Rapport från köksträdgården

Varje sommar förvånas jag över vilken känsla av rikedom det skänker när man kan skörda sina egenodlade grödor. Nu frodas spenat, plocksallad och ruccola i sina pallkragar, och snart kan vi även börja dra upp rädisor, lök och morötter.

De tre tomatplantorna jag köpte tidigare i sommar ser ut att trivas bra mot kompostspaljén. Där får de mycket sol hela dagarna och står med rötterna djupt i kogösel. För första gången i livet har jag fattat det där med att tjuva plantorna. Man lär något nytt varje år, odlingsnovis som man fortfarande är!

Bönstjälkarna har börjat klättra i mitt hemmagjorda klätterstöd. Tänk att fjolårets nerklippta syrénslanor kom så väl till pass! Det fina blomstödet i pelargonhinken hänger med för tredje sommaren i rad och är gjort av duktiga Dona-Pernilla.

Loppad grön pall och lavendel i tunnor, bara för att det är snyggt. Till och med eldningstunnan har börjat få en skön patina, haha!

I tråget växer zinnior så det knakar, och i tvättunnan har luktärterna börjat ta fart. Jag ser fram emot att få plocka små buketter framöver i sommar.

Månadssmultron kan man inte få för många av. För att vara på den säkra sidan har jag både gamla och nya plantor.

Just i köksträdgården är det extra kul med prylar som får stå där bara för att de är vackra. Det känns som om man kommer undan med more is more-filosofin här; jag spanar alltid lite extra efter gamla terracottakrukor och andra roliga grejer när vi är på loppis. 

Jag är nöjd med den "utgrävning" jag gjorde av köksträdgårdsområdet tidigare i vår, men det finns mer jag skulle vilja göra här. Fast för i år tar jag nog paus i den här delen av trädgården. Jag tror faktiskt att det bara är bra att låta idéerna växa och gro lite grann innan jag skördar dem!