Tidlösa

De gör mig förvånad varje höst, när de helt plötsligt bara dyker upp i rabatten på framsidan. Jag pratar om tidlösan, de ljuva små höstlökarna som tittar fram så här års. 

Man kan visst också säga nakna jungfrun, eftersom blomningen inte tar vid förrän bladen har vissnat bort. Kärt barn har många namn.

Köksingång eller huvudentré?

I sen eftermiddagssol försökte jag mig på att knäppa några bilder ute i smatten. Det är inte så lätt som man kan tro, eftersom svängrummet är ganska snävt här ute. Man får stå inne i hallen och fotografera helt enkelt, eller så får man stå ute på trappan och fotografera in. Här har jag valt det förstnämnda alternativet. (Det var alldeles för kallt ute!)

Som ni ser har det hänt lite mer här sedan sist. Idag har vi äntligen satt upp hyllor i hörnet vid kylskåpet, och sen har jag roat mig ett bra tag med att plocka runt med gamla burkar, korgar och grejer. Sodastreamern och våra "klafsa-ut-i-trädgården-skor" är inte fullt lika pittoreska inslag, men man måste ju faktiskt vara praktisk också.

På golvet under hyllorna finns plats för braspinnar i en korg och papplådor för återvinning. Till vänster om fönstret samlas färggranna bakattiraljer i den lilla gråa hyllan, och i pottskåpet undertill förvarar vi konserver. Äpplen från egen skörd sprider ljuvlig höstdoft.

Man kan tycka att det är märkligt att ha kylskåp/skafferi i farstun där man har husets huvudentré, men i praktiken kan man ju se det som en liten köksingång. Och bor man (som vi) på liten yta får man helt enkelt utnyttja de utrymmen man har!

Nä, jag menar äppelmos

På Solhäll har vi haft följande arbetsfördelning idag: Frun klipper gräs (förhoppningsvis sista gången i år) och målar hyllplan, medan mannen plockar äpplen och gör världens godaste äppelmos. Nu har vi prydlig trädgård och full frys!

När jag var liten hade jag en LP-skiva med en Gösta Knutsson-karaktär som hette Pigge Lunk. Där utspelade sig en tramsig liten konversation, som jag alltid får på hjärnan i äppelmos-sammanhang. När jag var liten tyckte jag det var det roligaste skämtet jag hade hört, och i vår familj har vi använt den där slutrepliken titt som tätt i närmare 40 år:

Pigge Lunk: "Jag tycker om bullar med kamel"

Kungen: "Du menar väl kanel?"

Pigge Lunk: "Nä, jag menar äppelmos."

Varmkorv och skärmvägg

Idag har vi gjort en banbrytande upptäckt: Om man gör tvärtemot som man brukar göra och istället börjar sitt IKEA-besök med varmkorven, så går allt som en dans sen. Med tanke på den billiga pengen, så kan man ju alltid äta en korv till innan man åker hem, eller köpa med sig en påse varma kanelbullar för hemfärden. Prima!

Vi fick med oss en del saker hem, bland annat den fina skärmväggen Ekne, som blev jättebra som rumsavdelare nere i tvättstugan. Man kan flytta den lite som man vill, så att det känns lite mer ombonat när man ligger i badkaret. Fin som snus! 

En Mulig-hylla till källarförvaringen blev det också, och några Ekby-konsoller till ett par hyllplan som ska upp på väggen ute i smatten. (Hyllplan fixade vi måttsågade på byns lokala bygghandel.) Sen hittade jag några gröna små fruktliknande dekorationssaker, som jag nog får visa i ett eget inlägg framöver. Det känns nästan smått chockerande att kunna meddela att jag faktiskt kom hem utan värmeljus. Jag får "elda upp" det gedigna lager jag redan har först. Fast det blir nog ingen match, haha!

Äppel päppel

Vårt skeva gamla äppelträd bär mängder av frukt i år. En hel del äpplen har redan fallit av, men en diger skörd väntar fortfarande på plockning uppe bland grenarna. Vad det är för sort vi har vet jag inte riktigt, men de är lite syrliga i smaken och passar bäst till mos och paj. Jag har inte ens gjort årets första äppelpaj än, men det får det nog bli ändring på i helgen.

Imorgon lutar det åt en tur till IKEA i Älmhult. Vi behöver handla förvaringshyllor till källaren, och känner jag mig själv rätt blir det säkert en del annat som slinker med hem. Värmeljus, till exempel!

Steget före

Jodå, nog var det frost när vi vaknade imorse. När jag stod där och skrapade rutorna på bilen och termometern visade på en minusgrad, så kände jag mig iallafall smått nöjd med att pelargonerna hann komma in på glasverandan igår. Skönt att man ligger steget före iallafall ibland!

Tipp-Ex-incidenten fick tyvärr inget lyckligt slut, inte ens med assistans från den där rosa burken som är känd från TV. Men det hade jag nog inte trott heller...

Höstsol och Tipp-Ex

Efter att ha spillt ut en halv flaska Tipp-Ex rakt ner i knät på jobbet idag, så kändes inte den här dagen som någon höjdare. Jag hade mina favoritjeans (läs: de enda jag kommer i) på mig, till råga på allt. Men så är livet när ens sanna namn egentligen är Fröken Klumpig. 

Som plåster på såren bjuder den sena eftermiddagen iallafall på lite skön höstsol. Jag har varit ute i trädgården och konstaterar att det fortfarande blommar lite här och där. Här är en Louise Odier-ros som njuter allt den kan innan frosten kommer och tar den.

Och i en av mina tomma odlingsbäddar ligger grannens katt fortfarande och gottar sig. Det gäller att njuta medan man fortfarande kan!

På lokalradion imorse sa meteorologen att den första frosten är att vänta. Jag som knappt har förberett någonting, men nu har jag iallafall lyft in pelargonerna på glasverandan. Dags att börja rota fram mina flanellpyjamasar.