Dags att vakna!

Idag har pelargonerna fått komma upp från sin vinterförvaring i källaren. Nu är det dags för dem att vakna! Jag gick över dem rejält med sekatören, och visst blir man förvånad varje år över att det fortfarande finns liv i de där vissna stjälkarna.

De har fått en skvätt vatten och står nu på bänken framför fönstret ute i smatten, där det är lagom varm och ljust. Om ett par veckor blir det omplantering, men de måste få gott om tid på sig att "morna" sig först. (Nästan precis som jag själv, hehe!)

Snowdrops by Tuvesdotter Design

Vissa saker gör en lycklig. Som när man via Facebook får veta att en gammal vän från högskoletiden idag på allvar ägnar sig åt sin konstnärlighet och skapartalang. Malin Tuvesdotter heter den här begåvade tjejen, och hennes senaste kollektion Snowdrops (skapad under märket Tuvesdotter Design) får mig att vilja ställa mig upp och göra vågen. Titta bara på den här kudden! Skapar den inte okontrollerbart ha-begär, så säg? 

Alla bilder idag från society6

Eller vad sägs om en inramad print?

Eller en väska?

Eller kanske ett iPhone-skal?

Det där mönstret är verkligen helt ljuvligt. Snacka om vårlycka! Om du vill kika vidare på Malins fina kollektion, så hittar du den här! 

Tillfälle att elda

Det är dagar som dessa, när temperaturen ute ligger på några få plusgrader, som det är som allra gottigast att tända en brasa inne. Dagar då värmepumpen tycker att det faktiskt redan är tillräckligt varmt och bara jobbar så där lagom mycket. Sådant kan man ju i och för sig ställa in annorlunda, men vårt lilla hus blir varmt på momangen när elementen drar igång, och då skulle jag ju aldrig få tillfälle att elda. Det är härligt att få sitta vid matbordet i gröna rummet och blogga med knastrandet som sällskap.

Jag putsade glasluckan häromdagen för första gången på jag vet inte hur länge. Det gamla hederliga tipset att putsa med ett par nypor aska på trasan fungerar verkligen allra bäst. Så makalöst rent det blev! Nästan som att titta på en sådan där bras-DVD på TV, haha! (Fast jag får erkänna att vi faktiskt har ägt en sådan när vi bodde i lägenhet i stan...)

Final och rosa mördarsniglar

Igår kom senaste numret av Trädgård & Blommor i brevlådan, och med det ett bifogat brev från redaktionen där det står att tidningen kommer att upphöra. Trist, får jag nog säga att jag tycker; jag har tyckt mycket om den och får väl läsa sista numret med andakt. 

För att göra avskedsstunden extra högtidligt smaskar jag sura skumbananer medan jag läser. De ser nästan ut som rosa mördarsniglar där de kryper över tidningsomslaget. Det är nog bäst att jag biter huvudet av dem omedelbart och bums!

Mojäng och mussäkra burkar

I teknologins underbara era är jag fortfarande barnsligt förtjust i en så primitiv teknisk pryl som Dymo-apparaten. Ni vet en sån där "mojäng" man använder för att trycka ut bokstäver på plastremsor, för att sedan kunna märka upp både det ena och det andra i hemmet. Fiffigt som attan på alla glasburkar i skafferiet. Att å-ä-ö saknas (iallafall på min variant) kan man ju leva med; linfron, strosocker och rorsocker fattar väl varje människa vad det är!

Det där med glasburkar är förvisso ett trevligt inredningsinslag i skafferiet, men här hemma fyller det faktiskt en viktig praktisk funktion. Det har nämligen hänt att vi haft små fyrbenta besökare på skafferihyllorna, som springer omkring och gnager sönder alla paket med ätbart innehåll. Nu var det i och för sig ett bra tag sen det hände, men fler gratis-ätar-tillställningar tänker vi i allafall inte bjuda på.

