För hundra år sedan köpte jag åtta små roliga assietter för billiga pengar på Överskottsbolaget. Inte något lyxporslin precis, men det är något speciellt med de där tallrikarna och jag har varken hjärta eller lust att göra mig av med dem. Idag används de flitigt i köket på Solhäll!
 |
| "Waiter Suite" by Guy Buffet, Eschenbach, Tyskland |
Varje tallrik har ett eget motiv, i form av antingen en kock eller en kypare, och varje gubbe har ett eget namn som finns att läsa på undersidan av tallriken. - Alla är fransmän, såklart!
 |
| Chef Pierre |
 |
| Monsieur Edgar |
 |
| Chef Hubert |
 |
| Monsieur Henri |
 |
| Chef Michele |
 |
| Monsieur Lucien |
 |
| Chef Bertrand |
Min personliga favorit är en mycket bildlik kopia av en kypare som jag själv jobbat med en gång i tiden, under min korta men lärorika servitriskarriär på en av "Storstads" finare restauranger. (Hur i allsindar jag nu lyckades nästla mig in där...) Han var butter och sträng, men oerhört yrkeskunnig. När man väl kände honom upptäckte man att det fanns ett stort, varmt hjärta som klappade innanför den bistra ytan. Han sig an mig som om jag vore hans egen dotter och lärde mig massor!
 |
| Monsieur Yves |
Tre små grisar...
Sju små dvärgar...
Tio små negerpojkar...
Åtta små fransmän!!!
Hahaha... de ska du absolut behålla!! Är det dessutom hundra år sedan du köpte dem så är de ju antika och säkert värdefulla nu....:D
SvaraRaderaKraam:)
Hihi, är det du som är hunden....? Verkligen roliga tallrikar.
SvaraRaderaDu är ju själv precis som gubbenhöst, som du skrev om i ett tidigare inlägg, du målar och målar. Kan inget annat än att säga att jag är djupt imponerad av din arbetsinsats, jag om någon vet ju hur jobbigt det är att måla. Visst är det härligt när det är klart och alla ytor ser rena och fina ut igen. Lite färg kan verkligen lyfta de mest trista utrymmen. Bra jobbat tjejen!
Hi hi, vilka charmiga tallrikar!
SvaraRaderaKul när man kan känna igen någon så där. Det brukar ofta finnas ett stort hjärta på sådana människor. Kram.