Ett par dagar med värme och sol har onekligen satt sprutt på saker och ting i naturen. Det blir grönare och grönare för varje timme som går, och Fröken Grön gör naturligtvis vågen av glädje. Den här veckan har det känts trögt att gå till jobbet, när man helst av allt vill vara hemma och klippa gräs och gödsla rabatter. Känslan så här i dörröppningen till maj är svår att toppa. Man gläntar på dörren och vet att man har allt det vackra framför sig. Fast frågan är ju om det inte är som allra vackrast just nu.
Idag när jag kom hem möttes jag av ett blommande äppelträd på baksidan. "Om än världen skulle gå under imorgon, så skulle jag idag plantera mitt äppelträd." Så lär Martin Luther ha sagt, och i tider av oro känns det onekligen som ett hoppfullt mantra som tål att upprepas.
Jag brukar inte kommentera vanligtvis men idag föll andan på. Jag återkommer ständigt till din blogg för jag blir så glad och lugn av att läsa dina fina inlägg och titta på dina vackra bilder. Du är så konsekvent och äkta och det känns som att du är en av få som håller i bloggformatet och gör det för ditt eget nöjes skull, inte av kommersiella skäl. Och fast ditt Solhäll är så fint, och du har så fin trädgård och tar så fina bilder så får du mig aldrig att känna den känsla av otillräcklighet som jag ofta får av andras bloggar eller sociala medier. Vill väl bara säga tack för att du finns och för att du förgyller min dag med dina inlägg. <3
SvaraRaderaÅh, tack! Nu blir jag alldeles varm i hjärtat. 😊💚
RaderaTack för att du läser. Och för att du tog dig tid att skriva en kommentar. Så roligt att veta att du är här.
Håller fullständigt med föregående skrivare. Du förgyller även min dag med dina inlägg.
SvaraRaderaTack, så roligt att höra! 💚
RaderaJag brukar inte heller kommentera men håller fullständigt med!
SvaraRaderaTusen tack! 💚
RaderaInstämmer helt och hållet ! Underbar blogg, Tack !
SvaraRaderaTack, det känns fint att höra! 💚
Radera