Tyskt arkivskåp

Sedan många år tillbaka har jag drömt om att hitta ett gammalt arkivskåp. Det är ändå en viss charm med alla smålådor som man kan dra ut och in och den där speciella känslan av kontor, ordning och reda. Dessutom är jag ju en riktig pappersfia, som sprider allt ifrån löspapper till tidningsurklipp till skrivböcker till växtetiketter omkring mig, så behovet har onekligen funnits. På en antikaffär i Småland i fredags hittade jag så äntligen det perfekta lilla arkivskåpet för vårt lilla hus.

Skåpet är helt klart en del av en större möbel, som plockats isär. Någon originalskiva finns det därför tyvärr inte upptill, men någon hade iallafall satt dit en obehandlad träskiva. Inte så snyggt... Jag hittade lite mörkbrun bets i källaren som jag behandlade skivan med, och sedan lackade jag den faktiskt ett par lager. Bets har ju en tendens att dra till sig damm, som man helst vill slippa.

Handtagen är i mässing, och namnet på dem avslöjar varifrån skåpet kommer: Den tyska silkestråds- och sidenfärgerifabriken Mez, Vater & Söhne i Freiburg, som verkar ha grundats på 1830-talet. Jag vet inte riktigt om fabriken finns kvar idag (mina tyskkunskaper är lite dammiga, om man säger så...), men jag har förstått det som att den iallafall var igång i någon form så sent som 1992. 

Bildkälla HÄR

Jag putsade upp handtagen med metallputs på tandborste, så nu syns texten bättre.

Tydligen har iallafall den översta lådan använts för förvaring av färgkartor, för det står FARBEN KARTEN på den. Det kan väl stämma bra, om de färgade sidentyger och tråd på fabriken. 

Kanske är just det här arkivskåpet riktigt gammalt, kanske är det från 1990-talet. Coolt är det iallafall, och maken och jag har äntligen någonstans att lägga alla våra löspapper. Nu ska det minsann bli lite tysk ordning här hemma. Sehr gut!