Bakom köksdörren

Söndagssolen, som verkar lysa i andra delar av södra Sverige, håller sig borta från "Glesbygd". Det är 8 grader varmt ute, men ändå rått och kallt. Jag sitter i soffan i ullkofta och fårskinnstofflor och läser gamla trädgårdstidningar. OS-finalen i hockey går på TV, men det ser inte tillräckligt bra ut för att jag ska orka engagera mig.

Tidigare under dagen roade jag mig med kameran. Tänkte att jag skulle hitta en vinkel i vårt lilla hus som jag inte bjudit på tidigare, och resultatet blev en skymt av skräphörnan bakom köksdörren. I den lilla gröna papperssamlaren på väggen ligger mängder av papper, post och räkningar, och på krokarna under hänger allt från kökshanddukar till grytlappar, förkläden och tygkassar. Den blårandiga plastpåshållaren med påsydd cornflakes-reklam var en av de första saker jag köpte när jag flyttade hemifrån till egen lägenhet 1991. (Tänk, då hade jag en BLÅ period!) Den har fått hänga med sedan dess; jag har inte hjärta att slänga den!

Det bästa med vår lilla skräphörna är att man lätt kan gömma den bakom dörren. Den står nämligen alltid öppen, eftersom den inte riktigt går att stänga och eftersom hela huset lutar inåt i bild så att dörren glider upp av sig själv. Vid fototillfället har jag tvingat maken att stå och hålla i dörrhandtaget ute i hallen, haha!

Snart dags för skumbad; en finfin söndagsritual här på Solhäll. Förra söndagen när jag satt i badet kom det en pytteliten padda hoppandes på tvättstugegolvet. Tänk, här händer det spännande saker nästan jämt!

Årets grönsaker

Årets fröpåsar är inhandlade. Min vana trogen köper jag bara sådant som går att direktså, för det där med försådd är jag ingen fena på. Eftersom jag även är urusel på att gallra i mina pallkragar, så blev jag överlycklig när jag hittade påsar med färdiga såband. Bara att pilla ner hela remsan med morots- och rödbetsfrön; det passar mig alldeles utmärkt! 

Årets frösådd i köksträdgården blir som följer:

• Gurka (Kinesisk slange)
• Sockerärt (Oregon Sugar Pod)
• Störbrytböna (Cobra)
• Sallat mix (Baby Leaf)
• Spenat (Resisto Fly)
• Ruccola (Diplotaxis Tenuifolia)
• Purjolök (Bulgaarse Renzen)
• Rödbeta (Detroit 2)
• Morot (Crona)

Gul lök, röd lök och tomatplantor kommer till lite senare. I år ska jag nog också försöka komma ihåg att odla en rejäl pumpa till Halloween. Tankar kring hur jag vill jobba vidare med utformningen av köksträdgården finns också. Själva "landscapandet" är ju nästan roligare än själva odlandet, hihi!

Gröna krukor och lite sorg

Jag får krypa till korset och erkänna det: Jag är en obotlig blomkrukoholic. Det är precis som att jag inte kan gå in i en blomsteraffär utan att komma ut med något nytt. Maximalt mycket-vill-ha-mer-syndrom. Därför är det inte så konstigt att jag i igår eftermiddag "bara skulle sticka in huvudet" på den nyöppnade Blomsterlandet-butiken i Kristianstad, men kom ut med tre nya krukor. Gröna, naturligtvis.

Ljuvlig grön glacyr på alla tre; den mönstrade i mitten dessutom med mönster. Nästan lite asiatiskt, så där, på små tassar.

Myrsine-trädet fanns redan hemma, men blev riktigt glad över sin fina nya kruka. Det blev nästan som ett litet bonsai-träd!

Och så har jag ju pippi på betongägg... För 12 kronor styck kändes det nästan kriminellt att inte köpa några, och att bli klassad som kriminell vore ju förfärligt! De kan nog bli fina i något litet vårarrangemang framöver.

