Man tager vad man haver

Igår hade vi åtta grader varmt på förmiddagen. Jag passade på att dra på mig stövlarna och strutta runt i trädgården en timme eller så. Där stod fortfarande en hel del krukor och annat skräp kvar, som jag lämnade rätt upp och ner tidigare i höstas. Slarvigt av mig... När jag ändå var i städtagen röjde jag upp på mitt gröna planteringsbord och julfixade lite grann där. 

Jag klädde den skeva hyllan med lite kryptomeria (mjukt "enris") högst upp, och sedan plockade jag om lite på hyllplanet under och stoppade kvistar av buxbom i krukor lite här och där. Det gröna mossklotet har legat framme sedan sensommaren och är inte lika fluffigt längre, men det får duga ändå.

Den lilla ugglan i stickad mössa fick komma ut ur ladan. Några röda Ingrid Marie-äpplen är ju världens bästa "quick fix" om man snabbt vill komma i julstämning.

Den ärgade gamla kaffepannan står kvar året runt, och de där torra riskransarna har också hängt med i flera år nu. Vissa grejer blir liksom ännu charmigare med väder och vind, och om de blir förstörda så är det inte hela världen heller, eftersom allt är upphittat eller loppisfyndat och inte har kostat många kronor alls.

Trälådan under bordet är full med allsköns bråte (typ plastkrukor, trädgårdshandskar och gamla växtetiketter) som jag inte orkade städa bort. Lösningen blev att kamouflera hela högen med lite säckväv. (Nöden är uppfinningarnas moder, eller hur?) Och titta, den andra trärenen vara med! Lika naivt charmig som sin tvillingbror på verandatrappan. Jag har behandlat dem med hårdvaxolja för att de ska stå emot vätan lite bättre, men det skrev jag nog redan förra gången. 

Jaha, som vanligt blev det ett "man-tager-vad-man-haver-pyssel", helt utan plan. Men det är ju det som är hela nöjet, liksom. Till nästa år har jag alldeles säkert glömt bort vad jag släpade fram i år, och då blir det säkert något helt annat. Det kommer alltid nya loppisfynd, hihi!