Garderobsblomman, eller zamiakalla som den egentligen heter, är verkligen en riktigt schysst rumskompis. Den klarar sig (som namnet antyder) utan speciellt mycket dagsljus och håller sig grön och frodig utan det minsta fjäsk. Det värsta som kan hända är nästan att man vattnar den för mycket. Lagom är bäst, som bekant. Så svenskt!
I hallen innanför glasverandan är det skumt och mörkt en stor del av året. Inte mycket annat överlever här då, men garderobsblomman gillar läget utan knot. Dessutom tycker jag faktiskt att den är riktigt fin, både i färg, form och i sitt växtsätt.
Den fina oxiderade järnkrukan är köpt på byns finaste lilla blomsteraffär för ett par år sedan, och ljusstakarna (som är gamla stolsben) kommer från Fröjd i Osby. Kronärtskockan i betong (eller kotten, som jag kallar den) ska ut i trädgården i sommar, men får hänga inomhus med mig medan vi väntar på bättre tider. För väntar på bättre tider, det gör vi!
Jag tycker också om garderobsblomman och undrar varför jag inte har nån... Har faktiskt inte sett nån på ett bra tag. Det är lite som svärmors tunga och benjaminfikus. När såg man en sån senast... Tåliga och bra superväxter. Justa ljusstakar och kul att de kommer av stolsben. Undrar var man hittat plattorna...
SvaraRaderaAllt gott
Anette
Vad fint det är i din lilla hall och även garderobsblomman är fin. Gillar också ljusstakarna, vilken bra ide att återvinna gamla stolar.
SvaraRaderaHär är det riktigt snöväder nu men som du skrev....det kommer väl bättre tider vad gäller trädgårdspyssel. Vänta och längta!
Nettan
Har själv Garderobsblommor där inget annat funkar. En tacksam och snygg växt. Såg någonstans att man klippt av en stjälk och satt i vas. Riktigt snyggt! När jag tänker efter ska jag nog göra det själv.
SvaraRaderaMå så gott!