Mina fina fynd till trots måste jag avsluta dagens inlägg med att uttrycka lite sorg. Där Blomsterlandet ligger idag låg nämligen tidigare en privatägd plantskola, som tillhörde en av mina absoluta favoriter. De höll inte samma låga priser som en större kedja kan erbjuda, men har alltid erbjudit ett bra utbud, god expertis, bra kvalitet på växter och roliga "trädgårdstillbehör". Inget ont om Blomsterlandet, men jag kommer att sakna mina sommarutflykter till Växthuset...

Slappt och skönt

Jag har det slappt och skönt på mitt sportlov. Det närmsta sportaktiviteter jag kommer är OS-sändningarna på TV. Jag har det så slappt och skönt att jag inte ens orkar tota ihop ett vettigare blogginlägg. Inte ens kameran orkar jag ta fram, utan lånar istället en bild av mig själv från 2012. Skönt och slappt, sa Bull...

Lökar på gång

Våren kommer alltid tidigt till rabatten på framsidan. Där, precis längs husgrunden, har lökarna det varmt och gott och tittar gärna upp redan så här års. Sen tar det alltid flera veckor innan det händer något mer, men medge att det onekligen ser hoppfullt ut!

Nu blir det lite sportlov för mig resten av veckan. Så skönt med helt oplanerade dagar i kalendern! Vi får väl se vad jag hittar på. Om jag hittar på något alls...

Nostalgi eller noja?

Härförleden hamnade jag på parfymavdelningen på ett varuhus i en närliggande stad. En hel fyrsidig pelarhylla tillägnades doftflaskor i all sköns färger från Victoria's Secret. (Ni vet det där amerikanska företaget som är känt för sina underklädesvisningar med kändismodeller på catwalken.) Där stod jag och blev smått nostalgisk; det där var nämligen ett känt märke redan när jag var au pair i USA 1990-91, fast på den tiden kändes det lite ouppnåeligt och exklusivt för en 19-åring från Sverige. 

Nåväl, kanske var det minnena av min ungdom som gjorde att jag nu helt plötsligt stod där vid pelaren och sniffade mig igenom flaska efter flaska; den ena mer välluktande och lockande än den andra. Och innan jag visste ordet av så stod jag i kassan och betalade.

När jag var på väg ut ur affären med min påse så upptäckte jag dem. Den stora klungan tjejer som också stod borta vid den där pelaren och sprayade, sniffade och suktade efter de färgglada flaskorna. Skillnaden mellan dem och mig var väl en sisådär 30 år, skulle jag tippa. Behöver jag säga att min nostalgitripp raskt övergick i åldersnoja? 1990 var onekligen vääääldigt länge sen... Fast nu är det iallafall en väldoftande 42-åring som sitter här och bloggar!

Doft av njutning

Igår eftermiddag tog vi oss samman till slut och satte igång med den där välbehövliga storstädningen. Vid sådana tillfällen är man extra glad att man bor i ett litet hus, men i ärlighetens namn tycker jag nog att det tog ganska lång tid iallafall. Det ÄR trist att städa. Fast känslan efteråt, när man sitter där och njuter av nyvädrade mattor och såpskurade golv, är helt obetalbar. Då undrar man varför man inte gör det oftare.

I köksfönstret bidrar timjan i kruka till väldoften; den har fått ersätta den där överblommade amaryllislöken som fick stå framme alldeles för länge. Ni observerar väl solljuset som silar in? Jag börjar förstå att våren nog är på väg iallafall!

Yin och yang

Tänk så rätt de gamla kineserna hade i sin lära om yin och yang. Det manliga varma och det kvinnliga kalla. För precis så är det här hemma på Solhäll. Min man är alltid varm och jag är alltid kall. Han skruvar ner temperaturen och jag skruvar upp den. Jag eldar i spisen och han stönar över värmeslag efter två vedträn. Han går alltid barfota och jag går i fårskinnstofflor. Jag sover i flanellpyamas 12 månader om året och han sover i... Ja, ni förstår. 

