Och pang, så bara är hon där. Ljuva klematisfröken Nelly Moser, som klättrar i ett armeringsnät på framsidan av huset. Man ser henne på långt håll när man kommer nere i backen; karamellknalligt rosa mot den vitputsade väggen.
Och så blir man så glad att man spricker upp i ett stort fånigt leende. Fast det är måndag. Fast man går där ensam på trottoaren. Fast det regnar. Fast man fryser om fingrarna, för att någon har glömt att tala om för maj månad att det är maj månad. Och inte nog med det, - snart blommar även alla hennes fjorton systrar!
Ha en fin kväll
SvaraRaderaHanna
En härlig syn, jag har henne också, Nelly Moser! Underbar, men mina är bara knoppar ännu! Ser fram emot blomningen!
SvaraRaderaLisa
Fina Nelly moser, hon ville inte trivas hos mig i min pergola. Har en piilu på andra sidan och den har stått några år nu.
SvaraRadera