Under det lutande päronträdet

Igår tog jag mig an ett akut städprojekt i trädgården: Att rensa bort två ton kirskål i planteringen under det gamla lutande päronträdet. Om man är lite på hugget och gräver bort kirskålen i början av säsongen, så är den lättare att komma åt, och sen brukar perennerna hålla den i schack ganska bra resten av sommaren. I år väntade jag tyvärr lite för länge, och förra året vill jag minnas att det inte blev gjort alls på grund av att vi var sjuka i corona. Nu växte perenner och kirskål huller om buller, och det krävdes en rejäl arbetsinsats på knä för att få bort allt elände. 

Snäckdammen som vi loppisfyndade för 10 år sedan hänger fortfarande med. Det kanske inte är den mest estetiska dammen man har sett i sina dar, men den är rätt kul ändå. Den bleka alabasterdamen som sitter i dammen heter Putte, och hon har suttit ute hela vintern. Hon blev väldans glad över att få rent vatten, fast själv är hon ohjälpligt lortig om rumpan, hihi!

Sen krattade jag upp löv, intorkade päron och annat skräp från grusrundeln inne i buskaget. Dit in kommer man via en gång med stenplattor som börjar nedanför uteplatsen. Det växer funkia på sidorna om plattorna. Man kan aldrig ha för mycket funkia i sin trädgård. Det är verkligen en av mina fem-i-topp-perenner. 

Skönt att detta blev gjort. Inte det roligaste trädgårdsprojektet precis, men man njuter ju desto mer av resultatet efteråt. På sikt skulle jag nog behöva gräva om hela planteringen på djupet, men nu klarar det sig nog en säsong till. Ett annat nödvändigt projekt är dock att göra något åt den gröna bänken som står inne i grusrundeln, för på den är träet så murket att man nästan inte vågar sitta på den. Det hade varit trevligt om det gick att bara byta träribborna, men det vet jag inte om vi är tillräckligt händiga för att göra själva. Jag ska nog snoka runt lite och se om jag hittar någon som kan.