söndag 27 september 2020

Dags att gräva lite grann igen

Redan i mars skrev jag ett inlägg om juvelrabatten som försvann. Den var nyplanterad 2016 och var fin typ den första sommaren, men på de fyra åren som har passerat sedan dess kan man lugnt säga att den har sjangserat (som min farfar skulle ha uttryckt det). Astilben gillade aldrig riktigt att stå där, och av rosentryn som var planterad längst fram "bidde" det liksom inte något vettigt, utan bara tråkiga torra pinnar. 

Sedan dess har smultronrevor och ogräs erövrat rabatten mer och mer för varje år, och jag har inte riktigt orkat bry mig. Varje gång jag klipper gräset har jag dessutom svurit över den fåniga lilla grässträngen mellan paradisbusken och äppelträdet. När jag vaknade idag och insåg att det var jättefint sensommarväder ute, bestämde jag mig hux flux för att göra något åt saken. Dags att gräva lite grann igen!


Jag grävde bort rosentryn helt, och sedan grävde jag bort hela det där trassliga gräshörnet. Nu får rabattkanten runda äppelträdet istället, där det redan finns hostor planterade sedan tidigare. På den tomma ytan grävde jag sedan ner två buxbomsklot, som har stått i krukor på uteplatsen i sommar. Buxbom klarar ju skugga fint, vilket passar bra här under trädkronorna. När jag ändå var i farten passade jag på att flytta hit en gammal pion, som stod i skugghörnan nedanför uteplatsen. Jag har flyttat bort växter därifrån hela sommaren, eftersom jag planerar att runda av den där hörnan på sikt. 


Längst fram. mot gräset planterade jag en lång rad av nävor. De två till vänster närmast rosportalen är av sorten 'Rozanne' och fanns redan i rabatten sedan tidigare, och de andra är spansknävor, som jag grävde upp på ett annat ställe och delade för att få fler plantor. De ser lite fjuttiga ut nu, men blir säkert fina till nästa sommar. Jag flyttade också fram en liten lagerbuske, som förde en tynande tillvaro bakom kopparbaljan. Där bakom skymtar också två gulnande dvärgsyrener, som får stå kvar där de står så länge. 


På den gamla ribbstolen i bakgrunden klättrar murgrönan på bra, så den får också vara kvar. Det är trevligt med en grön "skärmvägg" där, helt enkelt. Sen kom jag på att jag skulle lägga några gatustenar på botten av kopparbaljan och placera makens tunga bronsängel (en relik från ett fantasyinsprirerat bibliotek i lägenheten i "Storstad") ovanpå dem. Det vore ju trevligt om hon ärgade på sikt, men det är kanske att hoppas på för mycket. Vattenytan är lite låg för tillfället, eftersom jag snodde vatten ur baljan när jag planterade, men bara det kommer lite regn så fylls det på snart igen. 


Som syns på den första bilden hade jag en rad med natursten som kant mellan gräs och jord, men det har också mest gjort gräskanten svårklippt, så jag tror inte att jag ska lägga tillbaks den. Dessutom behöver jag ju sten för att lägga klart stenmuren framför bastustugan, så jag ska nog använda den där istället. Den får ligga i en hög under rosportalen så länge. Här står också några små krukor med buxbom och väntar på att hitta sin plats, och i köksträdgården har jag ett helt brätte med reafyndad regnbågsbräken, som jag nog också ska pilla ner i bakkant på sikt. Idag hann jag bli trött, så det får bli en annan dag. 


Träden i den här delen av trädgården fanns inte alls för 10 år sedan , utan är helt och hållet självplanterade. Det är en blandning av lönnar och kastanjeträd, och på sikt kommer vi behöva välja ut vilka träd som ska vara kvar, för de börjar bli alldeles för stora för att vara så många. Men det får bli en annan gång. So many garden projects, so little time...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Jag blir så glad för att du vill lämna en kommentar!