Vilt och vackert och nymålat

På byns finaste lilla blomsteraffär törs man nästan inte gå in. Där finns alltid så mycket fint, och risken är överhängande att man kommer ut därifrån med något nytt. Och fröken F som står bakom disken gör precis sådana buketter som jag tycker om: Vilda och vackra, med mycket grönt. Idag kom jag hem med en fin rund vas och en massa vackra kvistar av olika slag i sällskap av en enda marsipanrosa ranunkel. Vilt och vackert, som sagt.

De här runda facetterade vaserna finns ju i en massa olika varianter. Originalet från Svenskt Tenn känns lite out of my league prismässigt, men den här var ändå gjord i riktigt glas (inte sånt där plastigt fuskglas som på många andra ställen) och hade en rejält stor öppning, så att blommorna inte står rakt upp, utan faller snyggt åt sidorna. Helt perfekt för sådana där korta och tjocka buketter som jag tycker om.

Ser ni att det lilla hallbordet har fått ny färg, förresten? Så kan det gå när man är rastlös en söndageftermiddag i slutet av januari, hihi! Det var lite så där 70-tals-furufärgat innan, vilket i och för sig var trevligt på sitt sätt, men...

...nu är underredet ljusgrått och skivan lite mörkare grå. Jag tänkte inte så himla mycket, utan tog färg som jag redan hade hemma. Den ljusare grå blev riktigt bra, men den mörkare grå blandade jag ihop själv, och den blev lite för blåaktig, tycker jag. En ännu mörkare "stenigare" grå hade nog varit snyggare, så jag får väl ta en tur till färgaffären någon dag efter jobbet. (Typ redan imorgon.) Vem vet, kanske hela bordet får en helt annan färg.

Min nyloppade gula kruka blev en riktigt fräsch kontrast mot det grå-gröna och den vita murstocken (ännu ett bevis för att loppisfynden hittar sina platser till slut!), och min New York-påskhare hänger fortfarande med. Böckerna är de raraste jag vet: Fotoböcker med "Borta med vinden" och Shirley Temple, som är kul att ha framme. Flera sådana hittar jag gärna framöver.