Maken när en romantisk dröm om en kall stuga i skogen, där det blåser rakt igenom timmerväggarna och man får gå i raggsockar och ligga och ruva under varma filtar. För mig är den drömmen ofta redan verklighet. (Ja, utom det där med skogen då.) 

"Tänk vad mysigt att sätta upp en stång ovanför elementet, där man kan värma sina sockar," säger maken, helt inne i sin dröm, och vips så sitter det en liten stång i hallen på framsidan. Vi hänger upp våra sockar, fast mina blir inte hängandes så länge. Hans sockar däremot blir hängandes kvar, som vore de en inredningsdetalj. Det där med yin och yang, som sagt...

Ett halvt putsat fönster

Tänk att det ska vara så trögt att ta tag i det där med städning. Min käre make har iallafall just förbarmat sig över veckodisken, och själv har jag slängt i en vittvätt, duschat krukväxter, sorterat pappershögarna på köksbordet och dammtorkat i köksfönstret. 

Solen visade obarmhärtigt hur smutsiga rutorna var, så jag fick för mig att putsa av dem lite snabbt med glasspray och hushållspapper. Fönstren öppnas utåt, så ska man göra det riktigt ordentligt får man hämta stege och stå på utsidan, men är man välsignad med långa extremiteter (som jag) så går det rätt bra att bara sträcka ut en arm och torka av det värsta. Den ena fönsterhalvan gick bra, men den vänstra hade svullnat i vinterfukten och gick inte att öppna överuvudtaget. Nåväl, ett halvt putsat fönster är ju också trevligt.

Hjärtans dag och skumraketer

Ett besök hos tandhygienisten tidigt imorse ser ut att bli dagens enda aktivitet. Resten av dagen tänker jag ligga pladask soffan i mina raggsockar, titta på OS och äta skumraketer. Idrott när det är som bäst, hehe!

De varmaste kramar på alla hjärtans dag till alla er trogna bloggläsare! Hoppas ni också har det gott idag.

Gummans tvättpulver

I vår har jag haft ögonen öppna på jakt efter efter något kul att hänga upp på väggen i tvättstugan. Drömmen vore att hitta några sådana där gamla fina reklamskyltar i emalj, men de är alltid så himla dyra. Istället har jag hittat en nytryckt affisch med Gummans tvättpulver, som får duga lika bra. Den hittade jag på Skattegårdens handelshus i fredags.

Den gamla träramen är ljust blå (även om det inte riktigt syns i bild), ser lite hemmasnickrad ut och har hängt på utedasset vid mina föräldrars lilla skärgårdsstuga. Jag tror faktiskt att den ljusblåa färgen ska få vara kvar, precis som den är. Bakom glaset satt tidigare ett solblekt tidningsurklipp på Björn Borg från glansdagarna på 70-talet. Den hade jag faktiskt inte hjärta att slänga bort, så Björn har gått i ide bakom gumman, helt enkelt. Om 100 år kanske någon blir glad över att hitta honom där under, hihi!

Att dra ner mössan och hålla ut

Alltså, februari är faktiskt en ganska trist månad. Det är trist väder. Det är för lite dagljus. Det är skitigt ute. Det är skitigt inne. Dagarna både kommer och går, utan att man egentligen märker någon skillnad. Man är energilös och trött mest hela tiden. Ja, februari skulle man helst bara vilja hoppa över. 

Eller så är den krassa sanningen att JAG är ovanligt trist i februari. Hmmm... Det är väl bara att dra ner mössan och hålla ut. Våren kommer säkert i år också. Jag får vänta lite till, helt enkelt. Om än en smula otåligt.

Skattegårdens handelshus

När man åker över 50 mil på en dag, som vi gjorde både i fredags och i söndags, är det nödvändigt att pausa längs vägen. Redan i somras hittade vi det ultimata raststället längs E4:an: Skattegårdens handelshus i Ödeshög. 

