Det har varit skönt väder idag. Förvisso molnigt och lite blåsigt emellanåt, men ändå vårvindar. Jag hoppade i trädgårdskläderna runt 10-snåret och begav mig ut. Projekt nummer ett blev att plantera penséer i krukor, som jag sedan hängde upp i trådamplar i mirabellträdet nere vid växthuset. Tanken var egentligen bara att de skulle hänga där tillfälligt, men det blev ju lite småkul med alla tre på samma ställe, så tills vidare får de hänga kvar.
Sen påbörjade jag arbetet med att städa upp i köksträdgården, vilket alltid är ett av vårens allra största projekt. Här nere är det nämligen alltid mängder av löv och nedfallna grenar att ta reda på, och i år är det dessutom extremt många lönnfrön som har börjat gro både i gruset och i pallkragarna. Så går det när man inte krattar upp ordentligt på hösten, men jag gör faktiskt aldrig det. Min vana trogen städar jag ett avgränsat område och belönar mig sedan med att få ställa iordning där direkt. Då är det ju iallafall fläckvis fint. Min samling zinkvattenkannor får stå uppradade vid kastanjestaketet.
Det lilla trädgårdsmöblemanget är både väderbitet och rangligt, men det hänger med så länge det hänger med. Kanske räcker det med en omgång färg för att hålla det vid liv ett tag till. Tja, vi får väl se hur det blir med den saken.
De härliga penséerna stod på kökstrappan när vi kom hem i torsdags. De är en present från två härliga personer som hade läst på Facebook att maken och jag firade 10-årig bröllopsdag. (Tusen tack!) Jag har planterat om dem i en stor rund terracottakruka, som jag nog borde ha skurat av utvändigt först, för den är väldigt grön. Nåväl, man kan ju skrubba av den i efterhand.
Innan jag gick in för dagen belönade jag mig med att plantera nejlikrotplantorna jag kom hem med igår. De hamnade vid "ingången" till uteplatsen, som jag påbörjade förra sommaren och som planen är att fixa färdig i år. Här finns också en pion, som jag flyttade hit förra året. Den har redan börjat sticka upp, och jag håller tummarna för blomning trots flytten. Jag vill minnas att den är vit, men riktigt säker är jag faktiskt inte. Minnet är bra, men kort...
Efter flera timmars pyssel är bara halva köksträdgården uppröjd. Växthuset står också helt orört med vissna tomatplantor sedan förra året. But after all, tomorrow is another day.
Det finns så mycket att pyssla med ute i trädgården nu. Ibland önskar jag att den vore lite mindre. Vad fint det var med amplarna i trädet. Kram Pia
SvaraRadera