Trettondag med krispig luft och strålande sol. Då dristar sig till och med Fröken Mysbralla (nytt bloggnamn?) ut på promenad. Maken och jag traskade genom Hembygdsparken och ner en bit längs Helge å. Det är allt vackra omgivningar vi har, så gott som mitt inne i byn där vi bor. I det här lilla huset i Hembygdsparken låtsas jag alltid att bröderna Lejonhjärta bor.
Sen bar det sig inte bättre än att jag helt plötsligt fick skoskav, trots väl ingådda vinterkängor. På båda hälarna, dessutom. Jag tror bestämt att mina fötter har jäst över jul... Nu går jag barfota i mina Birkenstock-sandaler här hemma i stugan och luftar eländet. Ska jag promenera mer den här veckan är det nog Compeed-plåster och gympadojor som gäller. Så rackarns trist. Bäst att jag håller mig hemma i soffan, hihi!
I röda rummet konstaterar jag att vi borde slänga ut granen, för den barrar som en galning nu. Det känns nästan lite ledsamt, för jag hade faktiskt gärna haft den kvar ett tag till, men när kulorna börjar glida av de barrlösa grenarna är det ju inte så mycket att snacka om. Lions kör runt och hämtar granar i byn nästa helg, så den får väl stå ute vid grindstolparna och vänta en vecka.
Nu ska jag ge mig på att fålla upp de nya köksgardinerna. Blir det bra kanske ni får se bilder imorgon, blir det inte bra åker de helvita gardinerna upp igen. Julgardinerna ska iallafall ner oavsett.
Kannan är jättefin! Själv har jag 4 muggar av det märket, fast gula.
SvaraRaderaMen vad fint med en ÄNGEL istället för en stjärna på grantoppen!
Det bara blev så en jul för 20 år sedan, när vi inte hittade toppstjärnan. Ängeln är ihålig inuti och går jättebra att bara trä på toppen. Det fina är att jag ändå har haft den framme varje jul sedan 1976, men nu har hon blivit befordrad och fått ett "toppjobb", hihi!
Radera