Utifrån ser det mest ut som ett skrotupplag, och när man kommer in på bottenvåningen är det mest som ett lågprisvaruhus. Det är på den stora ovanvåningen skatterna finns, i form av all sköns antikviteter och kuriosa. Inte jättebilligt, men vansinnigt mycket trevligt att titta på! Här kommer ett bildsvep med foton tagna med mobilen i fredags:

Den gamla träbänken här på sista bilden förälskade jag mig i redan i somras. Hade den inte varit så förbaskat lång, så hade jag nog tryckt in den i bilen och tagit den med mig hem. Tänk vilken perfekt ljugarbänk det hade blivit att ställa på husets norrgavel! Man får kanske se till att ha ett släp med sig när det bär iväg norröver nästa gång...

Mitt hem är min borg

Det är härligt med små utflykter i tillvaron, men aldrig älskar jag mitt hem så mycket som när jag har varit borta ett par dagar och kommer hem igen. Då ligger jag i min säng och bara suckar av lycka. Ja, ibland längtar jag faktiskt hem redan innan jag har åkt!

Vad gör väl högar med otvättad tvätt, halvvissna blommor som borde slängas, tidningshögar på golvet, obäddad säng och ett köksbord som svämmar över av all sköns pryttlar som liksom bara har mellanlandat där alldeles för länge? Mitt hem är min borg!

Hejdundrande 100-årskalas

Vi är nyss hemkomna från en helg i Västmanland och ett riktigt härligt släktkalas, nämligen firandet av min kära farmors 100-årsdag. Tänk vilken ynnest att få samlas till en sådan begivenhet! Det blev verkligen ett hejdundrande kalas, kan jag lova. Och jag kan meddela att vår 100-åring minsann INTE klev ut genom fönstret och försvann! 

Nu ligger vi iallafall hemma i soffan igen, efter en lååång och trist bilresa. Ni vet hur sakta tiden går när man liksom bara vill komma hem. Om jag orkar ska jag nog iallafall försöka masa mig in i badrummet och duscha av mig resdammet, men mer aktivitet än så blir det inte idag. Nog ser den egna sängen onekligen mer lockande ut än vanligt när man har varit på resande fot ett par dagar...

Ja, nu fattar ni varför jag inte hade tid att blogga igår! Jag ber om ursäkt om någon på allvar blev orolig över min hälsa, hihi!

Bråkig

Alltså, man kan ju nästan tro att den här bloggen är smygsponsrad av IKEA. Så är inte fallet, men jag måste medge att den svenska jätten verkligen har spottat upp sig på sista tiden. På IKEA:s Livet Hemma-blogg visades redan i förra veckan en smygtitt på den nya BRÅKIG-kollektionen, som har premiär idag. De här kaffekopparna faller jag för!

Bild från Livet Hemma

Och de här fina förvaringslådorna, som kommer i flera olika färger och mönster, skulle absolut kunna få bo i mitt pysselrum.

Bild från Livet Hemma

Well, det får nog bli en tur till Älmhult någon dag. Om inte annat så bara för att titta. Och för den goda varmkorvens skull...

Skåp på plats

Det smärtar min fotografheder att erkänna det, men allra bäst bilder just nu blir det faktiskt med mobiltelefonkameran. Nåväl, här kommer bilder på linneskåpet, som kom på plats i tisdags. Det står rakt fram när man kommer in i tvättstugan. (Att golv, tak och väggar lever sitt eget liv här nere i källaren framkommer nog tydligt på bilderna...)

Storleksmässigt passade skåpet in jättebra på väggstumpen till vänster om fönstret. Smedens gamla köksbord fungerar som avlastningsbord än så länge, och den gröna gamla mangeln är mest där för att jag är såååå förälskad i den!

I tisdags kväll tillbringade jag åtskillig tid med att sortera allt gammalt sänglinne och alla dukar i olika modefjånger som vi har lyckats samla på oss genom åren. Det som blev kvar fick gott och väl plats inne i skåpet. Det är till och med plats kvar!

