Mangel och fint porslin

Ibland händer saker som nästan är för bra för att vara sant!

Grannen tittade förbi i förrgår kväll och undrade om jag hade lust att hänga med och kolla in ett gammalt loppislager som ska läggas ner. Eftersom allt ska forslas iväg till soptippen fick man ta saker gratis om man hittade något man ville ha. Innan han hade hunnit avsluta hela meningen stod Fröken Grön med ytterkläderna på, - sånt behöver man inte fråga två gånger!

Med vantar och iskalla näsor tassade vi runt i den gamla lagerlokalen. Och visst fanns det prylar! Det kändes nästan som julafton, men samtidigt fick jag lägga band på mig, för man ska ju ha plats för grejerna när man väl kommer hem också. (Dessutom är girighet är ett ganska osmickrande drag hos människor, i synnerhet hos prylglada fröknar...)

Jag hittade lite fint porslin som jag har satt upp på kökshyllan här hemma, - en vit kaffekanna och en lejonskål i mittemellanstorlek.

Det var så roliga detaljer på locket till kaffekannan, - en liten krumelur, liksom! Tror inte att det är originallocket, men vad gör det.

Lejonskålar kan man ju inte få för många av, - den här storleken kan bli bra att använda till någon liten julblomma i december. Om inte annat kan man ju ha snask i den!

Sen blev jag helt förälskad i ett smutsigt, tungt grönt "skrälle" som stod längst in i ett hörn: En gammal handvevad mangel! OK, det finns en viss möjlighet att min kärlek blossade upp bara för att den är grön...

... men det kan också bero på minnet av välbehag över de krispigt manglade lakan som alltid finns hemma hos farmor.

Jag ska skura av mitt "åbäke" och ställa den nere i tvättstugan. Lite grann som pittoreskt inslag, får jag erkänna, men jag tänker nog faktiskt prova på att använda den också.

Några ramar, en blomkruka och två gamla badmintonracketar blev det också, innan det var dags att gå hem.

Idag mumsar jag vidare på mina cup cakes och målar den fula IKEA-hurtsen nere i pysselrummet. - Den som kan gissa rätt färg får en guldstjärna, hehe!