Redan hösten 2015 drömde vi om att ta oss an moraset; den vildmark av kirskål, gullris och gud-vet-vad, som till stor del fortfarande brer ut sig allra längst ner på baksidan av vårt hus. Då låg planerna på en bastustuga fortfarande på drömstadiet, men jag tänkte att jag ändå kunde börja fixa till lite grann längs kanten mot gräsmattan. Varför göra saker i rätt ordning, liksom...
Jag grävde bort lite grässvål uppe på den höga kanten, och där stack jag sedan ner en rosbåge, som fick sällskap av klätterrosen 'Rosenholm' på vänstra sidan och en vidjehortensia (samma som står i boomerang-rabatten idag) till höger. Det såg visserligen lite knasigt ut med en portal som inte ledde någonstans, men i min vision såg jag något annat.
På sensommaren 2017 hade rosen 'Rosenholm' klättrat upp en bra bit på rosbågen, vars öppning fortfarande ledde ut i ingenmansland. Ibland roade jag mig med att klippa gångar där nere med gräsklipparen, och det var ju fint på sitt sätt, men nu hade vi bestämt att det skulle börja byggas en bastu där nere, med start under vintern 2017-2018.
I november 2017 fick vi klartecken med ganska kort varsel om att grävarbetet skulle börja. En söndagseftermiddag ett par dagar innan grävskopan kom, tog jag med mig spaden ut för att ta bort rosbågen, plattorna och plantorna. Hortensian hamnade i en pallkrage i köksträdgården, men rosen 'Rosenholm' vek jag bara åt sidan, som en lång sidbena in bland syrenstammarna på kanten vid gårdspumpen.
Och liggandes där på marken, blommade sedan rosen 'Rosenholm' så fint, både sommaren 2018 och 2019. På håll var det en riktigt tjusig syn, men på nära håll kunde man se att grenarna började bli i behov av en rejäl ansning. Dessutom kippade det som fanns planterat under de tunga rosgrenarna efter andan, i hopp om att åter kunna andas frisk luft snart.
Medan rosorna fortfarande blommade nu i sommar, kom den nya rosportalen i trä på plats. Jag försökte lirka ut de långa rosrenarna från virrvarret som hade bildats runt syrenstammarna, för att sedan leda upp en del av dem på sin nya klätterplats. Det gick inte så värst bra. Den innan så ljuvliga rosen 'Rosenholm' såg mest ut som om den hade en bad hair day, haha!
Och när blomningen var över, såg den stackarn mest bara risig ut. Grenarna på den vänstra halvan låg fortfarande ner längs marken, och de grenar jag hade lyckats pilla upp såg allt annat än glada ut.
Förra helgen tog jag helt sonika fram sekatören och klippte ner 2/3 av rosbusken. De grenar som blev kvar kortade jag ner och flätade in i armeringsnätet, som leder uppför stolpen. Som ni ser är det en bit mellan rosen och stolpen, men jag har lagt armeringsnätet i en böj från buskroten fram till och uppför stolpen. Att plantera om den närmare stolpen går tyvärr inte, eftersom det är lite för stenigt där.
Nu håller jag tummarna för att rosen 'Rosenholm' visar sin växtkraft på nytt och kommer tillbaka i sin fulla prakt nästa sommar. För utan den vill jag inte vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag blir så glad för att du vill lämna en kommentar!