Den ostajlade versionen är mer som på bilden här nedan. Rören i taket är toppen att hänga galgar med tvätt på! Strykbrädan står redo att användas, fast den får i ärlighetens namn inte komma fram speciellt ofta...

Ännu ett steg i rätt riktning mot ett välorganiserat hem! Vi får väl se hur länge ordningen varar, hehe!

Hipp hipp hurra!

Min farmor är en fantastisk kvinna. Klok, stark, kärleksfull och påhittig som få har hon funnits där under hela mitt liv, och jag beundrar henne mer än någon annan. Ingen är som min Famme! Och vet ni vad? Idag fyller hon 100 år! 

Hipp hipp hurra på din stora dag, Famme! 

Snart kommer vi på kramkalas!

Vissa dagar...

Vissa dagar börjar bättre än andra. Som idag, då jag körde till jobbet lite senare än vanligt och kunde njuta av en makalöst vacker soluppgång över granntaket i öster. Extra njutbart eftersom det var ett bra tag sedan solen visade sig sist.

Och vissa dagar slutar bättre än andra. Som idag, när jag får tillbringa kvällen nere i källaren och fixa med vårt nya linneskåp. Inte ens det faktum att det har tagit mig en hel timme att få det att stå någorlunda jämt kan ta ifrån mig glädjen över att det äntligen är på plats. Nu står det iallafall där, såpskurat och redo att fyllas med allt från sängkläder till juldukar. Vissa dagar är bra, helt enkelt!

Blommande iris och skåpslängtan

Nu har irislökarna på köksbordet äntligen börjat slå ut. Så vackra! Vår i en kopp; en anledning att stå ut med det faktum att det är råkallt och snorhalt ute. Fast nu är vi ju faktiskt inne i februari, så man får väl medge att det ändå går på rätt håll. Imorse var det faktiskt tillstymmelsen till gryningsljus när jag körde till jobbet.

Nu håller vi tummarna för att det nya (gamla) linneskåpet dyker upp här hemma imorgon. Sen återstår att se om det passar att stå där vi har tänkt att det ska stå, eller om vi får möblera om hela tvättstugan. (Golvet där är inte direkt sammarbetsvilligt alla gånger, om man säger så. Och inte väggarna heller, för den delen...) Förhoppningsvis kan jag avlägga rapport imorgon.

Trådkorg

När jag ändå var i Lund igår passade jag på att sticka in huvudet på Granit. En särdeles trevlig affär, det där. Man blir alltid så sugen på att köpa precis allt de har och åka hem och omorganisera bland alla sina pryttlar. Den här gången kom jag ganska snart fram till att mitt liv skulle bli mycket bättre om jag investerade i en fin trådkorg. Tänk, så bra att ha städgrejer i! Eller fina badattiraljer till vårt lilla hemma-spa.

När man väl kommer hem inser man att omorganisationen inte sker per automatik när man packar upp påsen... Det krävs nog lite mer än ett besök på Granit för att få det där superorganiserade hemmet. Men fin är den ju i allafall, den där trådkorgen!

Nästan en kopia!

Efter gårdagens inlägg tipsade signaturen Elisabet om att en nästan exakt kopia av vårt nya linneskåp finns med på bild i ett antikreportage på Allers hemsida. Ja nog måste man säga att det är väldigt likt, fast vårt är lägre och har "bara" fyra hyllplan. Just precis så här ordningsamt drömmer jag om att det ska bli i vårt skåp också. Tack för länken, Elisabeth!

Bildkälla

Idag har jag tagit tåget till Lund, där jag ätit lunch och shoppat med en kär väninna som jag träffar alldeles på tok för sällan. Nu har jag värmt upp mina frusna tår med en varm dusch och laddar inför kvällens Mello-premiär. (Redan på tåget söderöver märkte man verkligen av att det är schlageryra i Malmö ikväll.) Återstår bara att se om jag kan låta bli ostbågarna fram tills sändningen börjar...