finns inte originalnyckeln kvar, utan någon har satt en lös vridbar metallknopp genom nyckelhålet, så att skåpsdörren ska gå att öppna. Det har jag dock tagit bort på bilderna. Men gamla nycklar kan man ju alltid hitta på loppis. Det får bli mitt nya span. Kanske kan jag börja med att gå ner till byns förträffliga järnhandel och se vad de har i sina spännande gömmor. Där finns ALLT!

Det här lilla projektet föranledde sedan en rejäl utrensning bland böckerna som stod på de tidigare hyllplanen. Vi har ytterligare fyra hyllplan med böcker på en liten väggstump in mot garderoben, och en stor hörnbokhylla i röda rummet intill, så det blev en allmän rokad med tre fyllda papperskassar till loppis som resultat. Befriande, ändå. Jag ska nog rensa ut ännu mer i den stora bokhyllan en annan dag, men nu vill jag mest sitta i fåtöljen och titta ut i hallen på mitt fina gröna allmogeskåp. Jag är sååå nöjd. 💚

Hej Karlskrona!

Idag gjorde jag en liten dagsutflykt till Karlskrona, för att hänga en dag med mina föräldrar. Det har varit en kall men strålande solig dag. Vi traskade upp på stan en liten sväng före lunch, och där hittade jag ett grönt allmogeväggskåp på en återbruksbutik. Tänka sig! Det har jag ju varit på jakt efter ganska länge nu. Möjligtvis kan det vara lite för stort, men jag tror att det kan bli riktigt bra där jag har tänkt att det ska sitta. Det får visa sig imorgon, när jag tar in det och provar det på plats. Det får ligga kvar i bagageluckan på bilen så länge. 

Ikväll nallar jag en överbliven pizza-slice från makens träff med ett kompisgäng, som har varit på Sohäll över dagen och spelat spel. De har dessutom varit gentila nog att lämna kvar både choklad och chips i köket, så nu behöver jag inte gå ut mer den här helgen, hihi!