Februaris första dag har jag tillbringat i Malmö. Det blev en riktig heldag tillsammans med mina två väninnor. Vi har känt varandra i nästan 30 år och har hängt ihop i vått och torrt sedan dess. Vi har som tradition att träffas och fira varandras födelsedagar, så att vi säkert får minst tre heldagar tillsammans varje år. Dessa dagar fylls med både stort och smått. Det viktigaste är ju att vi får träffas. Det blir alltid kvalitetstid, oavsett vad vi gör.
Idag började vi med en liten shoppingrunda på stan. I dörren på Lotta Jewellery på Hamngatan sprang vi på min svärmor och svägerska. Vad är oddsen för det? Fast Malmö är på många sätt en liten storstad. (Vi mötte till exempel Jonatan Unge med barnvagn två gånger med sex timmars mellanrum på två helt olika ställen av stan.) Ett besök på Hedmanska gården är alltid trevligt. Det gula korsvirkeshuset där är uppfört 1596.
Lunchrestaurangerna var knökfulla, så vi plockade med oss kalasgod souvlaki från ett ställe på Davidshallsgatan och åt den hemma hos den ena av väninnorna, som bor på samma gata. Vid 15-snåret traskade vi bort till Amiralen för att se Frida Kahlo-utställningen, som hade premiär idag. Det är inte en traditionell konstutställning med riktiga tavlor, utan en digital utställning med fokus på konstnärinnan själv.
Det var onekligen en härlig upplevelse för alla sinnen. I ett rum kunde man ta på sig VR-glasögon, och plötsligt satt man i Frida Kahlos säng, som flög ut genom sovrumsdörrarna och upp i en fantasivärld i luften. I ett annat rum kunde man lägga sig på stora fat-boy-kuddar på golvet och låta sig uppslukas av animeringar som projicerades på både väggar och golv, samtidigt som Frida Kahlo själv (i form av en svensk skådespelarröst) berättade historen om sitt liv. Det var som att befinna sig i ett kalejdoskåp. Otroligt läckert!
Efteråt gick vi genom den intilliggande Folkets Park, som fortfarande är utsmyckat på temat "Vinterdröm" med isbanor och stämningsfull belysning. Mitt i parken tronar Moriska paviljongen, som ett sagoslott från "Tusen och en natt". Så vackert med alla ljus i skymningen.
En tunnel av lysande chockrosa hjärtan sprider glädje i en annan del av parken.
Strax före 19:00 hoppade jag på tåget tillbaka till Hässleholm. Tack och hej för den här gången, Malmö!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag blir så glad för att du vill lämna en kommentar!