Minibibliotek

Jojomen, nu har vi minsann ett bibliotek här på Solhäll! Förvisso av storleken mini, men ändå! Jag letade bokkassar med ficklampa i mörkret på vinden hela kvällen igår. Om jag fick fram de böcker vi egentligen tycker bäst om vet jag inte, men vi var ju tvungna att fylla på med något så länge, för att kunna se hur det blev. Och det blev bra!

På väggstumpen ovanför elementet har vi satt upp fyra brunbetsade hyllplan på enkla vita vinkeljärn. Undertill står ett gammalt Höganäskrus och en pinnstol, som vi redan hade i våra gömmor på vinden. Mormorspläden fanns också här hemma sedan tidigare. Den nya lampan fungerar finfint, och mattan bidrar verkligen till att skapa en ombonad rumskänsla, trots att det inte rör sig om många kvadratmeter golvyta. Dumt att täcka så mycket av det fina plankgolvet, kanske ni tycker, men nu på vintern behöver man något varmt som skyddar lite grann mot kyla och drag. Till sommaren kanske vi väljer en mindre variant.

Ytterligare fyra hyllplan sitter på väggstumpen mellan vindsdörren (vänster) och garderoben (höger). Undertill står en gammal stötta där vi förvarar paraplyer, käppar och gamla badmintonracketar, och brevid står en gammal loppisfyndad skåpslucka från 1845 (vars andra hälft agerar bordsskiva på symaskinsbordet på husknuten). Här skulle man kunna få in ytterligare hyllplan om man vill ha fler framöver, men vi väntar tills vidare. 

Den tredje och sista väggstumpen ser ganska oförändrad ut. Det lilla gröna bordet (som ursprungligen kommer från mitt farföräldrahem) har fått komma tillbaka, och guldspegeln likaså. "Guldtallrikarna" vi hittade ute i ladan fick kom upp igen, och draperiet är också detsamma som tidigare. (Fast jag måste lägga upp just den här längden en centimeter, alternativt höja stången lite grann på den här sidan.)

Så tänk, nu har vi ett bibliotek på Solhäll. Förvisso ett litet sådant, men ändå!