Mys i min blomstergård

Jag vackert-väder-flexade de sista 50 minuterna av arbetsdagen och åkte hem till min trädgård. Till köksträdgården närmare bestämt, för där är det så himla mysigt att vara nu. Det är mer som en liten blomstergård, för pallkragarna är ju som bekant fulla av rosenskäror, dahlior och luktärter. 

I år har jag dessutom jätteverbena planterad direkt i marken, och det måste nog absolut bli en tradition hädanefter. Jag ääälskar jätteverbena, och det är jag inte ensam om, för det är en riktig pollinatörmagnet. Jag ska dock göra en notering till nästa år att inte sätta något luktärtstorn i pallkragen precis intill, för det blir lite väl trångt om utrymmet när både verbenan och luktärterna är så växtvilliga både på höjden och bredden. 

Jag har slarvat lite med att klippa bort överblommade stänglar på både dahliorna och rosenskäran, så jag sysselsatte mig med det en god stund. Kanske kommer det till och med en dag då jag orkar pillar bort prislapparna på alla jordankare på vårt nya plank, hihi!

Mammas gäss fick flytta hit från Sturkö för ett par år sedan, och de tillför en lagom kitschig touch. Jag gillar ju när det är lite kul, och i en köksträdgård kan man väl få lov att ta ut svängarna lite extra, för är det någonstans man kommer undan med det så är det väl här. 

Det är fortfarande lite nyhetens behag att runda planket och gå in i "fulhörnan". Här är det riktigt mysigt nu, och framförallt är det väldigt praktiskt att ha en plats att ställa allt man behöver, men som nödvändigtvis inte är så fint att ha framme till allmän åskådning. Den sneda stolpen med hönsnät som täcker kanten av skräphögen står på tur att åtgärdas, men när det blir av återstår att se. 

Det finns inte så många spikraka linjer här i köksträdgården, men jag tycker bara det är charmigt. Det ser ut som att den alltid har funnits här, fast den är ju egentligen "bara" nio år gammal. Till nästa år kommer jag att behöva byta ut några till av pallkragarna. Kanske man skulle satsa på ett mer hållbart alternativ och bygga ihop något eget. 

Nu ligger jag i sängen och bloggar, och gjorde just misstaget att öppna min påse med amerikanska jellybeans, som stod kvar på nattduksbordet efter gårdagsmorgonens presentöppning. 907 gram, närmare bestämt. Hmmm... Jag blir nog kvar här resten av kvällen.