Nu börjar lilla fröken Ormöga titta upp runt stammen av det gamla päronträdet. Hon sprider sig lite mer för varje år, och om ett par veckor kommwe det nog nästan att vara som en blå matta där runt stammen. Jag tar mig friheten att skriva om Marie Fredrikssons "Sparvöga" och sjunger för mina små blommor...
Du lilla Ormöga, flyg över ängarna
Dröm dina drömmar så länge du känner liv
Du lilla Ormöga, flyg över ängarna
Dröm dina drömmar så länge du känner liv
Känner liv
Blir lite avundsjuk när jag såg din fina bild, hos oss har det snöat hela dagen.
SvaraRaderaSå poetiskt och vackert! Precis vad man behöver efter en dag i regnet.../Lilla gummann
SvaraRaderaSå vackert ormägaren, och jag älskar den låten!
SvaraRaderaJenny
Ormöga ska det såklart vara!
SvaraRaderaJenny